ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-02  (läst 2660 gånger)

2006-09-29, 15:17
läst 2660 gånger

Maria Ås

Det var ju lagstadgat förr att det skulle finnas ett gästgiveri på vissa avstånd. Vilken statlig myndighet var det som handhöll och såg till driften av dessa? Var hittar man dokumentation om gästgiverierna om någon sådan finns kvar?

2006-09-29, 16:28
Svar #1

Utloggad Mikael Lundberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 101
  • Senast inloggad: 2022-08-21, 21:59
    • Visa profil
I boken Ölandsk bygd utgiven av Åkerbo hembygdsförening 1985, kan man på sidan 13 läsa följande;
 
Det var på 1200-talet ett vedertaget bruk att konungen och hans tjänare, dvs fogdar och ämbetsmän, hade rätt till fri skjutsning och gästning hos bönderna. Bönderna var alltså skyldiga att ställa upp med mat och dryck åt både de resande och deras hästar. Vad de hade sparat av livsmedel och foder kunde förbrukas vid dessa s k gästningar. Klagomål från allmogen ledde till att en lag mot våldgästning stadgades genom Alsnö stadga 1279. Tyvärr ledde den inte till någon avsevärd förbättring. Erik XIV försökte att råda bot på oskicket genom att han förbjöd våldgästning och lät inrätta tavernor och gästhus. Detta hade tydligen ingen större verkan, då även Karl IX klagade över att soldathopar drog omkring i landet och våldgästade allmogen.
År 1649 organiserades resandet genom en ny förordning och i denna avskaffades friskjutsar helt och skjutsväsendet knöts till gästgivaregårdarna, som skulle ligga 'högst två mil från varandra'. Denna förordning förbättrades 1734 och kom i allt väsentligt att gälla till slutet av 1800-talet.
 
I litteraturförteckningen på sida 45 nämns bl.a.:
 
* Hartman (sic! ska stavas Hartmann), Per: Svenskt gästgiveri genom tiderna. Stockholm 1947.
 
Länk till info om boken:
http://websok.libris.kb.se/websearch/showrecord?nr=4&searchId=34832&bibId=1399566
 
Finns att köpa:
http://www.antikvariat.net/browse/hst_h_3.htm
 
Dessutom finns bättre information om var vissa dokument kan återfinnas på hemsidan;
http://www.ra.se/lla/skola/skjuts.html
 
Hoppas det ger dig lite mer kött på benen!
 
- Mikael

2006-09-29, 16:57
Svar #2

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Maria, i varje fall i Bohusläns nordligaste härad finns materialet om gästgiverier i domboken. Se Gösta Framme: Vätte härad  Ur gångna tiders historia, sid 20-25, där till och med finns exempel på att gästgiveriernas taxa för varor och tjänster fastställs på tinget. Säkert är det likadant i de härader du är intresserad av.

2006-09-29, 18:31
Svar #3

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 10:23
    • Visa profil
Hej Maria
 
Jag skrev Gästgiverier på Google och fick en mängd träffar.
Vissa är reklam för nutida sådana, men det finns även historik av den art du efterlyser.
 
Mvh Åke

2006-09-29, 20:09
Svar #4

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Maria, gästgiveriernas dagböcker kan finnas bevarade på landsarkivet. Där antecknas namn på alla resande, och deras eventuella klagomål. I Vätte härad finns dagböckerna för Eigst och Hogdal för åren 1790-1879, medan Viks dagböcker finns för 1801-1879, och Kollekinds för 1850-1879. För Svinesund tycks de inte finnas bevarade alls. Allt enligt Gösta Frammes bok.

2006-09-30, 00:39
Svar #5

Maria Ås

Men tack pojkar!
Ska ta kontakt med landsarkivet och se vad jag hittar. Tror nog att jag får köpa mig lite literatur också.  
Visst var det så att gästgiveriet ofta bara var ett rum i eller i anslutning till ett vanligt bostadshus och ingen egen byggnad?
Spännande det här måste jag säga!

2006-09-30, 01:39
Svar #6

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Det är riktigt att gästgiveriet ofta var ett rum eller två i en för övrigt helt vanlig bondgård. Dock var stallen ofta större än vanligt, eftersom man behövde plats för fler hästar.
Utefter de stora forvägarna fanns det gästgiverier som uteslutande var gästgiverier, inte bondgårdar med gästgiveriet som bisyssla.
 
Ingela

2006-09-30, 09:01
Svar #7

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Maria, om du anger vilket eller vilka gästgiverier det rör sig om, så blir chansen till hjälp ännu bättre!  
 
Jag provade att söka på Gästgiverier här på Sökrutan i Rötter och fann massor av träffar. Prova gärna det!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-09-30, 10:44
Svar #8

Utloggad Rolf Liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
Lars Levanders Landsväg, krog & marknad (ISBN 91-7021-130-2 Lund 76)innehåller mycket om Gästgiverier m.m. Rekommenderas!
RolfL

2006-09-30, 10:47
Svar #9

Utloggad Rolf Liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
Lars Levanders Landsväg, krog & marknad (ISBN 91-7021-130-2 Lund 76)innehåller mycket om Gästgiverier m.m. Rekommenderas!
RolfL

2006-09-30, 12:45
Svar #10

Maria Ås

Jag letar efter Oxeviks gästgiveri i Dragsmark, Göteborg och Bohus län. På s.363 i sin bok Bokenäs och Dragsmark i gången tid nämner Bengt Elling detta gästgiveri och skriver att han antar att detta gästgiveri var det största i soknen eftersom det har bäst läge. Det lustiga är att trots att det ligger nära i tiden så har jag inte kunnat hitta någon som vet var i Oxevik det var beläget. De flesta, även de som är intreserade av bygdehistoria, har aldrig hört talas om Oxeviks gästgiveri. Jag har dock funnit ett troligt stall men torpet som hör till ter sig väldigt litet för att kunna ha ett extra rum för gästgiveriverksamhet. Så nu letar jag efter någon sorts reseskildring eller inventering eller något annat dokument som kunde ge en fingervisning om hur gästgiveriet var uppbyggt. Kan det kanske ha funnits övernattningsmöjligheter i själva stallbygnaden?

2006-09-30, 13:40
Svar #11

Utloggad Lena Nalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 133
  • Senast inloggad: 2020-02-16, 15:25
    • Visa profil
I min hemby fanns ett gästgiveri förr som finns markerat på en karta från 1918. Jag tror jag hittade kartan på Lantmäteriets hemsida (www.lantmateriet.se).
Om jag förstått rätt övernattade resenärerna i ett gästgiveri ca 1km från gården där hästarna fanns.
Mvh Lena

2006-09-30, 14:48
Svar #12

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Beträffande gästgiveriernas belägenhet under 1800-talet skannade jag för drygt fyra år sedan in Brandenburgs Karta öfver landswägaren uti Sverige och Norrige från 1831. Där finns gästgiverierna utsatta med avstånden emellan dem i gamla fjärdedels mil.
En kopia av inskanningen hamnade hos Sam Blixt, som bearbetade kartbilderna till en storlek lämplig för nätet. Besök gärna Sams hemsida för närmare studium.

2006-09-30, 17:45
Svar #13

Maria Ås

Detta forum är så suveränt! Tack för alla tipps, information och hänvnvisningar! Jag kan bara säga att allt hade varit MYCKET mer besvärligt utan er.  
Mvh Maria

2006-09-30, 17:49
Svar #14

Maria Ås

Bo. Oxeviks gästgiveri var mad på kartan! Skönt att få en bekräftelse på att det faktiskt har funnits. Nu blir det bara att leta dokumentation från det.

2006-09-30, 18:12
Svar #15

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Maria!
 
Kan du ge en fastighetsbeteckning eller adress för platsen där Du tror att Oxeviks gästgiveri låg? Så kan jag ta en promenad mellan regnskurarna!
Angånde de äldsta bebyggelsen i Oxevik kan man läsa  en del i: Skärgårdsbebyggelsen i Bohuslän under norska tiden av Johan Pettersson, 2001
Mvh Harriet, Oxevik

2006-09-30, 18:26
Svar #16

Eivor Andersson (Ema)

Hej,
Vilken tid skulle det gälla? Jag har inte Bengt Ellings bok.
Jag tittade på Släktdatas register för Dragsmark och där fanns ingen som benämndes gästgivare i Oxevik.
Skrev inte Elling något mer om det?
 
Hälsningar Eivor

2006-09-30, 19:18
Svar #17

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej!
Kartan där det finns med gäller 1831. Mvh Harriet

2006-09-30, 20:29
Svar #18

Maria Ås

Jag tror att ladugården nere innan backen är stallet som hörde till Gästgiveriet. Jag grundar detta på att bygnaden är vackert murad på ett sätt som inte är så vanligt här ute, det är stort och välbygt gämfört med torpet det tillhör, det ligger bra till från hamnen och att en äldre person i bygden minns att bönderna, när de tog båten till Lysekil, brukade ställa sina hästar i det stallet precis som om det var allmän egendom.  
Harriet, jag har boken hemma och tar gärna och promenerar med. Stanna till på vägen så följer jag med.
Om du är osäker på vem jag är så är det jag som är mammaledig för tillfället.

2006-10-01, 22:48
Svar #19

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6336
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
Vet någon om det finns en förteckning över gästgiverier i Sverige omkring år 1900?
 
Vet någon om det finns någon annan karta än den som Bo Berndtsson nämner ovan och som jag har i nätversion under min hemsida?
Kartor över gästgivargårdar 1831
 
 
MVH
 
Sam

2006-10-01, 23:05
Svar #20

Eivor Andersson (Ema)

Hej,
 
Jag vet inte om det finns någon annan karta, men måste säga att det var en väldigt vacker karta.
Så undrar jag om det är siffran 4 eller hur gästgiverierna är utmärkta. Vilken symbol?
Jag känner till några som släktingar haft i Strandnorum, Kyrkeby m.m.
 
Hälsn. Eivor

2006-10-01, 23:18
Svar #21

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6336
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
Hej Eivor!
 
Om Du menar den siffran som står på kartan mellan de olika gästgivargårdarna så avser den avståndet mellan gästgiverierna i fjärdingsväg.
 
MVH
 
Sam

2006-10-01, 23:27
Svar #22

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Hej Sam,
 
I diskussionen Källor: Kartor: Kartor och gårdar frågade du 28 mars 2001 kl. 18.14 efter .Res-Karta öfver Sverige, Södra delen, efter officiella uppgifter från LäneStyrelserne sammandragen av C. Akrell, År 1830. Tillökad och förbättrad 1836 .
Fick du någonsin tag på den kartan?

2006-10-01, 23:49
Svar #23

Eivor Andersson (Ema)

Hej Sam och Bo,
 
Jag kanske är halvblind, men jag ser inte var gästgiverierna ligger ?  
Är det ett gästgiveri vid varje siffra eller finns det någon annan markering?
 
Hälsn. Eivor

2006-10-02, 00:04
Svar #24

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Varje namngiven ort har ett gästgiveri.

2006-10-02, 00:20
Svar #25

Eivor Andersson (Ema)

Tack för svaret.
 
Det skulle jag kanske ha gissat mig till, men det är lätt för den som vet det...
Eivor

2006-10-02, 10:28
Svar #26

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
I Nordisk Familjebok, andra upplagan (http://runeberg.org/nf/ ) från ca 1910, finns några intressanta artiklar om gästgiverier. Jag citerar ett par av dem.
 
[color=0000ff]Gästgifvare, föreståndare för sådan skjutsplats, gästgifvargård, gästgifveri, där resande eger rätt att mot betalning erhålla, utom skjuts, härbärge och förplägning. Gästgifvare antages i stad af magistraten, på landet af länsstyrelsen. Han bör vara känd för ordentlighet och redbarhet samt ställa borgen för fullgörandet af sina förbindelser.
 
Gästgifvares friheter, kallas med ett gemensamt namn de förmåner, som tid efter annan tilldelats gästgifvare och med privilegienatur äro eller varit fästa vid gästgifverihemman eller gästgifvare personligen. 1636 erhöll gästgifvare 6 års frihet från grundränta och inkvartering, hvarjämte hvarje annan förbjöds att i grannskapet hålla öl, vin och brännvin till salu. 1649 erhöll han rätt att af häradet få hjälp till uppförande af nödiga hus. 1651 års gästgifveriordning tilldelade gästgifvare som gåfva ett litet hemman, en hage eller äng från närmaste allmänning samt frihet från rotering och all annan kronans tunga och utlagor. Än ytterligare ha åtskilliga gästgifvare erhållit rena statsbidrag i form af anvisning på ränta från andra hemman. Sedan numera alla anordningar på ränta äro till statsverket indragna, utbetalas från landtränterierna till gästgifvare en ersättning (ungefär 20,000 kr. årligen), hvilken statsutgift under titeln Gästgifvares friheter afföres på nionde hufvudtiteln. Uti 1878 års skjutsstadga förklaras uttryckligen, att dåv. innehafvare af gästgifveri efter gamla ordningen, äfven om en annan person blir skjutsentreprenör, fortfarande skall tillgodonjuta sina förra friheter, räntor och andra dylika förmåner.[/color]
 
En förteckning över gästgiverierna i ett län bör alltså finnas i landshövdingens arkiv. Dessutom finns i landboken för länet verifikationer på gästgivarens ”friheter”, dvs den ekonomiska ersättning han fick för att driva gästgiveriet. Det kunde av artikeln ovan att döma till och med vara skatten från något eller några hemman (”anvisning på ränta från andra hemman”).  Ibland kan man även hitta gästgivarens namnteckning på en verifikation, vilket ju är roligt om han finns med bland ens anor.
 
Uppgiften om det lilla hemmanet som gåva stämmer i varje fall inte under 1600-talets senare del. T.ex. lades gästgiverierna i Vette härad i norra Bohuslän på kronogårdar, där gästgivaren även drev jordbruk. Kronogården Vik köptes av gästgivaren 1752, men själva gästgiveribygganden, som även var tingshus, ingick inte i köpet.

2006-10-02, 10:30
Svar #27

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6336
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
Hej Bo!
 
Idag är jag mera intresserad av vilka gästgiverier som fanns omkring år 1900.
 
Tack för hänvisningen, den har jag nytta av senare.
 
MVH
 
Sam

2006-10-02, 18:35
Svar #28

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Hej,
jag blev väldigt fascinerad av kartorna med gästgiverier från 1831. Men den nordligaste jag kunde se på Sams hemsida tog slut vid Pitetrakten.  
Fanns det något kartblad i boken som gick vidare norrut?
Jag är mest nyfiken på Tornedalen.
Hälsar
ST
Luleå

2006-10-02, 21:42
Svar #29

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
1831-årskartan är inte i bokform. Det är ett blad c:a 66 x 95 cm, nedvikt till c:a 11 x 19 cm, uuppskuren i 30 delar som monterats på väv.
Kartan omfattar hela Sverige och hela Norge.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna