Burskap - regler före 1734 om ålder

[Göran Johansson]

Jag har inte funnit att Stadslagen (tryckt första gången 1618 och försedd med stadfästelse av Gustav II Adolf) innehöll regler om ålder för erhållande av budskap. Finns det någon som vet mer om detta?
 
Kan detta var korrekt?
För att få burskap var man på 1600-talet tvungen att vara myndig man (myndighetsåldern var väl 15 år på 1600-talet). Här uteslöts f.ö. halva befolkningen, nämligen kvinnorna. Handeln var en näring i staden, men aldrig ställd under skrå - vilket borde underlätta för yngre begåvade personer att erhålla burskap. Man skulle vara hederlig och betrodd och «hjälpligt» läs- och skrivkunnig . Jag har tidigare lagt in denna text under Småland/Västervik men minns inte från vilken källa den hämtades.  
 
 
(Meddelandet ändrat av  Passord den 30 november, 2008)

[Sven-Ove Brattström]

Personen måste också ha löftesmän, personer som redan var borgare som rekommenderade den ansökande.

[Torsten Berglund]

Göran,
 
Den rättsliga myndighetsåldern skulle givetvis vara uppnådd, men för övrigt hade den inget att göra med de långtgående krav som ställdes för att få erhålla burskap som handelsman. Att det skulle ha varit enklare att erhålla burskap som handelsman än som hantverkare underställd skråordningen, är en missuppfattning. Precis som för en hantverkare som önskade erhålla burskap ställdes krav på yrkeskunnande och erfarenhet även inom handelsnäringen. Att beviljas burskap som handelsman i en stad utan att först under flera års tid ha varit i handelslära och tjänat som bodbiträde, handelsbetjänt, och sedan som köpsven var uteslutet.    
 
Enligt Nordisk familjebok (Uggleupplagan) gällde att burskap för handlande meddelades
endast åt person, som uppnått 27 lefnadsår och under 12 år tjänat såsom lärling och 'köpsven'.  
 
Tyvärr anger inte lexikonet någon närmare tidsprecisering för när dessa krav infördes. Mina i och för sig begränsade studier av burskapsansökningar från några svenska städer på 1600-talet och 1700-talets början bekräftar att handelsmännens ålder var omkring 30 år när de erhöll burskap, så även de biografier över handelsmän och handelshus som jag läst.

[Göran Johansson]

Torsten, brukspatronen på Ankarsrum Hans Andersson döpt 16 januari 1659 i Västervik erhöll burskap vid 20 års ålder. Fadern Anders Andersson titulerades handelsman när han gifte sig med sin 18-åriga hustru. Han (Anders) fick burskap 1654, blev rådman 1673 26/5 och dog 1675. Vore det t.ex. helt uteslutet menar du att Anders Andersson som levde under 1600-talet (dvs före 1734 års lag vari villkoren för burskap reglerades och som väl ersatte Stadslagen) kan ha fått burskap vid låt säga 16-17 års ålder?

[Torsten Berglund]

Jag har i alla fall aldrig påträffat någon tonåring som erhållit burskap, så långt det är möjligt att kontrollera mot känd ålder/födelseår. Den yngste jag träffat på under den aktuella tiden har varit i 25-årsåldern.

[Göran Johansson]

Vare sig Stadslagen eller lagen från 1734 innehåller såvitt jag vet några regler om ålder. Det kanske fanns lokal praxis som kunde variera över landet. Exemplet ovan från Västervik med burskap vid åldern 20 år är belagt i källorna.
 
Nordisk familjebok, Uggleupplagen redovisar ingen källa. Jag antar att det handlar om Lagen från 1734 när man skrev; Burskap för handlande meddelades endast åt person, som uppnått 27 lefnadsår och under 12 år tjänat såsom lärling och köpsven och inte Stadslagen och dess tillämpning.

[Göran Johansson]

Jag har kollat reglerna för burskap med en specialist inom ämnet rättshistoria här i Lund. Han har att lovat återkomma. En sak är dock säker. De regler som gällde för 1600-talet (Stadslagen) är inte desamma som Lagen från 1734. Problemet med stadslagen är att det kan finnnas Kungliga förordningar som reglerade tillämpningen av reglerna för burskap, t.ex. ifråga om ålder.

[Göran Johansson]

Kopia av Stadslagen i den del som avser bya man = stadsbo. Landshövdingen kan tydligen ha haft en roll att spela när det gällde frågor som t.ex. burskap. Jag har hittils inte funnit något som handlar om minimiålder för erhållande av burskap inom handelsnäringen.  
 
Det fanns t.ex. inget i Stadsprivilegierna för Västervik som handlade om detta. Endast en hänvisning till den stadslag som hade gällt av ålder.    
 

[Göran Johansson]

Frågan om burskap under 1600-talet har ställts till en specialist inom ämnet rättshistoria vid Juridicum i Lund. Gällande lag vid detta tillfäller var mycket riktigt Stadslagen. Egentligen en renskrivning av Magnus Erikssons Stadslag men innehållsmässigt ungefär densamma. Det fanns inga föreskrifter om mannens ålder för erhållande av burskap och i princip var det den straffrättsliga myndighetsåldern 15 år som gällde. I Rättshistoriskt bibliotek författat av Holmbeck-Hysén och tryckt 1966 behandlas frågan kanske ingående.

[Göran Johansson]

Den flitige Johannes Thomae Bureus var tydligen stolt över sitt namn och medveten om dess betydelse. Han har, vad man antar, citerat Söderköpings stadslag i en av sina handskrifter kring år 1630, se nedan.  Ordet bure har han tydligen tillmätt en alldeles särskild betydelse - versaler, latin och med rött bläck! Han skriver dock inget om burens ålder! (Källa: Söderköpings historia, Sven Ljung, 1949, sid. 87).

[Birgitta Persson]

I några tingsrätter har jag sett att intyg har utfärdats för tillträde till utbildning inom olika yrken. Där framgår föräldrarnas namn och hemvist och om den sökande är född i äkta säng. Förnämliga uppgifter under tidigt 1700-tal.
Birgitta.

[Torsten Berglund]

Göran,  
Även om reglerna beträffande åldersgräns och läroår som Nordisk familjebok hänvisar till kan vara av senare datum än den tid du intresserar dig för, måste man ändå ställa sig frågan om det är rimligt att en 15-åring skulle ha beviljats burskap under senare delen av 1600-talet, inte minst med tanke på att åldergränsen satts till den höga åldern 27 år enligt Nordisk familjebok. Regler som inte återfinns i stadslagen, och senare 1734 års lag, uttrycktes i allmänhet i kungliga brev, påbud och förordningar och det är troligt att de bestämmelser som Nordisk familjebok referar till återfinns i en sådan förordning.  
 
Låt mig visa på ett belysande exempel som tydliggör att det krävdes ett antal års praktik innan burskap beviljades som handelsman. Den mycket förmögne och framgångrike handelsmannen i Stockholm Hinrich Hahr (1693-1747) hade börjat sin bana som handelslärling hos en handelsman i Rostock 1708 vid 15 års ålder. Där var han i sju år innan han 1715 blev anställd i ett handelshus i Göteborg. 1717 kom han till Stockholm där han arbetade hos  ett par olika handelsmän i drygt två år innan han 1720 etablerade sig som självständig handelsman. Burskap som handelsman i Stockholm fick han dock först i maj 1721, vid 27 års ålder. Han hade alltså först varit i handelslära i 7 år, sedan anställd i olika handelshus i 4 år och slutligen haft egen handelsrörelse i drygt 1 år (totalt 12 år!) innan han kunde vinna burskap.  
(Se: G Hahr, Hinrich Hahr - en handelsman från frihetstidens Stockholm, Stockholms stadsmuseum, 1966).  
 
Det är tydligt att ålderskravet och kravet på praktiktjänstgöring som Nordisk familjebok refererar till gällde redan 1721.

[Göran Johansson]

Torsten,
 
Ditt exempel är intressant och så är också mitt exempel från Västervik. Det är belagt att handelsmannen Anders Anderssons son Hans Andersson erhöll burskap i Västervik år 1679 vid en ålder av blott 20.  
 
Enligt de upplysningar som jag fått ta del av så stämmer det i och för sig att det kan ha funnits kungliga förordningar. Om du däremot läser förarbetena till Svea Rikes lag tror jag den hette från 1717 så kommer du att finna att inga som helst krav på ålder för burskap anges. Det vore rimligt att den gamla Stadslagen för den händelse densamma hade kompletterats med någon kunglig förordning denna/dessa tagits med i beaktandet när det nya lagförslaget diskuterades.  
 
Jag håller däremot för min del inte för otroligt att Stockholm i egenskap av huvudstad kan ha haft lokala förskrifter. Det kan ju också ha varit så att kraven för burskap skärptes i takt med att städerna utvecklades.
 
Bilägger nedan en text som handlar om burskap i Arboga 1551 källa: Arboga Stads Historia del 1, Sven Hjelm 1949.


 
Meddelandet ändrat av  Passord den 11 december, 2008

[Göran Johansson]

Stadslagen blev tryckt första gången 1618 och försedd med stadfästelse av Gustav II Adolf. Kapitel 15 lyder så här. Notera att landshövdingen hade ett ord med i laget. Det är inte alls uteslutet att möjligheterna för vinnande av burskap i enskilda fall också kunde vara knutet till patron/klientförhållanden. Eller hur?