Jag söker en term. Det borde finnas ett bra ord för följande fenomen vad gäller arvskiften i gårdar som jag nog måste exemplifiera för att förklara vad det är jag söker.
Ofta kan man se att när en bonde dött, och hans barn är omyndiga och änkan gift om sig, så står barnens nya styvfar som ägare av gården i olika typer av längder. Men när någon av sönerna når vuxen ålder och gift sig så tar sonen över gården, enligt den arvsrätt som sonen har. Jag skriver ägare inom citat-tecken gällande styvfadern, för visst förstår jag att han inte är ägare, utan snarare någon slags ställföreträdande förvaltare av gården. Finns det något bättre och vedertaget svenskt ord för detta ställföreträdarskap? Åbo kanske, men finns det inget bättre ord?
Och ja, jag förstår också att exempelvis en mantalslängd inte i någon mening listar gårdarnas ägare, utan istället listar hushållens överhuvud. Men väldigt många släktforskare och författare av bygdeböcker slarvar (eller förenklar för sig) när de hävdar att någon viss person är ägare av en gård utifrån exempelvis en mantalslängd.
Det behöver ju naturligtvis inte alltid vara just en styvfar som ställföreträder en gård med omyndiga arvtagare utan även andra släktingar kunde ju träda in.
Vad är det vanliga eller korrekta ordet i äldre svenska för detta gårdsbrukarskap som en icke-ägare av gården har?
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy