ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Köpehandlingar för gårdar  (läst 988 gånger)

2008-12-17, 20:54
läst 988 gånger

Utloggad Marianne Bengtsson Rosander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 750
  • Senast inloggad: 2009-12-08, 15:09
    • Visa profil
Lars Bergström f. 1679 och hans hustru Chersti Larsdotter i Västerby Söderbärke flyttade till Västerby 1737.( Enligt dödbok F/1 1740 )
Troligen köpte dom då den gård som sen kom att bli släktens Bergströms släktgård i många generationer
Var kan man hitta köpehandlingar?
 
(Meddelandet ändrat av MargitLinnea den 18 december, 2008)

2008-12-18, 12:52
Svar #1

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9207
  • Senast inloggad: 2021-09-13, 10:54
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Förslagsvis i Söderbärke tingslags arkiv, som i original finns på Landsarkivet i Uppsala, och antagligen för denna tid också på mikrokort hos SVAR.

2008-12-18, 12:53
Svar #2

Utloggad Marianne Bengtsson Rosander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 750
  • Senast inloggad: 2009-12-08, 15:09
    • Visa profil

2010-11-03, 06:59
Svar #3

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-12-31, 05:22
  • Mogenealogen
    • Visa profil
OK - detta är kanske inte under rätt rubrik, men jag försöker här.
 
Jag har funderat på hur ett gårdsköp gick till i praktiken på 1850-talet. Jag menar utan kreditinstitut, mäklare m.m.
Så här står det i min anas köpehandling:
 
...mot en öfverenskommen och qvitterad köpesumma bestående af 2333 1/3 Rd Rgs Två tusen tre  
hundra trättiotre Rds sexton skilling Rgs mt och som vi tillfullo har erhållit förutnämnda  
köpesumma...
 
Någon som vet varför en sådan ojämn summa? Köparen kom från enkla förhållanden, det är otänkbart att han hade pengarna på fickan, hur kunde han då ordna köpeskillingen?
Han köpte gården av icke släkt och hade tidigare varit boende i en annan socken.  
 
Mvh
 
Lars Larsson

2010-11-03, 08:46
Svar #4

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Före tillkomsten av utlåningsinstitut var det vanliga sättet i bondesamhället att låna pengar från någon besutten person i grannskapet som hade ett kapital som han kunde låna ut av till mindre bemedlade mot ränta, vanligen en rik bonde i socknen. Spår av denna utlåningsverksamhet kan man se i bouppteckningarna under skulder och fodringar och ibland i bevarade gårdsarkiv där det kan finnas bevarade reverser och kvittenser o.s.v.  
 
Värdesättningen av hemman i samband med arvsskiften brukade motsvara taxeringsvärdet, och även om marknadsvärdet vid en försäljning inte behövde vara det samma som taxeringsvärdet kan man ändå ha utgått från taxeringsvärdet när man räknat ut och kommit överens om köpeskillingens storlek, såvida inte försäljningen av hemmanet skett genom auktion.

2010-11-03, 13:38
Svar #5

Carl Szabad

Summan är exakt en tredjedel av 7.000 RDr. Antagligen fanns tre arvtagare till hemmanet eller också var det kluvet i tre delar. Där får man titta på hemmanets och tidigare ägares förhistoria.

2010-11-04, 06:28
Svar #6

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-12-31, 05:22
  • Mogenealogen
    • Visa profil
Torsten och Carl,
 
tack för svaret, jag är med i resonomanget men har ett par följdfrågor.
 
Har läst en hel del bouppteckningar men inte träffat på stora belopp i skulder. Om man lånade ett större belopp skulle det då registreras någonstans, ex.vis vid häradsrätten?
 
I köpehandlingen står
Jag undertecknad med min hustrus ja och samtycke upplåter och försäljer härigenom vår  
egande 5/32 mtl efter helt räknadt i Kronoskattehemmanet Östra Byn, Mo sn, till mannen Nils  
Larsson och dess hustru Stina Hemmingsdotter...
 
Vad har då ev. arvtagare och tidigare tillkomsthistoria för betydelse?
 
Lars

2010-11-04, 06:36
Svar #7

Carl Szabad

Det var bara en spekulation grundad på det något udda beloppet.

2014-12-02, 12:05
Svar #8

Utloggad Susanne Fleischer

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2021-03-15, 20:35
    • Visa profil
Hej!
Jag undrar hur det kan ha gått till när en nyss från Tyskland anländ ung repslagare lånade olika belopp hos en rad besuttna personer i Göteborg? Det kanske var ett vanligt förfarande eller kan han ha haft någon kontakt med sig från Bayreuth för att få låna? Han kom till Sverige i oktober 1839 och lånade pengarna redan i mars 1840. En av långivarna var konsul Röhss.
 
Vänliga hälsningar och tacksam för svar.
Susanne Fleischer
Göteborg

2014-12-02, 22:14
Svar #9

Utloggad LarsOlof Lööf

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 788
  • Senast inloggad: 2021-09-14, 18:16
    • Visa profil
hej
det fanns ju gott om invandrare i Göteborg vid den här tiden (och tidigare), ett gott exempel på det är ju medlemmar av familjen Röhss. De kanske såg lite av sig själva i den nyanlände och gärna stödde honom, såsom de troligen själva blivit tidigare. Skråna själva var dessutom en typ av korporationer som säkert hade möjlighet att förmedla sådant du efterfrågar.  
Många hälsningar
LarsO

2014-12-02, 22:26
Svar #10

Utloggad LarsOlof Lööf

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 788
  • Senast inloggad: 2021-09-14, 18:16
    • Visa profil
hej igen,  
Till Carl och andra: jag råkade se er diskussion från 2010 och blev lite förvånad. Sådana belopp delbara med tre är extremt vanliga förr i tiden när man räknade med riksdaler silvermynt och riksdaler kopparmynt, då givetvis silvermyntvärdet var siffermässigt lägre. Vi hade alltså en dubbel räkning åtminstone före myntrealisationen under Gustaf IIIs regering. Säkerligen dröjde sedan det räknesättet kvar i folkmeningen långt in i 1800-talet. Myntsorten måste man alltid ta med i beräkningen när studerar äldre affärer. Härtill kan jag dessutom lägga, från min Göteborgska horisont, att man i affärer utrikes räknade både med Hamburger Banco, St?ck von Achten, Pesos Mexicanos och inte minst pund och holländska myntsorter för övrigt.
Hälsningar LarsO

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna