Lägersmål / lönskaläge

[Eva Leksell]

Kunde en kvinna 1743 ha genomgått hemlig plikt för begångit lägersmål utan att vara med barn eller ha fött barn? Det här hände i en Stockholmsförsamling. Mannens namn finns med, men inget om kyrkoplikt för honom (fast var han bodde vet jag inte). I födelseboken finns inget barn vid lämplig tidpunkt. Om kvinnan vet jag inget mer, men mannen gifte sig senare i en annan församling.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Intressant fråga! I Svärdsjö (W) har jag exempel på en man som vid två olika tillfällen undergått hemlig skriftning (enl K M:ts förordning av 1741) för köttsligt umgänge med sin svägerska. - Jag har föreställt mig att det inte var för något barns skull utan för att få Guds förlåtelse för begången synd utan att behöva skylta för envar. - Jag ska undersöka hur det stod till och vad som kan stå om kvinnan.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Svärdsjö C:3 i slutet - för mig delvis oklart sammanhang (nedan), som dock torde kunna klaras ut med dombokens hjälp. - Utan livsfrukt och efter häradsrättens dom ska kanske i första hand tolkas som att kvinnan ändå varit havande, men fått missfall?
Texten: 1776 Sept 15. Blef, eft. Häradsrättens dom, qwinsperson Elisab. Görs dr å Bengtsheds-näs hemligen absolverad, för lönskaläge utan lifsfrukt, som under äktenskapslöfte med Brant (?soldatnamn) Johan Ersson å Bengtsheden säger sig haft, men han nekat; at hon med honom förlåfwad warit, witna 2ne män ibm, men de hafwa icke för domstolen förekallade blifwit.
Jag återkommer om änklingen Anders Jonsson i Borgärdet och hans ogifta svägerska Kerstin Andersdotter (1754 och 1757), där inget nämns om sakens behandling i häradsrätten.
Ytterligare en kvinna är nämnd (1775 i maj) tillsammans med en man, men hon och hennes partner hafwer sedan blifwit gifta med hwarandra. Inget om häradsrätten där heller.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Änklingen Anders Jonsson i Borgärdet och ogifta svägerskan Kerstin Andersdotter (systern hette Elisabet) kan avfärdas från funderingarna. Svärdsjö C:3 född 1754 nr 37 22/4, Margareta och d:o 1757 nr 50 4/7, Johan är parets två barn, båda döpta i prästgården. I sistnämnda fallet anges andra gången haft lägersmål./mvh Gunnar

[Kurt Persson]

Synd och skam, ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880 av Marie Lindstedt Cronberg täcker det mesta av problematiken. Kan verkligen rekommenderas.
Kurt Persson

[Eva Widenfalk]

Kallades det lönskaläge även mellan en änkling (eller änka) och en ogift person i mitten av 1600-talet?

[Stig-Ove Wisberg]

Lönskalägets benämning på 1600-talet mellan två ogifta personer var hor, var den ena personen gift kallades det enkelt hor, var båda gifta (på varsitt håll naturligtvis)kallades det dubbelt hor.

[Eva Widenfalk]

Tack Stig-Ove. Nu blev jag lite klokare, men det hjälper ändå inte för det jag vill reda ut. I min ordlista för släktforskare står att lönskaläge = lägersmål är könsumgänge mellan ogifta. Detta kanske inte gäller för 1600-talet, och då faller de förutsättningar jag trodde jag hade platt till marken.
 
I ett domboksutdrag från 1660-talet står att ett par blev dömda för lönskaläge, mannen fick böta 40 mark silvermynt treskiftes, och kvinnan 20 mark silvermynt treskiftes. Om kvinnan (en piga) hade varit gift gissar jag att hon skulle ha benämnts hustru, vilket det inte gör här. Likadant i ett domboksutdrag från 1650-talet, där det inte står något om hor eller lönskaläge, men däremot att de dömdes efter 3 kapitlet Giftermålsbalken, och med samma bötesbelopp som i fallet innan.
 
Jag försöker ta reda på om männen var änklingar i dessa fall.
 
Stig-Ove, har du kläm på vad som står i 3 kapitlet Giftermålsbalken?

[Stig-Ove Wisberg]

I Magnus Erikssons landslag står följande i 3.e kapitlet:
 
III. Om en mö tager man emot sin faders eller sin moders vilja.
Om en mö tager man mot faders eller moders vilja, vare sig hon tager honom till laggift man eller i lönskaläge, har hon förverkat sitt fädernearv och sitt mödernearv, men intet annat arv. Vilja fader och moder förlåta hennes skuld, då tage hon full arvslott. Nu tvistas därom, huruvida det hade förlåtits henne eller ej, då skola tolv män pröva det.
 
Det går nog inte att utläsa genom själva domslutet om de var änklingar eller inte. I och med att de blev änklingar upplöstes ju äktenskapet och de var då ogifta.

[Stig-Ove Wisberg]

Det finns en förklaring till 3.e kapitlet som lyder:
 
12. Fl. 3 är hämtad från UL A 1:2, Vm 4, 1:2. Jfr ÖgL A 1:1. - KrL tillägger:
»Den som lockar eller lägrar en mans dotter, om hon är mö av säng i laga gifte, böte den som gjorde det fyrtio marker att skiftas i tre lotter till fadern, konungen och häradet, utom i det fall att han tager henne till äkta. Då vare hans böter hälften så stora till treskifte. Är hon frillobarn och mö, böte då den som lockade henne tjugo marker; tager han henne till äkta, vare han saklös.»

[Eva Widenfalk]

Mycket intressant att få veta innehållet i, och en förklaring till, Giftermålsbalkens 3:e kapitel från denna tid! Tack igen.
 
Med hjälp av detta tolkar jag att kvinnorna i de två fallen var ogifta. De fick ju också böta treskiftes. Till konungen och häradet kan jag förstå, men var de tvungna att böta till sin egen far också?
 
Männens tidigare familjeförhållanden får jag leta efter på andra sätt.

[Bertil Johansson]

Pigan Elsa Larsdotter i Bara stämde 1866 drängen Per Persson i Stora Mölleberga inför Bara häradsrätt med begäran att Per skulle betala 30 riksdaler per år i forsterlön för en son som hon sammanavlat med Per. Per nekade till faderskapet. Rätten uppmanade honom att gå ed på det vid nästa ting om han ville slippa ansvar. Men vid följande ting uppvisades i stället ett skriftligt avtal undertecknat av parterna om 10 riksdaler i fosterlön. Elsa hävdade att hon blivit förledd att underteckna men var myndig (26 år) och ansågs vara bunden av avtalet. (Källor: Bara hr AIa:164 §§ 51, 109, AIa:165 §§ 8, 112.)
 
Nu till frågan: länsmannen hade yrkat att Per skulle böta för lägersmålet, men detta ogillades. Varför? Avtalet om fosterlön måste ju ses som ett erkännande av faderskapet.