ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Edsöre  (läst 1149 gånger)

2004-07-31, 01:39
läst 1149 gånger

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
År 1886 frigavs en man som 30 år tidigare dömts till livstids straffarbete för i Edsöre föröfvadt dråp.
Har förgäves letat efter en geografisk ort Edsöre. Finns en sådan? Eller avses ett edsöresbrott? Jag tycker väl 1856 var väl sent för en sådan beteckning, men är inte närmare insatt.  
Kan någon skingra dimmorna?

2004-07-31, 11:58
Svar #1

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Begreppet edsöresbrott fanns kvar i svensk lag till 1864, har jag nu inhämtat. Men jag undrar ändå över formuleringen i Edsöre föröfvadt dråp - beskrevs brottet vanligen så?

2004-07-31, 12:31
Svar #2

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Maud,
 
Edsöreslagarna går tillbaka till medeltiden. För senare tid här ett par lästips:
Kanske kan du hitta något i ett årstryck (förordning) från 1815, där det talas om at underrätts utslag i mål, som röra edsöre samt brott emot kyrkofrid och rättegångsfrid, böra Hof-Rätten underställas ....  
Innehållet gäller om prövning av fall rörande edsöresbrott, kyrkofrid och rättegångsfrid.  
I strafflagen 1864 ströks edsöresbrott som särskilt slags brott.  
Dessutom skrev Carl Johan Schlyter, 1795-1888, Utkast till edsöreslagarnes historia, som ingår i hans Juridiska afhandlingar, del 1 (1836).

2004-07-31, 14:03
Svar #3

Utloggad Lennart Almkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2727
  • Senast inloggad: 2019-02-18, 09:21
    • Visa profil
Maud,
 
håller med om att skrivningen i Edsöre föröfvadt dråp snarare pekar på en ort. Kan du ringa in det, var han satt fängslad, dömdes etc. Eller kan du följa honom före dråpet?
 
mvh Lennart

2004-07-31, 14:59
Svar #4

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Lennart,
jag vet ingenting om mannen utöver det som finns noterat vid hans frigivning från Centralfängelset i Landskrona 28/4 1886. (Uppletat i Arkions bilddatabas över frigivna fångar för en amerikansk frågeställares räkning.)
 
F.d. torpare Carl Peter Danielsson Ros f. 21/2 1819 i Sätila, Älvsborgs län. Nr 25 i stamrullan. Dömd till livstids straffarbete, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag den 6 juni 1856.  
Undergår bestraffning för: i Edsöre föröfvadt dråp.
Tidigare dömd för 1:a resan snatteri. Han förpassades till hemorten Sätila efter frigivningen med 261 kronor och 20 öre på fickan.  
Kännetecken: högra handen aftagen efter handleden.
 
År 1890 var han bosatt Torrås Västergård i Sätila, änkling och backstugusittare.
 
Irma,
tack för tipsen!

2004-08-01, 00:52
Svar #5

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Hej Maud,
Omhan dömdes 1856 så finns det ett domstolsutslag  
p å hans dom. Har du lsst det i domboken? Härad /  
tinglag år 1856.
Vad står det i den domen?
 
Hälaningar
Irma

2004-08-01, 12:37
Svar #6

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Har inte tänkt fördjupa mig i det enskilda fallet, jag letade ju bara (i förrgår) fram frigivningsdokumentet åt Donna Johnson sedan hon ställt en fråga här. Men jag har naturligtvis informerat henne om hur hon kan gå vidare.
 
För egen del är jag endast intresserad av om någon sett edsöresbrott beskrivas som brott förövade i Edsöre. Eller om någon har en annan förklaring till formuleringen i Edsöre föröfvadt dråp.

2004-08-01, 14:17
Svar #7

Utloggad Lennart Almkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2727
  • Senast inloggad: 2019-02-18, 09:21
    • Visa profil
Maud,  
 
jag hittar inte heller nån ort Edsöre. Sätila har ju inte så mycket kyrkoböcker online, så följa honom är inte så lätt. SAOB har en ref. Som för är sagdt i Edzöret 31 Cap från 1606, med då syftar man på Edsöresbalken, som ju knappast är aktuellt här. I de domböcker jag sett på under 1800-tal har jag inte sett något om edsöresbrott. Det vore intressant om någon kan förklara uttrycket 'i Edsöre'.
 
mvh Lennart

2004-08-01, 23:23
Svar #8

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1502
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 20:07
    • Visa profil
Edsörebrott, brott mot konungens fridslagstiftning om t. ex. hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid, tingsfrid. År 1734 omfattar edsöresbrott, dråp blånad blodvite på väg till kyrkan eller rättegång.- Ordbok för släktforskare - Andersson/Anderö.1997.
Kanske ger en förklaring?
 
MVH,
Calle

2004-08-02, 00:51
Svar #9

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Tack Calle,
men frågan var ju inte vad edsöresbrott var för något, utan om ett sådant brott kunde/brukade beskrivas som förövat i Edsöre. Versalen kan man väl bortse från, men prepositionen är märklig i sammanhanget. Tycker alltså jag, som dock inte är särskilt bevandrad i gammal juridik.

2004-08-02, 11:54
Svar #10

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9198
  • Senast inloggad: 2019-12-10, 18:43
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Jag antar att det syns tydligt på dokumentet att det står i Edsöre, men annars verkar det ju mest som en ort, och då får jag associationer till Edsvära, som ju också ligger i Västergötland.  
 
Fast utan kartbok tillhands vet jag inte om det är någorlunda i närheten av Sätila.

2004-08-02, 20:31
Svar #11

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Jodå, nog står det i Edsöre klart och tydligt. Inte minsta tillstymmelse till utrymme för någon annan tolkning.
 
Notoriskt ovillig som jag är att lära mig någonting tekniskt som jag inte är absolut tvungen till, så är jag lyckligt okunnig om hur man lägger in en bild här. Men den som har tillgång till Arkions bilddatabas kan ju titta på dokumentet, som alltså upprättades vid Carl Peter Danielsson Ros' frigivning 1886.  
 
Om det borde ha stått exempelvis i Edsvära eller i Edåsa istället, så får felskrivningen skyllas på den som fyllde i uppgiften på det förtryckta formuläret - och kanske var förlagan otydligt präntad? Det är ju en tanke så god som någon.  
 
Men tänk om här fanns en jurist (eller vem som helst) med gamla edsöresbrott som specialintresse...

2004-08-02, 21:00
Svar #12

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1997
  • Senast inloggad: 2019-11-28, 13:52
    • Visa profil
Edsöre; ursprungligen den del av medeltida lagstiftningen, som tillkom genom ed av Konungen att upprätthålla vissa rättsgrundsatser och som främst avser fridslagarna ( hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid), edsöreslagar, vilka upptogs i edsöresbalken och i 1734-års lag ännu kvarstod som särskild brottstyp (edsöresbrott) fram till 1864-års strafflag.
 
Källa: I Lagens Namn. Ordlista för släktforskare. [Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrums skrifter nr 2 1991].
 
Jag uppfattar att han har begått dråpet i samband med ett edsöresbrott, kanske på vägen till kyrkan eller tinget? Någon ort kan det knappast syfta på.
 
Mvh / Leif

2004-08-02, 21:35
Svar #13

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Leif,
jag skulle gärna ansluta mig till din uppfattning, om det inte vore så att jag hade anledning att misstänka att dina kunskaper i saken är minst lika grunda som mina egna.
 
På vad, närmare bestämt, grundar du ditt påstående: Någon ort kan det knappast syfta på? Har du något exempel på att edsöresbrott i någon källa beskrivits som brott förövat i Edsöre?

2004-08-02, 23:32
Svar #14

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Hoppsan Leif,
såg just att du fördjupar dig i domstolsärenden från 1600- och 1700-tal. Därmed vet du alldeles säkert bra mycket mer än jag om den tidens edsöresbrott, och jag ber om ursäkt om jag uttryckt mig respektlöst.
 
Likväl kvarstår mina frågor ovan, som ju avser ett eventuellt edsöresbrott så sent som 1856.

2004-08-03, 00:44
Svar #15

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1997
  • Senast inloggad: 2019-11-28, 13:52
    • Visa profil
Maud,
 
Jag har förvisso ägnat mycket tid åt domstolsarkivarier, men har inte specialstuderat edsöresbrott eftersom jag inte haft direkt anledning.  
 
Kan därför inte svara på hur vanligt förekommande uttrycket i Edsöre är.
 
Forna tiders skriftliga uttryckssätt, satsbildningar och syftningar skiljer sig, som bekant, från dagens moderna språkbruk och vållar allt som oftast huvudbry för oss släktforskare.
 
Men i det här fallet kan jag inte tolka uttrycket annorlunda och betvivlar starkt att det rör någon ort. Att det begås så sent som 1856 har ingen som helst betydelse så länge lagen var gällande.  
 
Mvh / Leif

2004-08-03, 08:10
Svar #16

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Jag har inte tillgång till Arkion för tillfället, men har tidigare tittat på ganska många fångakter. Jag kan inte påminna mig att jag någon gång sett en uppgift om var ett brott begåtts under rubriken Undergår bestraffning för:.  
 
Jag ansluter mig därför till Leifs tolkning att han har begått dråpet i samband med ett edsöresbrott, kanske på vägen till kyrkan eller tinget, men har inte djupare kunskaper om detta än någon av er andra.
 
Snart börjar det bli intressant att leta upp målet, av ren nyfikenhet.

2004-08-03, 08:29
Svar #17

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Begreppet tycks ha använts inom båtsmanshållet ganska långt fram i tiden. På Hans Högmans förträffliga militära sidor finns under båtsmanshållet en ordlista, där han förklarar Edsöre med Straff för begångna brott, då säkerheten ansågs på ett särskilt sätt åsidosatts.
 
Anbytarforum finns ett belägg från 1830 om en båtsman som dömts för edsörebrott:
Härnösands landsfängelse juli 1830  
Afskedade Båtsmannen Lars Kompass från Junsele. Delaktighet i Mord.  
Den 23 Julii 2 aug och 10 September til Sollefteå Urtima Ting. Af Kongl. HofRätten genom Utslag d. 16 Junii dömd til 56 Rd. 32 s Bco böter eller i brist däraf afstraffas med 24 par Spö ett års arbete å Fästning och Edsöre brott 4 månader. Har hos Kongl. Majt i underdånighet besvär anfört.

2004-08-03, 10:56
Svar #18

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Missgärningsbalken, 1734 års lag (mitt exemplar är en facsimileedition utgiven av Gidlunds 1981 av lagen tryckt 1780) innehåller två hänvisningar till edsöre.
 
XVIII. Cap. Om Kyrkiofrid,  och rättegångsfrid. 1. ?. Hvar man äger frid hafva å väg till och ifrån Kyrkio och Rättegång, ehvad han kommer ur sitt, eller annars mans hus. Then tå dräper, eller slår honom blånad eller blodvite, at hämnas å honom; then och alle the, som med honom i samma vilja och gierning voro, hafva brutit edsöre, och then frid som Konungen svurit hafver, att hålla undersåtarne sina.
 
XXIII. Cap. Hvad the förverkadt hafva, som edsöre bryta. 1. ?. Hvar som edsöre bryter, man eller qvinna, i staden eller å landet, böte hundra daler, och miste äran. Sker dråp theri, eller rån; miste högra hand och lif sitt. Bryter någor edsöre annan gång; böte tuhundrade daler. Then ej orkar böta, plichte efter thy, som i Straff Balken sägs. Varder then, som edsöre bryter, i samma gierning dräpen, sargad, eller slagen; tå är ogildt alt thet han får.  
 
Jag är inte man att tolka innebörden av dessa lagar men gör följande observation: Även om rättsläget (tex påföljden dödsstraff) kan ha förändrats mellan 1780 och 1856 är frånvaro av den högra handen på Ros intressant i perspektiv av ovanstående.
//Michael Lundholm

2004-08-03, 10:57
Svar #19

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1997
  • Senast inloggad: 2019-11-28, 13:52
    • Visa profil
I den förträffliga Om Svears och Götars Forna Rätt av Johan Stiernhöök (1672), översättning från det latinska originalet 1980 [Serien I, Rättshistoriskt bibliotek, Andra bandet], läser jag följande (under Tredje kapitlet, Om kränkning av konungens ed, på (forn)svenska Edzöhre, s 251):
 
Med hänsyn till platsen bedömes våldsbrottet. Vissa platser äro nämligen fridlysta av lagen, och dem är man skyldig större vördnad och aktsamhet, t. ex. kyrkor och tingsplatser, som anses som heliga, om vilka förut(4) är talat, ävensom torget eller handelsplatsen, gillestugan, konungens slott och hall, ävenså fartyg och platser eller hamnar under sjökrigståg, slutligen varje plats, där konungen eller riksråden(5) äro närvarande eller i annalkande. Men i synnerhet det egna huset, vars och ens säkraste och av lagen skyddade tillflyktsort, icke blott hos oss, utan även hos nästan alla folk. [..].
 
Termen i Edsöre torde därför syfta på den plats som är fridlyst av lagen. I Edsöre begånget dråp blir då begånget dråp på av lagen fridlyst plats.  
 
I första noten i refererade kapitel står f ö: Om termen e d z ö r e, dess betydelse och ortografiska varianter se SCHLYTERS Ordbok och SÖDERWALLS Ordbok under detta ord.  
 
Leif G:son Nygård

2004-08-03, 19:58
Svar #20

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Ja, kanske kunde edsöre också beteckna en av lagen fridlyst plats - fast jag har inte kunnat finna något belägg för det. Däremot att den ursprungliga betydelsen av ordet kom att förskjutas: edsöre var från början den ed som avlades av kungen (eller annan storman), men blev senare liktydigt med själva friden/freden (som enligt lag skulle upprätthållas på vissa platser). Att bryta edsöre - som termen löd - betydde alltså att bryta friden/freden på sådan plats.  
 
Vad gäller Anders påpekande att det i fångakter vanligen inte anges var brottet begåtts, så har jag noterat samma sak - men undantag finns. Jag har exempelvis en fånge i Malmö som Undergår bestraffning för: Våld å förman på Carlsborg.  
 
Men då det inte tycks finnas någon ort Edsöre så får det väl antas att det handlar om ett edsöresbrott. Om det nu inte är så att skrivaren misstagit sig på ett ortsnamn och helt enkelt skrivit fel.
 
Det finns ju bara ett sätt att få full klarhet i saken, och kanske får jag tid, någon gång...
 
Tack till alla som engagerat sig i frågan!

2004-08-03, 20:36
Svar #21

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Michaels observation om avsaknaden av höger hand måste vara en morbid tillfällighet. Dels var detta en skärpning av dödsstraff, och inget brottslingen fick fortsätta leva med (åtminstone i senare tid). Dels avskaffades kombinationsstraff som stegling, högra handens avhuggande och bränning 1841.
 
Källa: Jan G Lindström, Skarprättare, bödel och mästerman (Helsingborg 1996) s. 61.

2004-08-03, 20:46
Svar #22

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Maude,
 
I Missgärningsbalken 18:1 som jag citerade ovan har du det belägget. En tolkning av termen i edsöre förövat dråp skulle då vara att din Carl Peter Daniel Ros har mördat ngn som varit på väg till eller ifrån kyrka eller ting.
 
Vad gäller termen edsöre måste den betydelsförskjutning du nämner redan inträffat på landslagens tid eftersom Edsöresbalken i Magnus Erikssons landslag omfattar de olika fridslagarna, varav några är bestämmelsernas om kyrko- och tingsfrid.  Om jag får gissa skulle jag säga att bryta edsöre senare under den tid vi diskuterar fått en mer begränsad innebörd. Åke Holmbäck och Elias Wess?n har en diskussion om edsöre i sin utgivning av Magnus Erikdssons landslag (sid 201ff, Rättshistoriskt bibliotek, band 6, Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning).
 
Tack Anders för upplysningen om när de nämnda kombinationsstraffen avskaffades; morbid tillfällighet är verkligen rätta ordet. Det borde med relevanta lagtexter gällande 1856 ta reda på vad den aktuella påföljden var för brott mot edsöre genom dråp.
//Michael Lundholm

2004-08-03, 23:23
Svar #23

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17052
  • Senast inloggad: 2019-12-12, 15:54
    • Visa profil
Nja Michael,
något belägg för att edsöre betecknat den fredade platsen finns faktiskt inte i den lagtext du citerar. Inte heller att man skulle ha beskrivit ett brott på sådan plats som förövat i edsöre. Prepositionen framstår för mig fortfarande som helt fel i ett sådant sammanhang.

2004-08-04, 08:02
Svar #24

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Maude, Jag ser att jag läste ditt föregående inlägg slarvigt. Självklart inte belägg för edsöre=fredad plats, men belägg för att om platsen för brottet (tex mord eller dråp) var fredad som resvägen till och från kyrkan/tinget blev det ett edsöresbrott. Vilket var precis den innebörd du gav bryta edsöre./Michael
//Michael Lundholm

2004-08-04, 09:52
Svar #25

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
I en lagkommentar från 1807 (Samling, ...) som jag har hemma diskuteras innebörden av edsöre, nämligen att det också måste vara en planerad och överlagd handling. Där används preposition till: fällas till edsöre.
//Michael Lundholm

2004-08-04, 10:31
Svar #26

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Jag återkommer med viss envishet till edsöret. SAOB har i edsöret belagt ca 1606 i ett lagförslag med formuleringen Som för är sagdt i Edzöret 31 Cap. där edsöret betyder edsöresbalken i landslagen.
//Michael Lundholm

2005-02-20, 03:46
Svar #27

Donna Johnson

I have an update for those who may be interested in Carl Peter Ros. I have found a book about him as well as other criminals from Sätila. The book is called Hultakvarnmordt written by Gunnar Ahlberger.
 
I just received it today so I cannot tell you what is about yet. It will take me a while to translate as my Swedish is poor at best. Ha, ha!
 
Thank you all who tried to find data for me.
 
Sincerely,
Donna Johnson

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna