Skatteköp eller förpantning

[Anette Carlsson]

Jag forskar på några hemman under början av 1700-talet. Alla har blivit föremål för köp av skatterätten och/eller förpantning av räntan. Jag trodde först att det var samma sak, men har nu hittat några hemman där åbon köpt skatterätten för hemmanet medan en brukspatron tillpantat sig räntan. Hemmanet har i flera fall blivit kvar som krono.
 
Vet någon vad som är skillnaden mellan ett skatteköp och en tillpantad ränta? Jag förstår ingenting längre!
 
Anette
 
(Meddelandet ändrat av anca 2014-07-26 21:58)

[Gunnar Jonsson]

Det står en hel del om det där i Grenverket av Christer Winberg, på sidan 6.
 
Skatt och ränta var samma sak, beroende på i vilken ände man står, så att säga.
Man betalade skatt, men fick ränta.
Åbon köpte skatterätten och blev därmed ägare till gården.
Han skattade dock inte till kronan utan till brukspatronen som tillpantat sig räntan.
 
Om jag nu fattade rätt.

[Michael Lundholm]

Svårt att veta var man ska börja eftersom det är ganska komplext. Lite brett tecknat är dock huvuddragen följande:
 
Skatterätten var rätten att bruka och betala skatt för ett skattehemman. Man kan inte säga att det var äganderätt i modern mening men det var den rätt till jorden som våra självägande skattebönder hade. Kronan hade rätt till överskottet (skatten). För kronohemman fick bonden köpa sig rätten att bruka jorden för viss tid (avrad). För frälsehemman betalades avraden till den adelsman som ägde hemmanet. Skatte-, krono- eller frälsejord var i praktiken de tre sk jordnaturer som fanns i början av 1700-talet. Och de var i princip fixerade i jordeböckerna så att ett hemman som ursprungligen hört till en natur också fortsatte att bokföras där, även om man skulle tycka att det i vissa fall vore naturligare att naturen ändrades i jordeboken. I praktiken kunde dock ett hemman ändra jordnatur. Ett kronohemman kunde bli skattehemman genom att åboen köpte skatterätten. Jag tror de första skatteköpen ägde rum under Johan III. Min minnesbild är dock detta till trots det inte var ovanligt att hemmanet i jordeboken fördes som krono isf skatte. Vilket inte alltid var oproblematiskt för åboens arvtagare. På liknande sätt kunde kronan förläna eller sälja den ränta (skatt) man skulle uppbära från ett skattehemman. Det hemmanet blev s.k. skattefrälse men bokfördes fortfarande under skatte i jordeböckerna men med en anteckning om till vem  förläningen gjorts eller vem som köpt räntan. Bonden hade ju fortfarande skatterätten till skillnad från frälsebonden som var tvungen att betala avrad för att bruka frälsegården. Det vara bara vem som hade rätten till skatten som ändrats. Min gissning är att förpantad ränta motsvarar förläning eller försäljning av räntan (dvs skatten) även om då rättigheten inte är permanent överförd. Då synes det naturligt att kronohemmanet fortfarande bokförs som krono. Jag känner dock inte till förpantningarna närmare så det får som sagt förbli en gissning från min sida.
 
Det finns en omfattande litteratur om detta som behandlar en rad olika frågeställningar om besittningsrätt i olika situationer för olika jordnaturer, skillnader i ekonomiska villkor mellan bönder på olika slags hemman etc.

[Anette Carlsson]

Hej Michael och stort tack för svaret.
 
Jag har försökt läsa mig till vad de olika begreppen betyder men som du skriver är det inte lätt. Så fort jag tror att jag förstår hur det ligger till dyker det upp något som ställer till det igen. Jag har använt mig av flera olika böcker kanske främst Striden om hemmanen av Jörgen Kyle men de har ofta ett annat syfte och är inte alltid lätta att förstå sig på. Jag tror att ditt svar gjorde att en 25-öring trillade ner så nu ska jag bara skaka ner de andra. Jag har också hittat en domstolsnotis om ett skatteköp som bestridits och där tror jag att din 25-öring fick ner en annan 25-öring.
 
Jag skriver på en liten skrift om en allmännings historia i sydöstra Värmland och där verkar de flesta hemman bli skatteköpta eller tillpantade av brukspatroner i närheten. Jag hade tänkt mig en liten kortfattad beskrivning över vad de olika begreppen innebär så att mina läsare förstår bättre. Men ibland tror jag att tar mig vatten över huvudet.  
 
Tack för svar.  
Anette