Juridisk hjälp

[Östen Händel]

Hej!
Jag har kommit över en bok med beskrivning om Svenska hemman och lägenheter, men med 1700-talets kanslisvenska blev det lite för svår att förstå vad dom egentligen menar. Kan någon med juridisk bakgrund skriva om texten så man begriper vad som menas, eller hänvisa till någon som har forskat i detta tidigare?:
 
Beskrifning
Om
Swenska Hemman och Lägenheter,
Af
Barthold Nyström.
Cancellist uti Kongl. Commerce – Collegie.
 
 
Tryckt hos Pet. Hesselberg, 1784.
 
 
 
Åttonde Articlen
Om de Lägenheter, som egenteligen under Afgårda-Bys rätt synas komma.
 
I. Capitlet.
Om Sämje- och Stadge- hemman.
 
   Uti Swenska Folkets Historia skiljes emellan Sämje- och Stadge- hemman. Sämje-Hemman anses wara sådane Lägenheter, som uptagne innom andras Rågång, emot wiss Ränta til Jordegaren, efter sämja blifwit häfdade, under ständig eller wiss besitnings rätt. Stadge-Hemman skola däremot sådane Hemman blifwit kallade, som icke woro underkastade de upkomne årlige Skattlägningar, utan utgjorde en wiss och stadgad Ränta årligen.
   Desse Hemman, som Auctor förmenar wara af enahanda ålder och uphof, och hwaraf skiljaktighet dem emellan skall upkommit, omtalas likwäl uti senare tiders Handlingar under en och samma Rubrique.
   Konl. Resolutionen uppå Ridderskapet och Adelns beswär år 1668. förmår uti dess 53 §, at om den rättighet desse Hemman hade, eller borde hafwa, blifwit ransakadt, och befunnit, at de woro af åtskillig art, somlige til ewärdelig tid, andre til dess Stadge-penningarne återlefwererades, men dock alle så beskaffade, at de emot Skatt och Utlagor borde få besittjas; Och i anseende därtil förordnades at wäl hwarje särskilt Hemmans rätt borde anses efter det därå warande brefs tydelse, dock skulle de, som någon Stadge-rätt hade, Skatten årligen erlägga, samt Hemmanet och Godset wid makt hålla, eller i widrigt fall, och om någon stor brist däruti spordes, wara sin rätt förlustig till den som Skatten upbar; Äfwen som en sådan rätt icke på något sätt genom pant eller salu, skulle kunna abalieneras utom Husbondens samtycke, hwilken ock, framför alle andre, skulle wara närmast, at den samma til sig lösa, om han wille. För öfrigt borde berörde rättighet äfwen wara förbruten, om emot det i så måtto skedde stadgade handlades; Och hwad arfsrättighet däraf anginge, så skulle den kunna åärfwas efter Lag, som annat Lösöre, dock detta alt, så wida sjelfwa Brefwen, hwilkaansågos hafwa största witsord, ej annorlunda innehöllo a).
   Sedermera blef ock förordnadt, at Stadge- och Sämje- rätter, uti twist hwarom Kongl. Cammar-Collegium först bör sig utlåta b), wäl i cke kunde som Skatte-rättigheter anses c), men at de til Skatte kunde få köpas, hwartil den war närmast, som ägde Sämje-rätten, och om för den samma något til Kronan bewistes wara betalt, borde det afräknas å Skatte-Köpeskillingen d).
 
a) Jämför Res. På Adel. Beswär den 24 Septembris 1675, 20 §.
b) Kongl. Br. Den 23 Novembris 1694.
c) Res. På Allm. Beswär den 17 Septembris 1723, 77 §.
d) Dito den 28 Junii 1731, 49 §.
 
 
mvh Östen