ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Giftoman enligt 1734 års lag  (läst 285 gånger)

2005-11-14, 16:45
läst 285 gånger

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Bakgrunden är följande: En tidigare ogift kvinna gifter sig 1838. Hennes far och mor är döda sedan ca 15 år. Farfar och farmor likaså. Morfar och mormor är okända, men sannolikt döda. En äldre bror är livet. Trots detta är enligt vigselnotisen en morbroder giftoman. Morbrodern är bosatt närmare än brodern men avståndet till den senare är mindre än 15 mil.
 
Enligt giftemålsbalken i 1734 års lag kan en far eller mor, medan de är i livet, utpeka en giftoman (?2).  Om föräldrarna är döda utan att ha gjort ett sådant utpekande skall broder (hel eller halv) komma ifråga som giftoman före morbroder (?3).
 
Nu har jag av andra skäl börjat fundera på om brodern verkligen var hel- eller halvbror till kvinnan. Möjligen var han istället fosterbror. När jag nu hittar denna vigselnotis tilltar mina bryderier.  
 
Jag undrar därför om någon har observerat fall från denna tid där man inte följt giftermålsbalken vad avser vem som kan vara giftoman? Det beskrivna fallet är inte färdigforskat ännu, utan min fråga har alltså främst med den allmänna rättstillämpningen i detta avseende att göra.
//Michael Lundholm

2005-11-15, 01:37
Svar #1

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Michael,
 
Just att systern fast hon är ogift inte bor på samma ställe som sin bror tyder ju på att hon inte har honom som målsman.
 
Har Du kollat vad bouppteckningen efter föräldrarna säger? Där bör både frågan om brodern verkligen var bror eller inte komma upp och också vem som var kvinnans målsman. Kanske ärvde kvinnan egendom på den ort hon var bosatt på och som morbrodern därför var satt att förvalta eftersom brodern levde så långt bort som på 15 mils avstånd - och var morbrodern den som hade hand om egendomen bör det ha varit naturligt att han även utsetts till giftoman.
 
Eller! Kan det vara så att den äldre brodern inte heller var myndig när föräldrarna dog? Jag är osäker på om det automatiskt var brodern som tog över ansvaret när han blev myndig - måhända måste någon form av ansökan/anmälan göras för att flytta över ansvaret och i den här familjen kanske man inte brydde sig om det eftersom brodern flyttade så långt bort?
 
Ingela

2005-11-15, 08:50
Svar #2

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Hej Ingela,
 
och tack för kommentarerna. Det enskilda fallet har åtskilligt kvar att utforska; flera källor är ännu inte kontrollerade. Det kan tex röra sig om något så enkelt som att föräldrarna medan de levde utpekade morbrodern som giftoman.
 
Men vad gäller principfrågan så gällde att alla ogifta kvinnor oavsett ålder hade giftoman vid detta tillfälle.  Om detta för ogifta kvinnor är samma sak som förmyndare är jag fn oklar över. Om föräldrarna var döda och inte utpekat någon kan jag inte se giftermålsbalken ger ngt val; finns en bror skall han vara giftoman.  
 
Men praktiska överväganden av den typ du tar upp kan ju ha spelat roll. Därför vore det intressant att se om det fanns exempel på detta.
//Michael Lundholm

2005-11-15, 22:08
Svar #3

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Självklart hade kvinnan en giftoman, det hade alla ogifta kvinnor fram till 1872 (utom adliga fröknar, de hade faktiskt giftoman till 1882). En intressant detalj i sammanhanget är att det ursprungligen var giftomannen som förrättade giftermålet! (Kyrklig vigsel blev ju inte giltig förrän 1734.)
 
Men jag är inte så säker på att man i likhet med dagens förmyndarlag skilde på giftoman och förmyndare av egendom (idag personligt och offentligt handlande) 1838. Och det verkar ju bra mycket troligare att morbrodern som bodde närmare var kvinnans förmyndare när det gäller egendom.
Du kanske också skulle kolla Häradsrättens Dombok för åren mellan föräldrarnas död och kvinnans giftermål. Det kan finnas protokoll om försäljning eller köp rörande kvinnans egendom, eller t o m något som rör vem som skall vara kvinnans förmyndare/giftoman.
 
Ingela
PS! När Du klurat ut hur det ligger till kan Du väl skriva om det här - eller maila mig direkt; det här var lite spännande tycker jag.

2005-11-15, 22:23
Svar #4

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Jag kollade upp förmyndare (ärvdabalken, kap 20). Om far och mor är döda är det den som dessa utsett. Om de inte gjort något sådant är det den ..som skyldast och thertil fallen är. Det är alltså inte i lagtexten lika reglerat som vad gäller giftoman.
 
Vad gäller mitt fall återkommer jag när jag har mer att rapportera.
//Michael Lundholm

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna