ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Tolvmannaed  (läst 2444 gånger)

2007-03-11, 16:43
läst 2444 gånger

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Vilka bestämmelser fanns för vem som kunde vara edsgärdsman och svära en tolvmannaed under 1600-talet? Kanske någon t o m känner till lagtexten, om det fanns en sådan. Fick man vara släkt t ex och hur defenierades detta i så fall?
Målet jag just nu studerar utspelar sig 1614 i Vista härad, Småland.
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2007-03-12, 14:51
Svar #1

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Om det nu inte finns någon bland oss på Anbytarforum, som är insatt i denna fråga, kanske någon har en id? om vart jag skall vända mig. Den id?n tar jag i så fall gärna emot  
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2007-03-12, 15:46
Svar #2

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Varför inte kontakta t.ex. Lunds universitets Juridiska Fakultet? De har specialister i Rättshistoria, t.ex. lektor Christian Häth?n, som är ansvarig för delkursen rättshistoria, email christian.hathen@jur.lu.se
 
Ingela

2007-03-12, 15:59
Svar #3

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Mycket kort Olle, ur minnet och med reservation för att det var ett tag sedan (snart 20 år) jag sysslade med 1600-talets rättspraxis:  
 
Fast bosatta män (bönder) inom den aktuella domsagan kunde bli edgärdesmän. Kallades (nämndes) av den som skulle gå eden. I vissa fall räknades den anklagade själv som tolfte man. Det brukar då framgå av domboken genom meningar av typen Gick Nils Olsson själv tolfte ed att han inte...
 
I princip uteslutna: menedare, fredlösa män, den anklagades far, son eller bror, annan person i den anklagades hushåll, samt den som var bannlyst eller under annat kyrkostraff.
 
Man kunde dock bli edgärdesman för en annan anklagad i samma mål så snart man själv friats genom edgång.
 
Det är Kristoffers landslag som fortfarande gäller 1614 men 1600-talets rättegångspraxis var en aning skakig kan man säga. Det förekommer att man dömer efter landskapslagarna, bl a beroende på hur samarbetet mellan lagläsaren och nämnden fungerar mm. I landskapslagarna finns en del skillnader i bestämmelserna om edgärdesmän men dem minns jag inte på rak arm.

2007-03-12, 20:51
Svar #4

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack Ingela och Kaj för era svar!
Det Du svarar ur minnet Kaj, var nog ungefär det jag behövde. Min slutsats är att det endast var den närmaste obefläckade kretsen som uteslöts - den anklagades far, son eller bror, annan person i den anklagades hushåll. Det kan vara bra att känna till när man försöker identifiera personerna.
Har på annat håll i forumet berättat att jag vid ett tillfälle funnit en styvfar bland edgärdsmännen: I Kinda härads dombok 1676, 13/10, har jag dock noterat att Jöran Jacobsson Nymans styvfar Nils Månsson i Kulla fanns bland de som svor en tolvmannaed för just styvsonen, vilket förvånade mig. Det kanske är intressant att Nyman också av Baumgardt anges som den kanske siste i Sverige som var föremål för edgång - jmfr här. Som ni kan se av den frågan har jag sysslat ett tag med att fundera på det här ...  
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2007-03-13, 08:22
Svar #5

Utloggad Jan Åke Sandberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 282
  • Senast inloggad: 2018-12-20, 12:39
    • Visa profil
Hej
Den här diskussionen kan kompletteras med att det också förekom kvinnor som edgärdesmän.  Jag kan exemplifiera med Västbo härads sommarting 1623 i vilket en man Jon Thorsson i Slätteryd (Båraryds socken, nu Gislaved) sade sig ett år tidigare ha belägrat en kvinna Karin Jönsdotter.  Detta förnekades av Karin.  Så kom då upplösningen på ST 1623 där en 12-mannaed svors av 3 edmän och 9 qvinnor (Karin var den sista).  Jon Thorsson fälldes men också hans far Thor (min salig förfader) enl 20 kapitlet Tingmålabalken till böter.
 
Jag har stött på detta med kvinnor som edgärdesmän någon gång tidigare men kan inte erinra mig var.  Finns det någon som har påträffat något liknande?
 
Jan Åke Sandberg

2007-03-13, 08:55
Svar #6

Rune Johansson

Jag har vid genomgång av Allbo härads domböcker under 1600-talet observerat både sexmanna och tolvmanna edgång med enbart kvinnor. Tyvärr gjorde jag inga anteckningar men vill minnas att det vid ett tillfälle rörde sig om förtal om trolldom och vid ett par andra om påstådd stöld.
 
Mvh/Rune

2007-03-13, 09:18
Svar #7

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
I Historisk tidskrift 1992:2 finns en artikel av Marja Taussi Sjöberg: Kvinnorna på Njurundatinget på 1600-talet. Där nämns ett trolldomsmål 1644. Den misstänkta kvinnan friades av kvinnliga värningsmän (s 150).
 
Ska väl kanske också påpekas att det där med bannlysning i praktiken givetvis inte längre var aktuellt 1614.

2007-03-13, 15:23
Svar #8

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Oftast var det kvinnor som värjde kvinnor från anklagelser och det har ibland varit 6 eller 12 kvinnor och ibland ett antal som låg däremellan.
I något fall lyckades man inte få ihop fullt antal men blev ändå friad. Jag är ganska säker på att jag har skrivit av flera värjningsmål med 6- eller 12-värjningsmän från början av 1700-talet. Senare under 1700-talet blir det enskild värjningsed för att bli friad men det är sällan själva eden svärjs förrän vid nästa tingstillfälle. Nu har jag så mycket avskrivna domar så att det är nästan hopplöst att hitta målen och allt bokstavstroget skrivet så att det är svårt att söka på ord.
Jag för mig att de olika ederna finns formulerad i tingsinstruktionerna från 1600-talet. Tyvärr har jag inte den tillgänglig just nu.
 
Hälsningar
Björn Engström

2007-03-13, 17:31
Svar #9

Utloggad Ingemar Källström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 66
  • Senast inloggad: 2015-11-13, 16:22
    • Visa profil
Har i vår forskning om min frus anfader Sven Knutsson Skräddare i Vadstena hittat följande när det gäller ovanstående.
Det gick ett envist rykte i Vadstena att Sven Skräddare  skulle haft ett förhållande med Ambjörn Kåks hustru, eftersom han ofta satt hos henne och drack. I en rådstuga den 31:e januari 1609 ställde rätten frågan till Ambjörns Kåks hustru om hon kunde fria sig från ryktet med  
12 Dannequinnor.Då svarade hon att det kunde hon göra nästa rådstuga med 12 grannkvinnor som hade gott rykte.

2007-03-14, 03:49
Svar #10

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
(Då var det nog ingen god id? att döma Sven Skräddare till Kåken!)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2007-03-14, 06:34
Svar #11

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag har rotat lite i mina gamla anteckningar från 1980-talet och hittat några rättsfall från 1600-talet med kvinnor som edgärdesmän.
 
Det tidigaste är från vintertinget 1602 i Sjuhundra härad i Uppland.
 
Den 20 januari 1602 friades Erik Pålsson i Syninge, hans hustru Gertrud och dottern Elin från misstanken att ha mördat en dräng. Drängen, som var förlovad med Elin hette Olof Andersson och var son till Anders Persson i Järsjö, Karlskyrka socken, Lyhundra härad.
 
Enligt Elin hade drängen en kväll när de gick till sängs sagt: Jag lägger mig nu ner. Gud give att jag aldrig står upp med livet. På morgonen var Olof död. Hans föräldrar begärde  en sexmannaed för det ovanliga dödsfallet, för misstankens skull.
 
Tre dannekvinnor och tre män svor därefter eden:
hustru Sara i Ulvriset
hustru Brita i Simlunda
hustru Gertrud i Simlunda
Anders Perssson i Vallby
Frans Olsson i Rödjan
Klemet i Tarv
 
[Källa: Sjuhundra härads domböcker 1601-1651, tolkade och kommenterade av Nils Sundelius (Norrtälje 1984) s 17]
 
Om inte jag minns fel (hittade ingen anteckning om det) avskaffades edgärdesförfarandet formellt genom 1695 års rättegångsordinantia.
 
Det är för övrigt karakteristiskt för 1600-talets rättegångspraxis att den i vissa avseenden tidvis inte var helt i enlighet med lagboken. Man upplevde Kristoffers landslag som föråldrad redan under 1500-talet och det gjordes flera försök att ersätta den med en nyare. Kända exempel på detta är två lagförslag från början av 1600-talet och 1642 års lagkommission vars arbete fortsattes av 1686 års lagkommission och slutigen resulterade i 1734 års lag som ersatte Kristoffers.
 
Hittade tyvär inga anteckningar om vilka eventuella skriftliga bestämmelser som kan ligga bakom att kvinnor accepterades som edgärdesmän. Ett tag misstänkte jag att det kunde vara 1614 års rättegångsordinantia men så är uppenbarligen inte fallet.

2007-03-14, 08:04
Svar #12

Utloggad Jan Åke Sandberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 282
  • Senast inloggad: 2018-12-20, 12:39
    • Visa profil
Kaj, du minns inte fel beträffande avskaffandet av edgärdesförfarandet.  Det upphävdes 30 oktober 1695 genom Förordning huruledes med Edegånger wid Domstolarne förhållas skall (Schmedeman sid 1429).

2007-03-14, 08:47
Svar #13

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Om man jämför upphävandedatum för edsgärdsförfarandet 30/10 1695 med datumet 23/1 1694, då Jöran Jacobsson Nyman från Kisa sn (E) värjde sig med ed av edgärdsmän (tolvmannaed), bör han i alla fall vara en av de sista i Sverige, vilket Nils Baumgardt uppgivet i ovan refererad artikel (se länk). Är det någon som har en senare?
 
Ang kvinnor som fäste lag har jag följande exempel:
 
Vista härad 1594 den 31 maj
Kom för rätta Karin på Malmen och fäste lag med 6 kvinnor till nästa ting för en sak att hon hade lockat en piga till att sälja sig mjöl 3 tunnor.
 
Vista härad 1596 den 12 oktober  
Ingrid i Kallstorp fäste lag till nästa ting för lägerskap med 6 dannekvinnor.
 
Tveta häradsting 1625 26 juli  
Kom för rätta Bengts hustru i Mollebo vid namn Gunnill anklagades att hava fött barn 9 veckor förr än henne borde, skall till nästa ting fria sig med 12 dannekvinnor och bevisa att Bengt är rätta barnefadern.
 
1636 den 9 juni Vartoftatinget
Hustru Ingrid Eriksdotter i Starbäck med desse ärlige dannekvinnor, Dordi i Hackareberg, Ingiel i Sved, Brita i Fagerhult, Anna i Klimmekärr, och Margreta i Starbäck, gjorde ed å bok att hon aldrig hade nämnt eller sagt på Welhelm hammarsmed om den mördingen i Svenshulta gärde, där med sades hon fri.
 
1636 den 3 oktober  
Hustru Margreta i Hövik med desse gode ärlige dannekvinnor, Brita i Örsum, Sigrid i Tykevik, Ingrid i J---sset(?), Karin i Fallet, Ingrid i Knopparp, Anna i Björstorp, Brita i Åsa, Ramborg ibidem, Sicilla ibidem, Ingebor i Sjögared, Anna ibidem och Ingrid på Rotan, ville gå lag för det silverbälte som hon och Brita i Kleven delte om, efter flitig rannsakan på åtskilligt ting blev hustru Margreta fri erkänd, och Brita i Kleven svara och betala sine styvbarn samma bälte.
 
1637 den 16 oktober Visingsötinget
Hustru Anna Per Jönssons i Ed, med desse ärlige dannekvinnor Hustru Karin Nils Riddares, Kerstin i Kullen, Ingeborg Hemming, Ingeborg Håkans, Kerstin Jons, Elisabet Bengts i Ed, Karin i Erstad, Kerstin i Lyckan, Karin Jon Smeds, Elin i Lyckan och Karin Jons i Ed gick lag för trolldom.
(Tackar samtidigt som vanligt Lotta Nordin som gjort avskrifterna, delvis från mitt material.)
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2007-03-14, 09:06
Svar #14

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Lars Olof Larsson, skriver i Arvet efter Gustav Vasa (Stockholm 2005) några rader som berör ämnet:
Att utfästa lag och med en s.k. värjomålsed eller edgärd frita sig från anklagelser av skilda slag - dråp, hor, trolldom, stöld eller tidelag - var
Vänligen,
Olle Elm

2007-03-14, 10:25
Svar #15

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Det är en rätt bra sammanfattning av Larsson. Dock kan man inte i landslagens rättegångsbalk hitta någon laglig grund för edgärdeskvinnor.
 
Kvinnorna måste alltså ha fått denna rätt genom en särskild stadga eller en förändring av rättspraxis utan något skriftligt stöd. Om en skriftlig förordning om saken existrerar är den säkert omnämnd i rättshistorisk litteratur. Senast 1594 måste en sådan ändring uppenbarligen ha trätt i kraft.
 
Men det är inte alls säkert att det finns, eller har funnits, något dokument. Som jag redan påpekat var det ibland stor skillnad mellan lagens bokstav och rättspraxis under 1600-talet. Marja Taussi Sjöberg sammanfattar den rättshistoriska 1600-talsforskningens resultat i sin ovannämnda artikel om tinget i Njurunda: Helt klart är att att det fanns skillnader mellan lagstiftning och praxis när det gäller kvinnors handlingsutrymme och rättigheter (s 149).
 
Ska bli intressant att se hur långt bak i tiden det går att hitta belägg för denna praxis.

2007-03-14, 13:51
Svar #16

Lotta Nordin (Lotta)

Jag drar ner det en bit till. I Jönköpings rådstugurätt 1575:
Samma dag vi rådstuf hölle kom för oss i rätta ärlig kvinna hustru Kerstin Jöns Gullsmeds efterleverska, gick lag för någon misstanke som Jöns Gullsmeds arvingar hade till henne, med henne desse dannekvinnor som här efter följer:
Hustru Sigrid Måns Håkans
Hustru Kerstin herr Andersa
hustru Älin Anders Gudmunds
hustru Anna Måns Guldsmeds
hustru Ingierd Måns Bengts
hustru Brita Sven Måns
hustru Karin Bengt Byrs
hustru Kerstin Herman Gullsmeds
hustru Karin Nils Jönssons
hustru Mariet Håkan Jönssons
hustru Anna Bengt Gullsmeds
 
Mvh//
Lotta
(Vassego' Olle! )

2007-03-14, 14:42
Svar #17

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Enköpings rådstuga 23 mars 1564:
 
Thesse äre som lag ginge med laxepädars [Peder Laxeman] hustru
 
hustru Walborg på backan
Nils timmermans hustru
Taskemakarens hustru
Erik Olssons hustru
store Mårtens hustru
Jakob Tomassons hustru
Sigrfrid Mickelssons hustru
hustru Mariet, Gregers [hustru]
Lasse Hanssons hustru
Olof tunnbindares hustru
herr Erik (Ericus Johannis, kyrkoherde)
 
[Källa: Sven Ljung (utg), Enköpings stads tänkeböcker 1540-1595 (Lund 1960-66) s 141]

2007-03-14, 18:16
Svar #18

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Så här står det om edgång i Olaus Petris (1493-1552) domarregler:
 
Ther som swaranden haffuer skäligh witne och bewijs för sigh, medh huilka han nedherleggia kan beclagarens claghemål, tå är thet orett, at honom legges än tå ther öffuer lagh före, För ty honom bör niuta sijn witne och bewijs, om the skäligh äro, och domaren kan gilla them. Men ther skälen icke göra fyllest, then kommer han til laghen.
 
Ther man icke kan förswara sigh medh skäl och witne, ther skal man tå förswara sigh medh laggång och eedh. The ther gå lagh medh enom androm, plägha så swäria. Jagh bedher migh så Gudh til hielpa, at hans eedh är reen och icke meen. Sådana är en farligh eedh, medh mindre man förweet sigh teste bätter j sakenne, Och är befructande, at monge falske eedher skee, ther Gudh högeligha warder förtörnat medh, huilkit Domaren bör affstella.
 
Therföre borde lagmännena swäria widh thetta eller annat sådant sätt. Jagh bedher migh så Gudh hielpa at aff the skäl och lijknelse som iagh weet aff sakena, och aff the vmgengelse som iagh haffuer hafft medh thenna mannen, troor iagh, at hans eedh är reen och icke meen. Och så kunna laghmennena swäria rett, än tå han som saken geller vppå haffuer sworit orett, Och tå är thet bättre, och Gudz förtörnelse är teste mindre, at en haffuer sworit orett, än at så monge skola falskeligha swäria.
 
När tå sex eller xij. meer eller mindre godhe betrogne män haffua thet sworit, at the troo honom som saken giffs, wara obrotzlighan. Så skal tå Domaren, effter sådana godha mäns troo döma honom frij. Och så henger tå domen på hans eghen edh som laghen går, och theras troo som medh honom swäria. Och thet skal wara Domarenom skääl och grund nogh til at döma honom frij. Och ther sådana lagh sedhan driffuin warder, bliffuer ingen meenedha, vthan han som saken galt vppå, medh mindre thet ock bewisas kan, at aff lagmännenar nogre wiste thet medh honom, at han brotzlighen war. Finnes thet, tå äro the ock meenedhare, och bör straffadhe warda.
 
 Olaus Petris domarregler

2007-03-15, 19:45
Svar #19

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Har efter en snabb genomgång av Enköpings tänkeböcker 1540-95 följande att meddela.
 
Det första belägget på en blandad grupp med män och kvinnor (flest) är från 14 november 1543. Den första edgången med enbart kvinnor ägde rum 7 maj 1544. I båda dessa fall är det den misstänkta kvinnan som går lag och alltså i praktiken uppträder som ett självständigt rättssubjekt.
 
Men när Hans Köning 16 juni 1540 anklagade Philippus Olssons hustru för att hon kallat honom Hans med longe hettone och därmed troligen menat en Kukewals hetto, krävde Hans att Philippus skulde göre lag fore sina hustrv ord. Rätten är helt med på detta och anser att det är Philippus som ska vnleda sin hustrv för samma mening, d v s antydningen att Hans blivit bedragen av sin hustru.

2007-03-15, 22:11
Svar #20

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
I Dalarnas äldsta bevarade dombok, Jöns Persson i Risholn dombok, från 1544-1559 finns också några tidiga belägg för edgång med enbart kvinnor.    
 
Det tidigaste belägget jag kunnat finna är från tinget i (Stora) Tuna den 7 maj 1546, då hustru Anna i Färjeby gick lag med 12 gifta kvinnor (hustrur) för att hon waar skylt for ena koo hon skulde haffwa olofflegha tillkommidt.    
 
(Dalarnas domböcker AI:1, ULA).

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna