Trolovning, bekräftelse och separation, juridiskt eller kyrkligt avtal ?

[Sonja Larsson]

Hej,
Enligt Din släktsaga på TV igår krävdes en undertecknad juridisk handling angående separation. Enligt NE ...utgjorde från till 1915 bl a hinder för ingående av äktenskap med annan part än den trolovade....  
Min mormor i Uppland lär av varit trolovad med en man från Skåne som tillfälligt arbetade i hennes grannskap. De flyttade därefter till Skåne och i min släktforskning hittade jag uppgifter om henne, gravid, ensamstående och boende i Malmö. Kyrkans kommentar var att hon saknade attest för tiden innan hon bosatte sig i Malmö. Kanske att jag med hjälp av trolovningen kan komma underfund med vad som hände henne.
 
Fråga 1) Skrevs en juridisk handling även vid ingående avtal om trolovning?
Fråga 2) Är det kyrkoarkiv jag ska leta? Eller vilket annat arkiv?
Tar tacksamt emot mer detaljer om trolovningsförfarandet.
Vänliga hälsningar
Sonja Larsson

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Jag blev även nyfiken på detta med  begreppet Trolovning - Finns det noterat i kyrkobok och vad innebar det rent juridiskt?
Och begreppet trolovningsbarn?
 
mvh
Inkan

[Ingela Martenius]

Trolovning var den gamla, juridiskt bindande akten för att gifta sig. Ett äktenskapskontrakt ingicks - mellan släkterna, kontrahenterna hade inget med saken att göra. Den senare vigseln i kyrkan var bara grädde på moset, kosmetika, hade ingen juridisk betydelse. Förrän 1734. 1734 kom nämligen vår nya lag (som fortfarande gäller även om det inte är många ord i den som fortfarande finns kvar sedan den tiden) och då infördes istället att kyrklig vigsel var det enda som var juridiskt bindande. Detta hade kyrkan - först den katolska och senare den protestantiska - kämpat för sedan den dagen Ansgar satte foten på svensk jord.
Nu var emellertid folk - särskilt den konservativa allmogen naturligtvis - så obstinata att de inte fullt ut accepterade denna nya ordning. Det gamla äktenskapskontraktet fick därför behållas mot att man kallade det äktenskapslöfte dvs trolovning. Det antecknades inte av kyrkan - det vore ju att upphöja det till dess gamla rang och betydelse - men paradoxalt nog ansågs det alltså vara ett äktenskapshinder och kunde bara brytas av domkapitlet, precis som för ett äktenskap. Prästen i församlingen var väl medveten om vilka som trolovat sig eftersom det var en stor händelse som måste ske inför vittnen (förlovning kan däremot ske utan vittnen). Flyttade någon av kontrahenterna under trolovningstiden stod det på flyttsedeln att vederbörande var trolovad - man hade alltså svårt att flytta ifrån sin trolovning om man nu skulle ångra sig eller så.
Praktiskt hade det också den följden att det inte alls var ovanligt att de trolovade flyttade ihop - enligt den gamla seden var de ju redan gifta - och följden blev naturligtvis inte sällan att flickan inte kunde bära krona på bröllopet. Barnet blev dock äkta eftersom det föddes efter vigseln (har personligen sett en notis där föräldrarna varit gifta i exakt en (1) dag, kort graviditet kan vi säga). Men det hände naturligtvis titt som tätt att det inte blev något bröllop av olika skäl: en sjöman som inte kom tillbaka från en resa, någon som ångrade sig och rymde sin väg etc. Kunde kvinnan då visa att hon faktiskt var trolovad så fick både hon och barnet en mycket bättre ställning, både socialt och juridiskt. Det var därför oerhört viktigt att få barnet antecknat som trolovningsbarn (vilket vanligen gjordes både i födelseboken och i Hfl); även om skälet var att bröllopet bara var uppskjutet och faktiskt genomfördes en kort tid efter barnets födelse så antecknades barnet som trolovningsbarn i mellantiden (var fadern och den sedermera äkte mannen samma person så blev barnet ju äkta i o m giftermålet) - man kunde inte vara säker på om vigseln verkligen skulle bli av och då kanske man stod där utan den viktiga anteckningen. Barnet kunde faktiskt också bli trolovningsbarn om man ingick trolovningen efter barnets födelse (samma resonemang som för äktenskap alltså).
 
Trolovningsbarn hade rent juridiskt en mycket starkare ställning än ett vanligt illegitimt barn. Fram till 1917 hade det faktiskt samma ställning som ett barn fött i äkta säng och från 1917 till 1970 hade det en mellanställning (t ex i fråga om arv). Här böjde sig alltså lagstiftaren 1734 inte för kyrkans krav utan följde landets urgamla sed.
Faktum är att ju just behandlingen av trolovningsbarn på många sätt ogiltigförklarar kyrkans anspråk på att vara den enda lagliga möjligheten till att ingå äktenskap. Man kan också spekulera i om trolovningens oerhört starka ställning inte också påverkade svenskarna att så snabbt acceptera samboskapet; sambo är ju bara en modern term för den gamla trolovningen. Det lustiga är bara att man i utlandet pga samboskapet såg svenskarna som moderna och frigjorda - medan vi i själva verket alltså följde en urgammal tradition...
 
Trolovningarna - kontrakten - kunde naturligtvis vara muntliga eller skriftliga men de var alltid privata (jämför med ett vanligt köpekontrakt på lösegendom!) och de finns därför inte bevarade i något offentligt arkiv. Utom om det blev bråk om dem naturligtvis, eller någon av parterna ville bryta trolovningen. Trolovningar som på något sätt havererade kan det därför finnas spår av på tre ställen:  
1 i en vanlig domstol om endera parten inte ville gå vidare och gifta sig (den förfördelade parten stämde för brutet äktenskapslöfte, ville ha igen eventuella trolovningsgåvor och inte sällan även pengar för att ersätta för sådant man lagt ut för det planerade bröllopet/senare äktenskapliga samlivet (typexempel, betalat arrende för en gård))
2 i domkapitlet om man ville bryta trolovningen
3 i kyrkböckerna om ett trolovningsbarn föddes.  
Vanliga trolovningar som slutade i äktenskap finns det däremot inga spår av om man nu inte talar om högadliga som skrev långa kontrakt på flera sidor som sedan bevarats i gods- eller släktarkiv.
 
Ingela

[Barbro Söderman]

Det var väldigt intressant! Det förklarar alla korta graviditeter som snarare verkar regel än undantag bland mina pigor drängar torpare mfl i Roslagen och Uppland. Jag har sett att prästerna noterar lite olika. En del skriver att de var trolovade och noterar barnet som före äktenskapet eller t o m någon utan kommentar , som om det vore inom äktenskapet.  
Ibland står det trolovade understuket och mannens namn står under moderns i notisen, men barnet står som oäkta i födelsebok o hfl vid samma tid, kan han då antas vara fadern, eller skulle det inte ha stått oäkta om han var det? Var han bara en sman som tog sig an den gravida pigan? Kan man se skillnad i anteckningarna?  
mvh
Barbro

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Tack Ingela för en mycket superb redovisning.  
 
mvh
Inkan

[Stefan Simander]

Tack Ingela! Det var en gedigen redovisning av hårda regler från en svunnen tid som skiljer sig från de FIna flickor som idag vill avskaffa äktenskapet och heterotvåsamheten!  
 
Barbro! Det går nog inte att avgöra utifrån detta, men man kan nog i de flesta fall utgå ifrån att de som står angivna var fadern. Man har oftast inte någon annan kandidat heller, om det inte blev tvistemål.

[Barbro Söderman]

Hej!
Ja man får utgå från det, och egentligen har det väl inte så stor betydelse, man har ju aldrig garantier för att rätt far är angiven, inte heller inom äktenskapen.....
Men det var väldigt intressant att få en förklaring till att det ibland står trolofvade som en understruken anteckning.
mvh
Barbro

[Sonja Larsson]

Stort tack Ingela Martenius!!
Verkligen uttömmande. I min mormors fall borde det då finnas ett dokument i Domkapitlet antingen i Roslagen eller Skåne.
Stort tack än en gång
Vänliga hälsningar
Sonja Larsson

[Jan Åke Sandberg]

Ingela!  
Tillägg och fråga.  Cronebrot, af otidigt sängelagh   berikade 1691 kyrkan i Norra Fågelås (R) med böter, min förfader föddes knappt tre månader efter vigseln.  Detta var ju före 1734 års lag (som trädde i kraft 1736) och jag inbillar mig att det var tidsavståndet till vigseln som var avgörande för böterna men frågan är om det inte var tidsavståndet mellan trolovningen och födseln?  Några lagstadgade böter fanns ju ej vid denna tidpunkt för detta men kanske prästerna kunde ta ut det här utan något stöd i någon  lag.  1686 års kyrkolags 15:e kapitel ? 13 kan tolkas så (om the trolofwade hwar ann häfda, så är thet ett Ächtenskap...) och i ? 17 varnas för otidigt sängelag.  ? 20 nämner faktiskt böter 2 dalers böter om vigseln skett efter hävdandet men ändå med krona.  Det blev längre än jag trodde men frågan är var hittade prästen grunden för sina böter?

[Ingela Martenius]

Kul att så många uppskattade förklaringen! Tack!
 
Barbro,
Står barnet som oäkta trots att modern står som trolovad så kan förklaringen vara att det faktiskt inte var fästmannen som var far. Det viktiga var ju att barnet blev antecknat som trolovningsbarn, inte att modern var trolovad. Gifter sig modern med en fästman som är far till barnet så skall det i Hfl finnas en anteckning om att barnet nu är äkta. Detta var alldeles oerhört viktigt! Jag tror knappast någon präst skulle glömt det.
Tvärtemot vad man idag ofta föreställer sig så kunde prästerna faktiskt vara ganska snälla - de hade fullt klart för sig vad en anteckning om oäkta skulle ha för följd för barnet. I min egen släkt finns ex vis en anmoder som föddes innan hennes föräldrar gifte sig; anledningen var att fadern var för ung att gifta sig och tillstånd från Kungl. Maj:t hade inte hunnit komma innan lilla Lisa föddes - men i FB finns inte ett ord om saken! Lisa ser ut att var helt legitim och det är först när man lägger VB från grannsocknen bredvid FB som man inser att Lisas föräldrar gifte sig först efter att modern kyrktagits ...
Däremot lade prästen inte fingrarna emellan om han ansåg att modern verkligen varit ute och horat - jag har sett en gift kvinnas tredje barn antecknad som hustruns oäkta doter.
 
Sonja,
Ja, i Domkaptitlet eller för den delen i Häradsrätten! Det var inte alls ovanligt att man stämde för brutet äktenskapslöfte. Även om Domkapitlet var med på att bryta trolovningen - vilket de inte var om det var känt att kvinnan väntade barn - så är det ju inte säkert att mannen var villig att ersätta kvinnan vilket borde resulterat i en stämning.
 
Jan Åke,
Böterna var inte för att kvinnan inte var oskuld utan för att hon begått kronebrott, alltså burit krona vid vigseln trots sitt välsignade tillstånd (man undrar ju hur den blivande modern lyckades dölja en sexmånadersgraviditet - men för att travestera Socker-Conny något: med en schysst snörd korsett kan man slå prästen med häpnad). I detta fall var böterna alltså för att rena kronan. Här är det, precis som Du trodde Jan Åke, tiden mellan kyrklig välsignelse/vigsel och födseln som är absolut avgörande.
För att förstå den här vurpan (brott mot kronan - dvs ?20 i kyrkolagen) måste man känna till att svenska kyrkan intensifierade sin propaganda om kyrklig vigsel som den enda lagliga från 1500-talet. Ett av PR-numren var den dyrbara krona kyska brudar belönades med! Och det kostade att göra prästen och därmed kyrkan till åtlöje...  
På plussidan kan nämnas att vi i Sverige har en fullkomligt unik skatt av brudkronor pga kyrkans tidiga satsande på ett stort marknadsföringskonto!
 
Ingela

[Per Thorsell]

Angående böterna, står i protokollet vid varje prostvisitation i Husby-Rekarne, Sörmland ända fram till 1829, frasen: Böter för otidigt sängelag och missbruket af Kyska Brudars Skrud uttagas.
 
Motsvarande kyrkoräkenskaper är inte mikrofilmade, så jag vet inte om detta bokstavligen är sant, men man får väl, tills motsatsen bevisats, anta att prästen inte for med osanning.
 
Per Thorsell.

[barbros-m]

Hej och tack igen Ingela!
Jag misstänker ju att det kunde vara så att mannen inte är fadern i ett fall jag har, barnet står som oäkta, trots understruken notering om trolofvade. Å andra sidan står barnet inte som oäkta i alla hfl. Längre fram finns ingen notering och flickan har mannens efternamn. Det kräver nog lite mer forskning för att ev bli klokare.  
I andra fall där de gift sig efter barnets födelse har nämligen barnet stått utan notering om oäkta, ibland med anteckning om fadern och datum för giftermål, ibland med notering om förlovade. Eller bara vem som är fadern och jag har sedan sett i vigsellängden att vigseln kom veckan efter födelsen. I något fall lyste det första gången innan barnet föddes, resten tog man efteråt. MEn i det fallet står barnet som äkta överallt utom på ett ställe i hfl där det står med liten text: född före äktenskapet. Jag har undrat över skillnaderna.
Tack för väldigt bra klargöranden!
Hälsn
Barbro

[Sonja Larsson]

Hej igen Ingela,
Stort tack för uttömmande information. Nu är min fråga, handlingar från Domkapitel och/eller Häradsrätt, är det handlingar som förvaras på Landsarkiv?  
I mitt fall antingen Lund eller kanske Stockholm eftersom hennes hemort var Kårsta i numera Vallentuna kommun.  
Mvh
Sonja Larsson

[Ingela Martenius]

Hej Sonja,
 
Ja handlingarna ska finnas på Landsarkivet. Ring dit och fråga, det är enklast tycker jag.
Vallentuna hör kanske till Uppsala? - jag är inte så bra på den exakta geografin i Stockholmsområdet (trots fem år där).
 
Ingela

[Elisabeth Thorsell]

Vallentuna ligger i Stockholms län, och Stockholms Stadsarkiv är landsarkiv för det länet.

[Tord Påhlman]

Vallentuna ligger i Stockholms län och således är landsarkivet i detta fall Stockholms stadsarkiv.

[Tord Påhlman]

Du hann före mig med en hel minut, Elisabeth...

[Sonja Larssn]

Tack alla vänliga stöttepelare när min egen kunskap inte är tillräcklig.
 
All den information som ligger gömd i arkiven, men man måste ju veta att den finns och var den finns.
Nu blir det Stockholms Stadsarkiv snarast möjligt.
 
Tack än en gång!!
Sonja Larsson i Blekinge

[Rebecca Nilsson]

Barbros-m:s fråga är mycket intressant. Har samma problem själv.