ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Jorddelning  (läst 1416 gånger)

2001-12-29, 19:39
läst 1416 gånger

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6338
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
När ägde den första formen av jorddelning rum enligt lag och rätt?
 
Olika skiften ägde rum på 1200- och 1300-talen. Kallades dessa då för tegskifte, enskifte eller laga skifte?
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

2001-12-30, 09:28
Svar #1

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1716
  • Senast inloggad: 2021-08-03, 15:01
    • Visa profil
Hejsan Sam, så långt jag vet kan följande sägas.
1.
Hammarskifte, den äldsta kända skiftet. Går tillbaka till tiden före landskapslagarna. Okänt vad det igentligen innebar rent juridiskt.
Jordbrukets expansion under 1000-, 1100- och 1200-talet avbröts i och med digerdöden under mitten av 1300-talet och tog mycket lång tid innan återhämtning.
Så under andra hälften av 1300-talet och 1400-talet fanns god tillgång på odlingsbar jord, skifte behövdes kanske sällan.
 
2.  
Solskifte = Tegskifte. Till tiden fram till mitten av 1700-talet. Alla fick en del av resp. jord, här uppkommer de typiska tegarna.  
 
3.
Storskifte, från mitten av 1700-talet
 
4.
Enskifte, början av 1800-talet, efter Rutger Macklean som i slutet av 1700-talet genomförde enskifte på sitt gods  Svaneholm i Skåne.
 
5.
Laga skifte, från mitten av 1800-talet (beslut av riksdagen 1827) pågick till slutet av 1800-talet.
 
Vad jag uppfattat så genomfördes inte alla skiftena i hela landet. Bl.a. lär Dalarna aldrig genomfört Laga skifte (?).
 
Med hälsningar,
Calle Lindström

2009-03-17, 17:32
Svar #2

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Vad fick skiftena för ekonomiska konsekvenser för de berörda? Var t.ex. lantmätarkostnaderna betungande, och var det vanligt att folk fick lämna sin gård för att de inte klarade av omkostnader som skiftet medförde?  
 
Att jag undrar, beror på att jag nyss har läst på nätet om skiftena in England (the Enclosure Acts, framför allt 1750-1860). I korthet verkar skiftet där ha medfört en skyldighet att omgärda sin mark med häck, stängsel eller diken, och den som inte kunde klarade den kostnaden eller merarbetet fick sälja och lämna gården. Dessutom, om det inte fanns 3/4-dels majoritet bland byns jordägare för ett skifte, kunde ägare till en mindre del av marken ändå tvinga fram ett skifte genom att begära att ärendet togs upp särskilt i parlamentet. Detta kostade £6000 och den avgiften fick sedan alla berörda jordägare gemensamt stå för (även de som var mot skiftet) - den som inte hade råd med sin andel, fick sälja och flytta. Den som inte hade papper på sitt ägande, blev också utan mark. Resultatet blev att ägandet koncentrerades hos de som redan var mer välbeställda, och många småbönder fick ge upp gården och söka sig arbete i städerna.
 
Fanns några av de här effekterna även i Sverige?

2009-03-18, 08:14
Svar #3

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
I Carl-Johan Gadd: Den agrara revolutionen, sid 302-303 berörs kort skiftenas sociala konsekvenser i Sverige. Författaren menar att det var stor skillnad på förloppet i England och Sverige. På grund av att det i Sverige fanns en generall lagstiftning, och att genomförandet sköttes av offentliga tjänstemän, så blev det enkelt och billigt att komma fram till skiftesbeslut. Det var få självägande bönder som förlorade sin ställning genom skifte.
 
Däremot blev många torpare och andra obesuttna uppsagda. Deras rättigheter tillvaratogs inte alls vid skiftena.

2009-03-18, 09:30
Svar #4

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Tack för ett bra och snabbt svar! Boken finns tydligen på mitt lokala bibliotek, så jag ska låna den och läsa mer.

2009-03-18, 12:54
Svar #5

Utloggad Per-Arne Wisén

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 49
  • Senast inloggad: 2018-11-02, 22:42
    • Visa profil
Sven Edvin Salje har skrivit en skönlitterär bok om laga skiftet som omspänner en trettioårsperiod efter laga skiftet 1827. Titel: Genom lindens krona.
Per-Arne

2009-03-18, 16:53
Svar #6

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Tack för tipset, ska kolla upp den också.

2009-03-19, 11:29
Svar #7

Utloggad Rune Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2018-01-28, 11:18
    • Visa profil
Sam! Försök via fjärrlån ta hem boken Historisk utveckling af den svenska skifteslagstiftningen med särskildt afseende å frågan om delningsgrund vid skifte, författare Gabriel Thulin. Utgiven 1911, tryckt hos P A Norstedt & Söner.
 
Jag hade tänkt att skriva en resumé om de äldre skiftessätten, men fick inget vettigt sammanhang. I en annan skrift har jag läst om det äldsta skiftet - hammarskiftet - att var och en på den gemensamma utmarken såg ut en plan till sitt behov och med yxhammare högg in kors i träden. En sådan plan kunde ligga var som helst på utmarken och så småningom blev det omöjligt för byalaget att reda ut vems del det var.
 
Hammarskiftet synes ha upphört när landskapslagarna sattes på pränt och laga läge, solskifte började.
 
Mvh/Rune
 
Egentligen är det Anna-Carin som skulle ha svaret, men Sam var först redan för 8 år sedan.
 
Rune
 
(Meddelandet ändrat av Joffe den 19 mars, 2009)

2009-03-19, 21:36
Svar #8

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Boken Den agrara revolutionen, som Allan tipsade om, visade sig vara mycket intressant. Den tror jag många här kan ha glädje av.
 
Rune,  
Jag ska ha den i åtanke, om jag har trots allt har frågor kvar efter att ha läst den första boken!

2012-02-14, 14:00
Svar #9

Utloggad Gun Pålsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 228
  • Senast inloggad: 2016-12-25, 19:31
    • Visa profil
Sitter och läser i enskifteshandlingar från 1827 i Östra Karups socken ( Halland ).  
Bland de ersättningar som den utflyttade åbon skall få från den kvarboende står bla: 2-ne furuskogs äckor. Vet någon hur mycket skog detta är?  
Hälsningar
Gun Pålsson

2012-02-14, 17:31
Svar #10

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9033
  • Senast inloggad: 2021-08-03, 22:12
    • Visa profil
    • Gensvaret
Det skulle kunna röra sig om en synonym till ordet körsla, se här.

2012-02-14, 18:05
Svar #11

Utloggad Gun Pålsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 228
  • Senast inloggad: 2016-12-25, 19:31
    • Visa profil
Hej Åke.
Kan det då vara så mycket som man kunde lasta på två slädar eller vagnar? Men det är ju ett variabelt mått, då kärror eller slädar kan vara olika stora.
Eller vad tror Du?

2012-02-14, 19:53
Svar #12

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9033
  • Senast inloggad: 2021-08-03, 22:12
    • Visa profil
    • Gensvaret
Visst borde det handla om två lass, men någon närmare definition av en skogskörsla i form av ett exakt mått har jag inte stött på.  
 
För övrigt såg jag att orden skogsäcka och timmeräcka även förekommer i SAOB i betydelserna skogskörsla respektive timmerkörsla.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna