ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Medborgerligt förtroende  (läst 2192 gånger)

2002-12-14, 14:35
läst 2192 gånger

SivJohansson

Vad menas med ovanstående rubrik? Blev personen ifråga omyndigförklarad eller vad?
En anfader blev dömd att förlora medborgerligt förtroende i 5 år samt 8M (månader)straffarbete för stöld av kreatur. Detta inträffade år 1865 i Norrland.
Mvh Siv

2002-12-14, 17:06
Svar #1

Utloggad kenlar

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1401
  • Senast inloggad: 2019-07-15, 09:01
  • Kenneth Larsson
    • Visa profil
    • Ancestor
Han förlorade rätten att rösta, rätten att gifta sig m.m. - en omyndigförklaring helt enkelt.

2002-12-14, 18:45
Svar #2

Utloggad rolf_liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
Hej Siv!
Om du tittar under Övriga ämnen -> Juridik - >
Brott o straff -> Äldre inlägg -> Frejdebetyg så  
står det litet om Medborgerligt förtroende
 
Mvh
 
Rolf L

2003-04-01, 09:19
Svar #3

Catharina Olsson (Cathis)

Vad innebar det att förlora sina medborgerliga rättigheter? Jag har en sidogren där en kvinna förlorar sina medborgeliga rättigheter i 10 år efter upprepade fängelsestraff. Detta hände på mitten av 1800-talet.
 
Hälsningar
Cathis

2003-04-01, 13:40
Svar #4

Utloggad anbe

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1685
  • Senast inloggad: 2019-01-07, 16:16
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Catharina,
Under Källor/kyrkböcker/Frejdbetyg finns en del om förlusten av medborgerligt förtroende eller medborgerliga rättigheter.
 
Mvh Anita

2003-04-01, 19:20
Svar #5

Utloggad anbe

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1685
  • Senast inloggad: 2019-01-07, 16:16
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Tillägg från en annan diskussion i Anbytarforum:
 
Se nedanstående inlägg från Rolf Lijehammar, 23/2 2000  
 
Hej Pia!  
Frejd, eller god frejd betydde i stort sett ”gott rykte”, vilket har haft den största betydelse ända sedan de fornnordiska sagornas tid. Så t ex måste en persons frejd undersökas och godkännas innan han kunde tas upp i vissa sällskap.  
I 1734 års lag stadgades att en främmande eller okänd person inte fick vittna inför domstol innan man fått kännedom om hans frejd.  
Domar för vissa brott medförde att man förlorade sin frejd eller som det senare kom att heta ”på juridiska”: - förlust av medborgerligt förtroende - , vilket meddelades särskilt vid domstillfället. Enligt samma lag skulle Landshövdingen underrätta en för brott dömd persons hemortslän domen, så att hans vanfrejd blev känd.  
 
1811 skärptes lagen ytterligare då de domar som medförde förlust av medborgerligt förtroende skulle meddelas av domstolen till den dömdes församling. Brottet skulle antecknas i kyrkoböckerna så att prästen skulle ha nödvändig kännedom av de personer som sökte ett s k Frejdebetyg.  
 
God frejd var viktigt långt in på 1900-talet, då det var nödvändigt för att kunna erhålla vissa anställningar, gå in i affärsuppgörelser, eller kunna utnyttja sina medborgerliga rättigheter, som att rösta m.m. m.m. Man var inte heller godkänd som vittne i rättegångar.  
 
Ett exempel på förlorad frejd är den siste avrättade i Sverige, J Ander, som halshöggs 1910.  
Han dömdes till ” ... att mista livet och vare medborgerligt förtroende för alltid förlustig...”.  
Dvs mötte man honom, med eller utan huvudet under armen, så skulle man inte tro honom.  
 
Frejdebetyget upphörde genom Lag 24/5 1918, då straffpåföljden ”förlust av medborgerligt förtroende” avskaffades.  
I Frejdebetygets ställe kom åldersbetyget, ”Prästbetyget” som inte innehåller några uppgifter om brott.  
En kvarleva av de tankegångar som låg bakom det gamla frejdebetyget fanns länge i det nykterhetsintyg en körkortssökande måste uppvisa innan han kunde få ut sitt kort.  
Det finns också de som hävdar att beslut om indraget körkort för brott som inte har med fordon att göra är en annan kvarleva från den tid då man kunde förlora sitt medborgeliga förtroende  
 
 
Mvh  
 
Rolf L

2004-06-16, 13:47
Svar #6

Utloggad lillguden

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 484
  • Senast inloggad: 2019-03-16, 18:05
    • Visa profil
Hej!
Har en anfader som oxo det står medbergeligt förtroende på, för att bli dömd till detta vad kan man ha gjort då?
 
(Se även här..) //Anbytarvärden

2004-06-16, 17:23
Svar #7

Utloggad tbd

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Frågan om innebörden av begreppet medborgerligt förtroende har alldeles nyss varit uppe i en annan diskussion här i Anbytarforum om vandel. Se även litteraturhänvisning där.

2005-12-30, 22:22
Svar #8

Måns Andersson

Hej. En ana till mig gifte om sig med en f.d. matros och hemmansägare. I bouppteckningen framgår det att han senare blivit omyndigförklarad. jag skulle mycket gärna vilja veta varför. Var kan man finna uppgifter om sådant? Vem utfärdade omyndigförklaringen? Detta hände ca 1830 i Mortorp församling, Kalmar län.
 
MVH Måns.

2005-12-31, 05:23
Svar #9

Utloggad isulv

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Omyndigförklaring gjordes av domstol.
I fallet Mortorp blir det väl Södra Möres häradsrätt.
Domböckerna för Södra Möre är mikrofilmade, finns hos SVAR eller på Landsarkivet i Vadstena.
 
Ingela

2011-03-15, 17:02
Svar #10

Utloggad lennarte

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2015-07-13, 13:48
    • Visa profil
I Rotemansarkivet har jag funnit min FM M på Hemmet för Frigifna Qvinnor.
Bland Övriga uppgifter står det:
Kriminalanteckning: Förlustig Medb.Förtroende i 1 år från 1885-03-05.
Enl. Sthlms R.R-s Utslag 1884-12-31
Var? Hur hittar jag domen som detta grundar sig på? Finns den på nätet
eller i något Arkiv? Stadsarkivet eller Riksarkivet eller?

2011-03-15, 18:45
Svar #11

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9187
  • Senast inloggad: 2019-07-08, 19:30
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Din anmoder är dömd i Stockholms Rådhusrätt, och domen bör finnas i deras arkiv, som finns på Stockholms Stadsarkiv, och inte online.

2011-03-16, 14:13
Svar #12

Utloggad bturesso

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 108
  • Senast inloggad: 2019-01-13, 12:09
    • Visa profil
Jag har i husförhörslängder funnit anteckningen dömd att mista äran för en viss person. Noterat sent 1800-tal.  
Jag har hittat medeltida förklaringar att man dömdes att mista äran vid helt oförlåtliga brott. Tycks normalt inkludera dödsstraff.
Vår 1734 års lag anger vilka brott (exv förfalskningsbrott) som skall leda till domen mista äran. Har också hittat exempel från domböcker där just förfalskningsbrott lett till böter och att mista äran.
 
Men ingenstans kan jag finna vad det innebar att mista äran. Jag har fått förslag på att det kanske var att mista väsentliga medborgerliga rättigheter. Men i så fall konkret vilka rättigheter?
 
Jag kan ju spekulera i att man miste rösträtten, att man inte kunde inneha vissa förtroendeuppdrag etc. Men ingenstans har jag hittat en exakt definition.
 
Att det finns samband till det som i hfl och flytt-sedlar benämns Frejd är väl klart. Men återigen söker jag förklaringar.
 
Jag misstänker alltså starkt att dömas till att Mista äran är synonymt med att dömas Förlustig medborgerligt förtroende. Men skulle bli glad om någon kan ge en förklaring till exakt innebörd av detta straff!

2011-03-16, 15:13
Svar #13

Utloggad isulv

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Innan 1864 års Strafflag blev man vanfrejdad - dvs. miste äran - om man begått nesliga brott. Det var emellertid svårt att säga vilka brott det var fråga om! För prästerna (men inte för domstolarna) var det ex. vis snatteri, eftersom man måste avlägga (enskild) skrift innan man fick begå nattvard även för ett sådant mindre brott. Anteckningen om vanfrejd följde också med hela livet; man kunde aldrig mer få ett rent prästbetyg.
 
I 1864 års Strafflag fanns inget utrymme för egna tolkningar utan där specificerades noga vad som skulle ge påföljden vanfrejd som i o. m. detta döptes om till förlust av medborgerligt förtroende; när den ådömda tiden gått fick det inte heller föras in i flyttbetyg etc. Men naturligtvis fanns det en och annan präst som tyckte det här namnbytet var meningslösa nymodigheter och därför höll kvar vid den gamla beteckningen (jfr. dagens städare - lokalvårdare - hygientekniker...).
 
Innebörden av mista äran och förlust av medborgerligt förtroende skilde sig inte åt; båda innebar att man med modernare språkbruk omyndigförklarades, dvs. man återfördes till den legala status man hade innan man blev myndig. Man kunde alltså inte rösta (i den mån man nu hade rösträtt), man kunde inte ingå avtal, inte gifta sig, inte ta statlig tjänst etc. (hade det varit idag hade man alltså inte heller kunnat köpa alkohol!).
 
Ingela

2011-03-16, 16:14
Svar #14

Utloggad bturesso

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 108
  • Senast inloggad: 2019-01-13, 12:09
    • Visa profil
Ingela!
 
Vilken utomordentlig redogörelse!
 
Jag måste nu gå tillbaka till min fars noteringar för att med Din nya information se hur omyndigförklaring skulle stämma på mitt fall. Det rör sig om en speciell person i min hemby. Men han undertecknade både ett lägenhetskontrakt (vid den tiden snarast en torp-tomt) och han gifte sig. Så flera myndig-ageranden gjorde han.
 
Jag får också lägga på att göra-listan att leta efter domboksanteckningar förutom den hfl-anteckning jag redan känner till.
 
F ö hör till saken att personens eftermäle inte alls är negativt! Arbetsam, humoristisk m fl positiva omdömen är det jag fått mig till livs.
 
/Bertil

2011-03-16, 19:00
Svar #15

Utloggad bjornen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1156
  • Senast inloggad: 2018-10-13, 08:21
    • Visa profil
Att bli dömd till enskild skrift gjordes oftast bara genom kyrkans domstol som kyrkostämma eller kyrkoråd och till och med av kyrkoherden. Det behövdes inte vara straffbara handlingar enligt svenska lagboken, utan också bara moraliskt dåligt uppträde. Vanligen blev modern till oäkta barn utsatt för hemligt skrift eller enskild skrift. Normalt skedde förhör av alla som ville begå nattvarden före högmässan.  
Förlust av medborgerligt förtroende var nog ofta ett flytande begrepp. En som blivit dömd till förlust av medborgerligt förtroende flyttade till Amerika och gifte sig. Han hann flytta hem och även dö innan den utdömda förlusten hann avtjänas. Han dömdes för dråp och efter avkänat fängelsestraff dömdes han till ytterligare ett antal års förlust av förtroendet.
Rösträtten var ju tidigare beroende av förmögenhet.
Under tidigt 1600-talet har jag hittat personer som var dömda till fredlösa. Bl.a. blev en fredlös icke beviljad sytning.

2012-12-27, 18:59
Svar #16

Anita Edmark

1868 inflyttade pigan Anna Cajsa Svensdotter till Högstena (R) B:3 sid 367 flytt nr 4
 
Under frejd står (om jag läser rätt  åtnjuter medborgarförtroende
 
Har aldrig sett tidigare.
 
Vad betyder det? Tackar på förhand för svar
 
Anita Edmark

2012-12-28, 11:22
Svar #17

Utloggad acb

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2015-10-17, 22:16
    • Visa profil
    • www.btz.se
Det kanske finns någon anteckning i tidigare HFL (och flyttsedel) om förlorat medborgerligt förtroende, och så har prästen gjort den här anteckningen för att minnas att hon återfått det?

2013-06-16, 20:19
Svar #18

Utloggad mod_ovriga

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 310
  • Senast inloggad: 2016-04-08, 13:43
    • Visa profil
Två olika diskussioner om förlust av medborgerligt förtroende slogs ihop.

2013-11-04, 00:28
Svar #19

Tobias Jeppsson

Jag har en anfader, Peter Jönsson, som dömts till förlust av medborgerligt förtroende i 5 år.  
Det märkliga är att han under denna tid får ett till efternamn, och inte vilket efternamn som helst, utan Gyllick (G?llich), som råkar vara efternamnet på en kyrkoherde i ungefär samma område. Jag har följt honom genom nästan hela livet och det enda ställe där jag hittat det efternamnet på honom är i Husförhörsboken för Höör, 1883-1888, sid 248. Därefter flyttar han till Köpenhamn en väldigt kort period för att sedan flytta tillbaka igen.
 
Något år senare står det att han är Husar och enligt släktrykten så sägs det att Gyllick är ett knektnamn.  
 
Så min undran o fundering är hur det här Gyllick-namnet dyker upp? Kan det vara kyrkoherden som gav honom sitt efternamn för att man skulle kunna hålla koll på honom lättare, eller var det något man fick under perioden man inte hade något medborgerligt förtroende, dvs att prästen funkade som nån slags förmyndare?
Eller stämmer släktryktena att det är ett knektnamn och att han gavs namnet under sin militärtjänstgöring? (har sett att det fanns någon militär med namnet Gyllick vid samma tid)

2013-11-04, 00:52
Svar #20

Tobias Jeppsson

Tror jag kanske hittade svaret på min egen fråga här:
http://www.algonet.se/~hogman/indelningsverket.htm#Soldatnamn
 
Där står det att soldatnamn kunde ärvas från tidigare soldater. Borde kanske vara rimligaste förklaringen till namnet då?

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna