ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Smörränta och genealogi  (läst 1141 gånger)

2007-05-04, 11:14
läst 1141 gånger

Utloggad Gabriel Wallgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1031
  • Senast inloggad: 2021-06-24, 23:37
    • Visa profil
Alla som läst domböcker från 1600-talet (eller tidigare) och landskapshandlingar har stött på begreppet smörränta.
 
Tyvärr förefaller det inte finnas allt för mycket skrivet om hur man kan använda detta inom släktforskningen. Ett lysande undantag är dock
Stig Östensons uppsats Smörränta och genealogi i Släkt och Hävd 1992, s 28-41.
 
Min egen erfarenhet i ämnet inskränker sig till Västergötland och då främst Viste och Åse härader i f d Skaraborgs län.
 
När det i domböcker talas om gårdsandelar som ärvs, köps eller byts så anges ofta storleken på gårdsandelen i pund eller marker smörränta.
 
Jag har sett olika vikttabeller där 1 lispund = 40 marker respektive 1 lispund = 20 marker förefaller vara de vanligast förekommande. I Viste och Åse härader har jag vid flera tillfällen sett 1 pund = 20 marker utskrivet, så i vart fall där har detta gällt. Hur är det på andra ställen?
 

 
Hur mycket smörränta en specifik gård räntade förefaller vara konstant under 1500- och 1600-talen. Detta gör att man kan identifiera hemman i en by efter antalet pund smörränta de räntade i olika handlingar. I domböcker kan det, speciellt över tiden, vara svårt att identifiera ett specifikt hemman då detta under loppet av 100 år kan ha många olika namn (t ex Anders Svenssons gård, Nils Bengtssons gård, Storegården etc). Identifiering är då endast möjlig med en kombination av jordebok/årlig ränta och domböcker.  
 
Nästa problem är att domboken inte alltid (läs: alltför sällan) skriver ut hur mycket smörränta som en jordlott utgjorde. I stället står det ...som var en broderlott i en tredjedel i X-gården eller en femtedel av en fjärdedel i Y-gården. I det senare fallet går det ju att räkna fram hur mycket smörränta detta motsvarade.
Om hela gården räntar 6 pund smörränta blir andelen i marker: 1/5 x 1/4 x 6 x 20 = 6 marker.
 
Inte alltför sällan anges i domböckerna istället köpeskillingen. Exempel: med vilka 30 daler smt Nils Svensson till fullo nöjder var som betalning för hans arvelott i Gunnar Ravelssons gård. Hur mycket smörränta var detta och hur stor andel av gården var detta om hela gården räntade 4 lispund?  
 
Priserna på jord varierade naturligtvis såväl regionalt som lokalt men också över tiden. Hur stora var variationerna i priset över tiden? Hur stora var variationerna inom en socken? Av några domboksmål i Viste härad där såväl storleken på jordlotten i marker smörränta som priset för den samma är omnämnt tycker jag mig se ett mönster där priset förefaller ligga kring 3 daler per marker smörränta.  
Om man skulle sätta in det i exemplet ovan skulle alltså Nils Svenssons arvelott vara 30/3 = 10 marker smörränta (motsvarande 1/8-del av hela gården).
Om priset istället var 4 daler per marker smörränta skulle jordlotten vara 30/4 = 7,5 marker smörränta (motsvarande 15/160-delar av hela gården). Kan man läsa ut något av detta?  
 
Om man skulle kunna omvandla alla kända (i bland finns ju luckor i domboksmaterialet) jordlottstransaktioner (försäljningar, arv och byten) för en specifik gård till smörränta så skulle det ju underlätta arbetet enormt med att rekonstruera släktskapsförhållanden även i äldre tid då bara landskapshandlingarna är bevarade (1500-talet).
 
Syftet med detta inledande inlägg är att få in synpunkter på mina resonemang och få in fler exempel från andra landsändar. Är det överhuvudtaget möjligt att kalkylera med ett visst pris (per marker smörränta) för en jordlott?

2007-05-04, 20:04
Svar #1

Utloggad Åke Tilander

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 480
  • Senast inloggad: 2018-09-18, 06:07
    • Visa profil
En liten kommentar till det du skriver. Det gäller gårdar som byter namn. Min erfarenhet är att om man följer jordeböcker och mantalslängder över en serie av år så listas gårdarna (i allmänhet) i JB och MTL i samma ordning år efter år. (undantag finns förstås) Eftersom det sällan är mer en någon enstaka gård som byter namn ett visst år (namnbruket är ändå rätt konservativt) så brukar det vara rätt lätt att avgöra vilken gård som uppträder under olika namn, men som alltid krävs förstås noggranhet och försiktighet.
 
En annan notering jag gjort är att det namn som används i JB och MTL ofta släpar efter ibland 10-tals år. Det vill säga i andra källor (t.ex. domböcker) har gården bytt namn, medan JB och MTL fortfarande använder sig av det gamla namnet.
 
Jag har med stort intresse läst dina resonemang om smörränta, men har tyvärr inte mycket att bidra med när det gäller det.

2007-05-04, 22:53
Svar #2

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
I varje gård gjordes ju förbättringar och nyodlingar och detta måste tas med i beräkningen, alltså ska en viss gård bli dyrare undan för undan eftersom jorden förbättrades. Men sen fanns ju gården ofta i flera ägares namn men brukades av en familj. Men syskonen kunde äga delar av hemmanet. Med jämna mellanrum gjordes revningar av gårdarna. Dessa gjordes vid olika tillfällen i olika byar eller socknar. En landsomfattande jordrevning gjordes i samband med yngre indelningsverkets införande 1688/92.
Jordeböckerna för Dalarna är lite speciell eftersom jordeboken 1640 (cirka) är i stort sett lika även 1820. Samma ägare och lika många gårdar, i stort sett.
Mantalslängderna varierar husföreståndaren ibland från år till år och om man följer mantalslängderna år för år upptäcker man ofta att namnet kan variera. Ett år fadern, nästa sonen, nästa mågen och nästa fadern igen. Genom att följa mantalslängderna år efter år kan olika släktskap fastställas ibland.
Begreppet smörränta finns inte i hela landet utan beror nog på hur jordeskatterna betalades. I stora delar av Dalarna använder man ofta att jorden räntar en viss mängd kol(eller järn)eftersom jordskatten betalades i kol. Andra exempel är rovskatt, vedskatt, råg.
Det fanns omvandlingstabeller som översatte varor i priser som fastställdes årligen.

2007-05-05, 11:49
Svar #3

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6943
  • Senast inloggad: 2021-08-02, 21:53
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Smörränta, kam.  
1. Det landgillo (so d. o.), som  
i södra Sverige erlades in natura i smör. -  
2. Den arrendeafgift, som i de norra landskapen bylag eller hemmansinnehafvare erlade till staten i smör för rätt till mulbete på kronans kring fäbodställen belägna öfverloppsmarker. -- 3. I Norrlands skogsdistrikt den grundskatt, som lades på nyupp-tagna lägenheter.  
l-3. K hg.  
(Källa: Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna