ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Dödsboägare i modern tid  (läst 1607 gånger)

2011-06-13, 15:06
läst 1607 gånger

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 07:38
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Sista dryga åren har beställning av dödsbodelägare från avlidna släktingars bouppteckningar varit ett viktigt instrument för mig för att identifiera åtminstone de barn som efterlevde (och sedan ger ju deras födelseorter uppslag att leta upp familjen där och då för att se om det fanns fler syskon osv). Kan vara fascinerande särskilt när någon dött barnlös och ärvts av syskon och i förekommande fall av avlidna syskons barn och rentav barnbarn i stället.
 
Det som förvånar mig är undantagen jag några gånger har upptäckt, som ger mig en del frågeställningar.
 
Jag har tolkat det som att efterlevande make/maka och/eller egna bröstarvingar är dödsboägare om sådana finns, och om icke, förälder/rar om de är i livet, och annars syskon, och annars avlidna syskons barn eller barnbarn och så vidare.
 
Men hur är det med laglotter när arvingarna är syskon och syskonbarn osv? Har alltid alla lagliga dödsbodelägare rätt till sin laglott, så att testamente alltid bara kan sprida halva kvarlåtenskapen?
 
En kvinna avlider barnlös i slutet av 80-talet och har testamenterat allt till en systerdotter och dennas fem barn gemensamt, och dessa sex anhöriga listas som dödsboägare. I bouppteckningen står dock också antecknat att Ingen ytterligare delägare hade anmält sig eller var eljest känd vid förrättningen. Men den avlidna hade åtskilliga fler avlidna syskon som hade barn, den ärvande systerdottern hade t o m en förvisso oäkta född men erkänd brorson som bar faderns efternamn och inte torde ha varit bortadopterad.
 
Jag väntar på hans fars bouppteckning (1950) för att kontrollera att han ärvde honom åtminstone. Fadern hade erkänt och var inskriven i födelseboken såpass tidigt att han också var det i SCB-utdraget och sonen bar alltså hans efternamn, så såpass sent som 1989 verkar det ju som att han även som oäkta ska ha varit berättigad även till istadarätt efter fadern om han ärvde honom?
 
Jag har också hittat en bouppteckning efter en 1873 född släkting som avled 1959, och i gifte med en 1916 avliden hustru hade två icke bortadopterade barn födda 1898 och 1900. Det är i varje fall inget antecknat i församlingsboken på den sida där mannen och hans barn var antecknade ända fram till de blir myndiga att några juridiska förhållanden i familjen skulle ha ändrats, och det borde det väl i allsin dar ha gjort? Det är t o m antecknat om sonen att han enligt utslag i Oskarshamns rådhusrätt 1923 är far till tjänarinnans son på rad 8 på samma sida, så det råder ju ingen brist på anteckningar i övrigt om legala förhållanden. Så långt har uppenbarligen båda syskonen vuxit upp som juridiska barn till sin far, men när han dör och boet skiftas är de inte med som arvingar i bouppteckningen!! (Sonsonen född 1922 är avliden, så jag kan väl nämna att vi talar om sidan 469 i Oskarshamns fs AIIa:3 om någon vill ta en egen titt).
 
Som dödsboägare angavs 1959 den avlidne Johan Ernst Bergströms enda levande syskon. Där fanns dessutom också betydligt fler avlidna syskons efterarvingar som borde haft lika stor rätt som den brodern, men jag förstår ju inte på vilken grund de äkta bröstarvingarna kan ha förbigåtts annat än genom rent förbiseende och okunskap om att de fanns.
 
Någon som kan sprida något ljus över dessa exempel? Kan det bara ha varit misstag eller kan det finnas förklaringar? Och om det är misstag så kan väl en bouppteckning inte bestridas hur långt efteråt som helst ändå?

2011-06-13, 16:58
Svar #1

Utloggad Eva Almqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 222
  • Senast inloggad: 2020-10-22, 18:11
    • Visa profil
Hej
Jag tror att den som förrättat bouppteckningarna gjort helt fel. Alla syskon och syskonbarn skulle tagits med. När det gäller barnen kanske dessa var avlidna utan arvingar. Oäkta barn ärvde inte fadern släktingar förrän efter 1973 tror jag. Här är en bra info om arv och bouppteckning
www.sweden.gov.se/sb/d/10026/a/108862

2011-06-13, 17:23
Svar #2

Utloggad Lina Libell

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 351
  • Senast inloggad: 2018-05-30, 11:42
    • Visa profil
Så vitt jag vet är det bara en avlidens bröstarvingar, dvs barn, barnsbarn osv, som har en laglott som inte kan testamenteras bort. Den som inte har några barn, som kvinnan i ditt första exempel, har full frihet att testamentera sina pengar till vem som helst. Att dödsboet bara består de som personer nämnts i testamentet, systern och hennes barn, är därför helt riktigt. Om hon däremot inte hade haft något testamente, så hade alla kvinnans syskon ärvt var sin lika stor andel.  
 
Däremot har jag svårare att förklara det andra exemplet med Johan Ernst Bergström, jag tycker också att hans barn borde ha ärvt istället för syskonet. Möjligtvis kan det ju ha funnits ett testamente som var skrivet till förmån för syskonet och som barnen valde att inte överklaga. Laglotten innebär just att bröstarvingar har rätt att få testamenten upphävda så att de kan få ut en viss andel, men om de vill kan de avstå arv och ingår därmed inte i dödsboet. Att bara ett syskon ärvde är däremot helt okej. Det avgörande är om det fanns ett testamente och vad som stod i det.

2011-06-13, 20:21
Svar #3

Lotta Nordin

Hej Anders,
du får nog beställa några bouppteckningar till.  Och - om det finns - testamenten.  
 
Johan Ernst Bergström hade tydligen både gift om sig och skilt sig innan han dog. Hans andra (frånskilda) fru Charlotta Frideborg Bergström, född Svensson, dog 1948-08-09 i Göteborgs Haga enligt SvDb 5.
Kan det nya giftermålet ha något att göra med att barnen inte ärvde honom? Hade dom fått ut sitt arv redan - om det nu var möjligt?
 
I det första fallet håller jag helt med Lina, det är bara bröstarvingar som har rätt till en laglott.
 
Mvh//
Lotta

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna