Mickel Johansson , f. ca. 1680, klokker i Karesuando

[Andreas Snildal]

Jeg vet ikke om denne etterlysningen hører til under Norrbotten eller Lappland, men jeg prøver her.
Jeg søker etter opplysninger om klokker i Karesuando (og Enontekis?) på 1700-tallet Mickel Johansson. Ifølge Karesuando samesläkter av Johannes Marainen ble Mickel Johansson født 1680, men jeg synes dette høres litt for tidlig ut siden han fikk barn så sent som i 1753.  
Mickel Johansson var bosatt i Idivuoma noen mil fra Karesuando.
Han ble første gang gift med Agneta Henriksdotter (1676-1733?) som han fikk 3 barn med. Han ble gift annen gang med Elin/Ella Mårtensdotter som han fikk sønnene Mickel Mickelsson (f. 1742), Mårten Mickelsson (f. 1745), Henrik Mickelsson Närvä (f. 1747), Nils Mickelsson (1750-1758) og Johan Mickelsson Närvä (1753-1829).
Brødrene Mickel, Mårten og Henrik emigrerte til Norge og bosatte seg i Lyngen i Troms.
Mickel Johansson døde i 1758.
 
Det var litt sparsomt med opplysninger her, men det er verd et forsøk.
 
Med vennlig hilsen,
Andreas Snildal, Oslo, Norge

[Kristian Fors]

Hei Andreas 
 
Joannes Marainens bok: Karesuando sameslekter er skrevet etter Aug. Ljung familieregister for Karesuando og Enontekis församling, og er ikke noe selvstendig forskerarbeid. 
Mickel Johansson hadde fire barn i 1. ekteskap. disse var: Johan, Christina, Samuel, og Brita.
Johan Mickelson d. e. ble gift 1733 med Carin Persdotter fra Muoniniska. De fikk tre barn i Idiovuoma. Disse var 1) Per Johansson f. 25 mars 1735, 2) Mickel Johansson f. 21. jan 1739, og 3)Elisabeth Johansdotter f. 28. nov. 1741. De må en tid deretter ha flyttet til Finnmark. For i 1757 skatter han i Tana. Clemet, sønn av farens nabo, Samuel Olsson Riska og Mickels jevnaldrene flyttet til Tana ca 1735-38. De har begge to stor etterslekt.  Christina og Samuel forsvinner også fra Idivuoma. 
Brita Mickelsdotter ble gift med Olof Hansson. Deres første barn Agneta ble døpt 23. juli 1741 i Enontekis. De flyttet deretter til Alta. Og de har stor etterslekt i Alta og andre steder.
Klokker Mickel Johansson giftet seg 2. gang 1741.
Familienavnet hans kan være Närvi
Hans fødselår beregnes etter den oppgitte alder ved hans død.
I Beskrifning om Torneå och Kemi Lappmarcker fra 1737 av Anders Hackzell, står det. 
Jddevuåma: Samuel Olofsson, Johan Samuelsson och Mickel Johanson äro boende wid et Träsk Iddejärf ben:t 2 1/2 mil ifrån Muonio Elfwen och Kyrckan södwästerut, gränsa i söder til Soppero i Iuckasjärvi Lappmarck 4 mil, norrut til Præstebordet 2 1/2 mil, österut til Caressuando 2 1/2 mil, hafa tilsammans 2 t:rs utsäde ock sandig jordmån, kunna föda 14 Kor af myränger ock Starrhö.
Hvis det kan være av interesse er Tanas kirkebøker trykt til ca. 1880. Dåp får Alta-Talvik til ca. 1880.   
 
Vennlig hilsen fra Kristian Fors, Oslo Norge

[Andreas Snildal]

Hei Kristian.
 
Dette var interessant. Det var nytt for meg at Marainens bok er basert på A. Ljungs register. Jeg har h?rt at det skal være endel feil i Marainens bok i forhold til Ljungs register.
Det er vel håpløst å finne Mickel Johanssons opphav med tanke på hvor sparsomme kildene er fra denne tiden.
Stammer du selv fra Mickel Johansson?
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo

[Kristian Fors]

Hei Andreas.
 
Jeg stammer ikke fra Mikkel Johansson. Men jeg har undersøkt slekten til Berit Mikkelsdatter for noen i Alta.
Når det gjelder klokker Mikkel Johansson har jeg ikke gjort noen undersøkelser. Men det skulle være mulig å følge hans slekt langt tilbake i tid, for det finnes mantalslängder fra 1642. Før det er det skattelängder. 
Men man må helst vite hvor han kommer fra. 
Navnet skrives Närvi av Ljung. Det finnes et verk som heter Svensk ortförteckning eller Svenska ortnamn, og Närvi finnes vel der. Om jeg finner ut noe mer om dette, skal jeg komme tilbake her. 
Men det kan være noen som vet noe, ved å spørre under Norrbotten, Socknar, øver eller Nedertorneå.
Når det gjelder Mickel Nilsson Pellicka opplyser han at han til Schnitler i 1743 at han var kommet 26 år tidligere til Lyngen. Han var fra Nedertorneå.   
 
Vennlig hilsen fra Kristian Fors

[Erik Kuoksu]

Hej!
 
Mickel Johansson Närvä var antagligen inte same, och därför har han nästan helt säkert inte sitt ursprung i Karesuando/Enontekis. Möjligen hade han någon anknytning till gården Närvä i Kaakamaa i Nedertorneå, men han har inte kunnat knytas till släkten som bebodde detta hemman.  
 
Enligt en sägen skall Mickel ha varit en rysk soldat som blev tillfångatagen under slaget vid Narva 1700, flyttade till Karesuando, och upptog slagets namn som släktnamn. Detta är en lustig sägen, men har knappast något med verkligheten att göra.
 
Mickel Johansson Närvä omnämns första gången i domboken för Enontekis tingslag 1702, då han kallas han klockare i Enontekis. År 1707 får sin svärfars, f.d. klockaren Henrik Persson Aasas, och dennes bror Mickels tillstånd att bosätta sig på släkten Aasas gamla skatteland Mertajärvi. Han fick också överta halva fiskerätten i Mertajärvi. Mickel var klockare fram till sin död 11 mars 1758, med undantag för några år kring 1710, då Samuel Olsson Riska var klockare. År 1720 omnämns han som nämndeman.  
 
Mickels första hustru, Agneta Henriksdotter Aasa (1676-1739), var alltså dotter till samen och klockaren Henrik Persson Aasa i Suondavaara (omnämnd 1678-1711).  
 
Mickels andra hustru, Elin Mårtensdotter (1712-80) var dotter till nybyggaren Mårten Eriksson Karesuando (1676-1750) och Malin Matsdotter (död före 1728) i Karesuando. Mårten Karesuando tillhörde en från Juoksengi stammande släkt, känd sedan 1581, och ingift i birkarlssläkten Toolainen.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Andreas Snildal]

Hei Erik!
 
Tusen takk for disse opplysningene! Jeg har forøvrig vært innom dine web-sider et par ganger, og synes det er veldig bra laget med mye interessant og spennende innehold.
Meget interessant det du skriver om Mickel Johansson, han er min mmffffff.
Har du flere opplysninger om Mårten Eriksson Karesuandos slekt? Han er vel sønn av Erik Monsson Karesuando og Birgitta Persdotter? Disse har jeg litt kjennskap til fra før av, men jeg vet ikke noe mer om deres forfedre.
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo

[Erik Kuoksu]

Hej Andreas!
 
Jag vet följande om Karesuandosläkten:
 
Mårten Eriksson Karesuando var nybyggare i Karesunado och avled 22/1 1750. Han skall ha varit född 1676. År 1728 drabbades hans gård av vådeld, och samma år tvistade han med sina söner Måns och Mårten om arvet efter Mårten Erikssons sedan en tid avlidna hustru Malin Matsdotter. År 1736 återkrävde samen Nils Andersson Piltto två kopparkittlar som han tio år tidigare lämnat i förvar hos Mårten. Mårten hävdade att han återlämnat den ena kitteln, och att han ansåg sig ha likviderat lånet av den andra genom att ge Nils Piltto efter dess åstundan på åtskillige tider, Miöhl, spanmål och annat som han kunnat behöva. Denna förklaring godtog Nils Piltto och parterna förlikades. År 1741 tvistade han med Nils Nilsson Niva om uppförandet av en boskapsväg till betesmarkerna utanför Karesuando. Parterna förlikades utan rättens inblandning.
Mårten Eriksson Kareuando hade i två äktenskap, först med Malin Matsdotter, sedan med Elin Jönsdotter (1690-1765) 12 barn. Av dessa bildade följande familj; Elin (1712-80)- gift med Mickel Johansson Närvä, Mårten (f. 1720), Johan (1726-92), och Nils (1729-71).
 
Mårten Eriksson var son till Erik Månsson Karesuando. Denne övertog sin fars nybygge i Karesuando omkring 1695. Han skattade 1698 6 Rdr, och avled omkring 1730. Erik Månsson Karesuando låg i ständig fejd med sin styvmåg Nils Nilsson Niva. 1702 beslutade rätten, att om inte Erik och Nils slutade träta, skulle de få betala 5 Rdr till Enontekis kyrka. Vid samma ting dömdes Erik Månsson Karesuando att sitta en söndag i stocken utanför kyrkan för att under ett tumult ha dragit Nils Nilsson Niva i håret. Även Nils blev satt i stocken, då han i samma slagsmål hade slagit kyrkvärden Mickel Persson Aasa (bror til Henrik Persson Aasa, Mickel Johanssons första svärfar).
1707 dömdes Erik, jämte åtskilliga andra, för att ha kommit sent till kyrkan och försummat tingspredikan till 8 Dlr. smt. i böter.
Erik Månsson Karesuando var gift med Birgitta (Brita) Persdotter, som avled 1741. De hade 11 barn. Av dessa uppnådde följande vuxen ålder:
1. Måns Eriksson Maunu (1673-1753). Anlade Maunu by. Han var kyrkvärd, nämndeman, kronofogdde, länsman i Suondavaara och förordnad att förrätta arvsskiften samt läsa upp kungliga resolutioner vid tinget.
2. Mårten - se ovan
3. Nils Eriksson Kunnari (1780-efter 1740). Anlade nybygget Kunnari vid Kunnarinkoski. Innehade fiskerätten i Idijärvi efter sin svärfar Olof Tomasson Mämmi i Muonionniska
4. Klemet Eriksson Karesuando (1685-1745). Nybyggare och landsköpman i Karesuando. (han var min mf mm mm mm f)
5. Anna Eriksdotter. Piga hos kaplanen Henrik Ganander i Enontekis 1737-39. Hon födde 1738 ett dödfött foster, och det befanns att hennes brorson Erik Klemetsson Karesuando var far till barnet. Märkligt nog ungdick parterna att dömas för blodskam (incest). I stället dömdes de för enkelt hor.
6. Erik Eriksson (1686-1740)
 
Erik Månsson Karesuando var son till Måns Mårtensson Kokko-Karesuando. Måns var född i Juoksengi, och var husbonde på Kokko gård i Muonionniska 1651-69, varefter han anlade nybygget Karesuando. Redan 1683 räknades han som den rikaste mannen i Lappland, vid denna tid ägde han 25 ? 30 kor, 40 får och 300 ? 400 renar. Skalden Antti Keksi kallar honom i sitt kväde om vårfloden hyvä Maunu Marttinpoika, potentaatti Pohjanmaala - den gode Måns Mårtensson, potentat i Nordanlanden. Han var också länsman i Suondavaara under 1680-talet, och trätte under sin länsmanstid om slåtterängar med kaplanen Olof Sirma, en träta som ofta synes ha lett till handgripligheter. han avled antagligen under 1690-talet. Hans hustrus namn är okänt, och han hade bara ett känt barn, nämligen den ovannämnde Erik Månsson Karesuando.
 
Måns Mårtenssons släktförhållanden ser ut på följande sätt:
 
far: Mårten Månsson Kuitu. Han var född i Juoksengi, men skrevs 1633 ut som soldat. För att undvika soldattjänst i 30-åriga kriget flydde han, som så många andra, till Lappland. 1650 återvände han till Juoksengi. Han var sedan husbonde på Kuitu gård där fram till 1671. Mårtens bror Per var 1634-60 husbonde på Hietala el Inga gård i Juoksengi
 
farfar: Måns Nilsson (död 1614/15). Han var 1595-1614 birkarl och husbonde på sedermera Inga gård i Juoksengi.  
farmor: Inga. Hon förestod gården efter makens död och fram till 1630. Gården Inga i Juoksengi har fått sitt namn efter henne.
 
farfarsfar: Nils Jonsson (död 1584/85). Var 1581-84 husbonde på Toolainen gård i Juoksengi. Gift senast 1571 med:
farfarsmor: N.N. Månsdotter Toolainen. Hon gifte, efter sin förste makes död, om sig med makens bror Henrik Jönsson, som var husbonde på Toolainen gård 1585-94, och före år 1590 hade övertagit sin avlidne svärfars birkarlsrättigheter.
 
farfars morfar: Måns Henriksson Toolainen (död före 1590). Birkarl och husbonde på Toolainen gård i Juoksengi. Han bötade 1549 6 mark för hor med sin lapska frilla. 1553 uppbar han skatten i Kvenangen tillsammans med Olof Persson (Ruomi) och Olof Andersson (Knuuti). De nu levande grenarna av släkten Toolainen härstammar från Måns bror Nils Henriksson Toolainen.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Andreas Snildal]

Hei Erik!
 
Tusen takk for all informasjon! Det er svært interessant og spennende. Hvilke kilder har du brukt?
Ifølge Erik Wahlbergs materiale, stammer min mmfmmfm Brita Eriksdotter Hannukainen (f. 1757 i Övertorneå) fra Nils Henriksson Toolainen. Vet man forresten noe om disse brødrenes far?
 
Mvh.
Andreas Snildal

[Britt Hjeltnes]

Hei Erik.
 
Ser at du har Klemet Eriksson Karesuando blant dine aner. Vet du noe om hans sønn Johan Klemetsson f.1716?
Jeg mistenker ham for å være den samme Jens Klemetsen som bor i Lyngen fra ca. 1750. Han får to uekte barn,1753 og 56, med Berit Monsdr. Begge to er fra Enontekis i følge Lyngen kirkebok. Jens Klemetsen gifter seg senere med Berit Johannesdr.i Lyngen.
Berit Monsdr. gifter seg med Hans Eriksen i Lyngen i 1767 og dør to år senere.
Mons Eriksson,f.1673, bror av Klemet Eriksson har en sønn Johan f.1708, som har 14 barn. Mange av disse reiste til Norge.Blant mine aner finnes en Mons Jensen som jeg tror er sønn av ovennevnte Johan. Han er gift med Anna Eriksdr. I Anders Ljungs familieregister er det ikke nevnt at Mons er utflyttet.Folketellingen 1801 i Lyngen har disse personene som jeg tror er Johan Monssons barn: Mons,Nils og Erik Jensen bor på Kileng, Ole og Elisabeth bor på Kvitteberg.Morten bor på Hatten.Kirstin er gift med Mikkel Larsen Marakat også hun bor på Kvitteberg. Alle disse heter Jensen/Jensdtr. og skrives kven.
Mange ser ut til å fornorske navnet sitt i Norge. Brita , Birgitta blir til Berit , Kristina blir Kirsten , Olof til Ole og Johan til Jens.
Jeg lurer på om du kan bekrefte/ avkrefte mine påstander.
Fantastisk interessant å lese om Karesuando fam. Har mange felles aner med Andreas , bl.a. Mickel Johansson og Brita Hannukainen.Alt det du har skrevet om her gjelder meg også.
 
Mvh. Britt D. Hjeltnes

[Sture Torikka]

Kuoksu, samt ni övriga i Kaaresuantoforskare!
 
Även jag - liksom flertusentalet andra nordbor - härstammar från Erik Månsson. Jag undrar nu närmast vilka belägg Erik Kuoksu stödjer sig på när du tvärsäkert skriver att Nils Eriksson Kunnari är son till Erik Månsson.
Förvisso är det samma härledning som jag själv tror på, men jag har inte funnit några skriftliga belägg på att så är fallet. Det skulle vara häftigt om Kuoksu har stött på några sådana skriftliga handlingar!
 
Finns det belagt?
 
S. Torikka
Luleå

[RINA olsen]

HEI!  
Jeg har endel under slekten til Antti Keksi.
 Jeg er slekt av hans s¿nn Joseph Anderson Keksi,  
som ble slŒtt ihjel av inntrengene russere i 1716.
Han ble gift med Magdalena Josdotter VikevŒinen.  
De fikk Ann Josephsdatter Keksi...som fikk s¿nnen  
Joseph Johanson Kerttu etc etc....
Hvem var kona til Anders Mickelson Keksi?  
Hvem var hennes foreldre etc...?
Jeg vet bare at hun var fra Torakankorva,  
Marjosaari by.
Vil gjerne ha sŒ mye info som mulig om han og hans  
familie.  
HŒper noen kan hjelpe meg med dette.  
Hilsen RINA OLSEN!!!  
Min e-mail adr: RCO_83@yahoo.no

[Andreas Snildal]

Hei Rina!
 
Selv om Antti Keksi er nevnt i denne gruppen, så tror jeg ikke din etterlysning hører hjemme her. Jeg foreslår at du legger inn et innlegg ubder Efterlysningar, der vil du nok også få mer respons.
 
Mvh.
Andreas Snildal

[Sture Torikka]

Jag erinrar mig inte något namn på Antti Keksis hustru, men däremot synes hon ev. ha varit från gården, d v s att Antti själv var måg där.
 
Hur det nu var med det, så har Erik Wahlberg i sin bok om Antti Keksi i Tornedalica-serien (ca 1988) skrivit det som känt (och tolkningsbart) är.
 
Se till att låna/köpa denna bok.
 
Torikka
Luleå

[Kristian Fors]

Hei 
 
Erik Kuoksu skriver at klokker Mickel Johansson 1. kone Agneta Henriksdatter var same. 
Dette er vel heller tvilsomt. Hennes farfar Per Henriksson og hustru Agneta fra Juoksengi, hadde i 1661 slått seg ned i Kylesuando (Tullinkisuando). Han måtte betale 2 riksdaler for stedet til Matts Persson i Sunduara Dombok for Tenetekis by 1661
Per Henriksson er i mantalslängden for Juoksengi.
I 1650 opplyses det at hans styv modter er utgamal, lap kånde. Det er en datter i mt. 1655. Det er mulig at han gjennom sin stemor har fått 1/8 del fiskerett til et träsk.(Db. 1667) Han opplyser på tinget at han hadde arvet det etter sin mor. Han får tilbud om å løse ut enda en 1/8 etter sin swåger Mikkel Nilsson. 
Per Henriksson blir da kalt Asa
Noen klipp fra dombøker om familien Asa 
Db.1671: Per Henriksson Efterlefwerska Hustru Agneta Henriksdotter (Mickelsdotter)i Tullinghssuando, förste gången opbiuda dhe ängeslandt under Tullinghsuando lydande. Hun hadde kjøpt det av Per Eriksson 6. mars 1669. 
Rådos Järfwi och Tullinghsuando brukes av Per Eriksson, Per Persson og Per Henrikssons Assas Änckia Hustru Agneta.
Dombok 1681: Erik Grelson hadde lånt Agnes Mickeldotter 9 dlr, for kjøp av Palojärfwi träsk.
Dombok 1681: Det opplyses i en tvist mellom Henrik Persson og Jöns Thomasson fra Muonioniska at om en 1/3 del i Palo järfwi, som Henriks bror Per Persson i Alkkula hadde solgt til Jöns. 
Men Henrik mente at siden han alene, for seg og sine 7 medsøsken, hadde betalt all gjeld etter  deres far Per Henriksson, var han alene eier av Palo järfwi träsk.
Klipp fra dombok 1694:  Gla. Hustru Agnes Mickelsdotter, Sahl. Per Henrickssons Enkia lofwandes sin son Mickel Persson 1/4 del i sin Nooth och fiskiewatten uti Palo Järfwi, del af hennes Äng Uti Swånda Jocki, Sodka Jocki och Silo Swando 
Dette hvis han ville ta vare på henne til hennes  død. 
To av klokker Mikkel Johansson og Agnetas barn, Johan Mikkelsson og Kristina Mikkelsdotter flyttet til Tana . Hun var gift med qvæn Peder (Per) Pedersen, De fikk flere barn i Tana. 
Kjøllefjord-Tana kirkebok er lagt ut på internett 
 
Vennlig hilsen 
Kristian Fors

[Kristian Fors]

Hei
Et litet tillegg
Det var på Tinget i Enontekis 1674 at rådmann i Torneå E. Grelsson krevde en rest på 9 daler av Agneta Mikkelsdotter. som han hadde betalt for henne for ett träsk Palojerfwi i Cronones uthläger  
Bemt 9 dalr lofwade Befalingzman, betala för Agnes till Erik Grelsson, och hon behåller sitt träsk klanderlöst.
 
Vennlig hilsen
Kristian Fors

[Erik Kuoksu]

Hej!
 
Till Kristian Fors:
 
Du har naturligtvis rätt i att släkten Aasa inte var samisk utan tornedalsk - jag förhastade mig i mitt inlägg.
- - -
Till Sture Torikka:
 
Du har rätt i att det inte är ställtutom tvivel att Nils Eriksson Kunnari var son till Erik Månsson Karesuando. Jag skulle egentligen haft med ett frågetecken framför hans namn, och därtill något förtydligande, men det blev av någon anledning inte så. Jag vill minnas, att det är Wahlberg som antar (dock, om jag inte missminner mig, med någon tvekan) att Nils Kunnari var son till Erik Månsson Karesuando.  
 
- - -
Till Andreas Snildal:
 
Jag postar mitt inlägg igen (eller delar av det), för att källorna skall framgå på enklaste sätt:
 
Mårten Eriksson Karesuando var nybyggare i Karesunado och avled 22/1 1750 Han skall ha varit född 1676 (Enontekis dödbok). År 1728 drabbades hans gård av vådeld, och samma år tvistade han med sina söner Måns och Mårten om arvet efter Mårten Erikssons sedan en tid avlidna hustru Malin Matsdotter (Dombok Enontekis tingslag 1728). År 1736 återkrävde samen Nils Andersson Piltto två kopparkittlar som han tio år tidigare lämnat i förvar hos Mårten. Mårten hävdade att han återlämnat den ena kitteln, och att han ansåg sig ha likviderat lånet av den andra genom att ge Nils Piltto efter dess åstundan på åtskillige tider, Miöhl, spanmål och annat som han kunnat behöva. Denna förklaring godtog Nils Piltto och parterna förlikades (Dombok Enontekis tingslag 1736). År 1741 tvistade han med Nils Nilsson Niva om uppförandet av en boskapsväg till betesmarkerna utanför Karesuando. Parterna förlikades utan rättens inblandning (Dombok Enontekis tingslag 1741).  
Mårten Eriksson Kareuando hade i två äktenskap, först med Malin Matsdotter (Dombok Enontekis tingslag 1728), sedan med Elin Jönsdotter (1690-1765) 12 barn. Av dessa bildade följande familj; Elin (1712-80)- gift med Mickel Johansson Närvä, Mårten (f. 1720), Johan (1726-92), och Nils (1729-71) (August Ljung; Karesuando familjeregister).  
 
Mårten Eriksson var son till Erik Månsson Karesuando. Denne övertog sin fars nybygge i Karesuando omkring 1695. Han skattade 1698 6 Rdr, och avled omkring 1730 (Skattelängder). Erik Månsson Karesuando låg i ständig fejd med sin styvmåg Nils Nilsson Niva. 1702 beslutade rätten, att om inte Erik och Nils slutade träta, skulle de få betala 5 Rdr till Enontekis kyrka. Vid samma ting dömdes Erik Månsson Karesuando att sitta en söndag i stocken utanför kyrkan för att under ett tumult ha dragit Nils Nilsson Niva i håret Även Nils blev satt i stocken, då han i samma slagsmål hade slagit kyrkvärden Mickel Persson Aasa (bror til Henrik Persson Aasa, Mickel Johanssons första svärfar)(Dombok Enontekis tingslag 1702).  
1707 dömdes Erik, jämte åtskilliga andra, för att ha kommit sent till kyrkan och försummat tingspredikan till 8 Dlr. smt. i böter (Dombok Enontekis tingslag 1707).  
Erik Månsson Karesuando var gift med Birgitta (Brita) Persdotter, som avled 1741(Enontekis dödbok).  De hade 11 barn. Av dessa uppnådde följande vuxen ålder (Jfr. August Ljungs familjregister för Karesuando. Jag har inte de exakta sidangivelserna, men om någon är intresserad kan jag kolla upp det):  
 
1. Måns Eriksson Maunu (1673-1753). Anlade Maunu by (Dombok Enontekis tingslag 1703).  
. Han var kyrkvärd (Dombok Enontekis tingslag 1711).  
, nämndeman(Dombok Enontekis tingslag 1720-39).  
, kronofogdde (Dombok Enontekis tingslag 1741).  
, länsman i Suondavaara (Skattelängder 1742-54) och förordnad att förrätta arvsskiften samt läsa upp kungliga resolutioner vid tinget (Dombok Enontekis tingslag 1739).  
 
2. Mårten - se ovan  
 
?3. Nils Eriksson Kunnari (1780-efter 1740). Anlade nybygget Kunnari vid Kunnarinkoski (Kunnarinpola). Innehade fiskerätten i Idijärvi efter sin svärfar Olof Tomasson Mämmi i Muonionniska (Dombok Enontekis tingslag 1713).  
 
4. Klemet Eriksson Karesuando (1685-1745). Nybyggare och landsköpman i Karesuando (Dombok Enontekis tingslag 1733, 1734). (han var min mf mm mm mm f)  
 
5. Anna Eriksdotter. Piga hos kaplanen Henrik Ganander i Enontekis 1737-39. Hon födde 1738 ett dödfött foster, och det befanns att hennes brorson Erik Klemetsson Karesuando var far till barnet. Märkligt nog undgick parterna att dömas för blodskam (incest). I stället dömdes de för enkelt hor (Dombok Enontekis tingslag 1739).
 
6. Erik Eriksson (1686-1740) (
 
Erik Månsson Karesuando var son till Måns Mårtensson Kokko-Karesuando. Måns var född i Juoksengi, och var husbonde på Kokko gård i Muonionniska 1651-69 (Mantalslängder för Övertorneå sn.), varefter han anlade nybygget Karesuando. Redan 1684 räknades han som den rikaste mannen i Lappland, vid denna tid ägde han 25 ? 30 kor, 40 får och 300 ? 400 renar (Mantalslängder för Övertorneå sn. 1684). Skalden Antti Keksi kallar honom i sitt kväde om vårfloden hyvä Maunu Marttinpoika, potentaatti Pohjanmaala - den gode Måns Mårtensson, potentat i Nordanlanden. Han var också länsman i Suondavaara under 1680-talet (Skattelängder), och trätte under sin länsmanstid om slåtterängar med kaplanen Olof Sirma, en träta som ofta synes ha lett till handgripligheter (Dombok för Enontekis tingslag 1681, 1682). han avled antagligen under 1690-talet. Hans hustrus namn är okänt, och han hade bara ett känt barn, nämligen den ovannämnde Erik Månsson Karesuando. (Se även Wahlberg, Erik 1988: Bondeskalden Antti Keksi, Tornedalica nr. 45, s. 118 f.)
 
Måns Mårtenssons släktförhållanden ser ut på följande sätt:  
 
far: Mårten Månsson Kuitu. Han var född i Juoksengi, men skrevs 1633 ut som soldat. För att undvika soldattjänst i 30-åriga kriget flydde han, som så många andra, till Lappland (Roterings- och utskrivningslängd 1638). 1650 återvände han till Juoksengi. Han var sedan husbonde på Kuitu gård där fram till 1671(Mantalslängder för Övertorneå sn.). Mårtens bror Per var 1634-60 husbonde på Hietala el Inga gård i Juoksengi (Mantalslängder för Övertorneå sn.).  
 
farfar: Måns Nilsson (död 1614/15). Han var 1595-1614 husbonde på sedermera Inga gård i Juoksengi (Mantalslängder för Övertorneå sn.), och birkarl (Birkarlslängd 1600).  
farmor: Inga. Hon förestod gården efter makens död och fram till 1630 (Mantalslängder för Övertorneå sn 1615-30). Gården Inga i Juoksengi har fått sitt namn efter henne.  
 
farfarsfar: Nils Jonsson (död 1584/85). Var 1581-84 husbonde på Toolainen gård i Juoksengi (Mantalslängder för Övertorneå sn.). Gift senast 1571 (Mantalslängder för Övertorneå sn.) med:  
farfarsmor: N.N. Månsdotter Toolainen. Hon gifte, efter sin förste makes död, om sig med makens bror Henrik Jönsson, som var husbonde på Toolainen gård 1585-94 (Mantalslängder för Övertorneå sn.), och före år 1590 hade övertagit sin avlidne svärfars birkarlsrättigheter (Birkarlslängd 1590).  
 
farfars morfar: Måns Henriksson Toolainen (död före 1590). Birkarl (Birkarlslängd 1553) och husbonde på Toolainen gård i Juoksengi. Han bötade 1549 6 mark för hor med sin lapska frilla. 1553 uppbar han skatten i Kvenangen tillsammans med Olof Persson (Ruomi) och Olof Andersson (Knuuti). De nu levande grenarna av släkten Toolainen härstammar från Måns bror Nils Henriksson Toolainen (Wahlberg, Erik 1962: Birkarlar och birkarlssläkter i Tornedalen ur Tornedalen årgång 1, Uppsala).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Erik Kuoksu]

Jag glömde att kommentera Britt D. Hjeltnes inlägg:
 
Jag kan inte på rak arm säga om det rör sig om samma Johan Klemetsson/Jens Klemetsen. Personligen tror jag dock att så är fallet; Det fanns inte så många Johan Klemetsson i Karesuando vid denna tid. Hursomhelst så skall jag undersöka om jag kan få fram några uppgifter som styrker eller motbevisar teorin om att Jens Klemetsen i Lyngen är son till Klemet Eriksson
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Andreas Snildal]

Hei Erik!
 
Takk for utgreiingen! Det føles litt riktigere å plassere nye aner i anetavlen sin når man vet hva kildene er.
 
Så litt om det jeg vet om Johan/Jens Klemetsson/Klemetsen som Britt nevner.
Ifølge opplysninger fra Jan Johansen i Trondheim, basert på A. Ljungs familieregister og kommunionbøker, fikk Klemet Eriksson og Birgitta Jönsdotter i 1716 sønnen Johan.
Brita Monsd. Maunu (f. 1725) får i 1746 datteren Ella utenom ekteskap med Johan Klemetsson. I 1750 får hun datteren Sigred, også denne gangen utenom ekteskap med Johan Klemetsson.
I kirkebok nr. 1 for Lyngen (1756-1785), får Berit Monsd. og Jens Klemetsen fra Enontekis et utenomekteskapelig pikebarn, døpt 24. okt. 1756.
I ekstraskatten 1763 for Tromsøe fogderi bor Berit Monsd. på gården Hatten i Lyngen som pike. Sammen med henne bor også Elen Jensd. og Siri Jensd. Dette er uten tvil Brita Monsd. Maunu og hennes to utenomekteskapelige barn med Johan Klemetsson (datteren fra 1756 er ikke nevnt da bare barn over 12 år er tatt med). 
For å bekrefte dette ytterligere, i 1763 blir Elen Jensdatter fra Hatten konfirmert i Lyngen, 17 år. I 1767 blir Siri Jensd. konfirmert i Lyngen, 16 år.
Ella/Elen Johansd./Jensd. blir i 1768 gift i Lyngen med Johan Larsen Lauri. De får et dødfødt barn i 1769, etter dette finner jeg ikke dette paret nevnt flere ganger i kirkeboken.
Sigred/Siri Johans./Jensd. blir i 1775 gift i Lyngen med Henrik Pedersen Wasara, de får minst 4 barn.
Berit Monsd. blir i 1767 gift med Hans Eriksen, og hun må være død i 1771 da Hans Eriksen gifter seg på nytt. Dette ekteskapet var barnløst.
Johan/Jens Klemetsson/Klemetsen er trolig identisk med mannen med det samme navnet som i 1763 bor på gården Nordnes. Han dør i 1800, og det finnes et arveskifte etter ham som bør gi svar på om han var identisk med han som fikk barn med Brita/Berit Monsd.
Egentlig ganske merkelig, Brita/Berit og Johan/Jens får 3 barn sammen, uten at de giftet seg med hverandre. Kan dette skyldes at de var søskenbarn?
 
Mvh.
Andreas Snildal

[Britt Hjeltnes]

I Anders Ljungs familieregister finner jeg tre av Klemet Eriksons barn som utflyttet. 
Johan f.1716, til Norge , Marta f.1726, til Karasjok , Ingrid f.1730 til Kautokeino.
I Emil Gryms bok Fra Tornedalen til Nord Norge er det i tidsrommet 1751 - 1780 fra Karesuando församling,nevnt disse personene : Johan Clämet, Märta Klämet (til Carasjokk) Ingrid Clämet (til Coutokeino)alle fra Caresuando. Også kyrkvärddotteren Birgitta Vickuriniemi med to oäkta barn, Maunu. Jeg blir mer og mer sikker på at dette er de personene som jeg har søkt etter. Det som forvirrer er at de er skrevet med forskjellige navn i div.lister. Jeg venter med spenning på Eriks oppgifter.
 
Mvh. Britt D. Hjeltnes

[Katrin Öhgren]

Britt! Birgitta Vickuriniemi är samma som Birgitta Månsdotter Maunu f 1725-03-02 på nybygget Vikkorikoskenniemi, som hade tre oäkta barn med Johan/Jens Klemetsson. Ta en närmare titt på Andreas uppgifter, du kommer nog att finna att dessa stämmer
Hälsningar Katrin Öhgren
katrin.ohgren@hem.utfors.se

[Britt Hjeltnes]

Hei.  
Jens Klemetsen er min mfffff.
Mons Jensen er min mmmfmf.
Kirsten Jensdatter f.1747, er min fmmmmm.
Elin Mårtensdr. f. 1712,er min fmfmffm.
 
Mvh. Britt.

[Kristian Fors]

Hei
Martha Klemetsdotter ble gift 1753 med Erik Jönsson fra Karasjok, men Marta må være død før 1756, for dette år gifter Erik Jönsson seg med enken Elen Henriksdatter. Hun hadde i kort tid vært gift med Anders Olsson Tornensis, som druknet i 1753.
Ved landskiftet til Norge i 1752, fortsatte Johan Biörkman, etter norsk henstilling, som prest til 1754. Etter det er det en lakune på to år, i Kautokeino kirkebok.
I 1720 kom Erik Mattsson Niemi fra Muonioniska med to svigersønner og tre sønner til Mannevarre ved Karasjok. Ca. 1740 kom smeden Henrik Eriksson Keksi og Helena Simonsdotter til Karasjok. 
Disse var de første nybyggerne, og dannet den første bosetningen i Karasjok. 
Jöns Eriksson fra Alkkula, gift med Agneta Eriksdotter, var far til Erik Jönson. 
Ingri Klemetsdotter ble gift 1754 med Mikkel Andersson Kemi. Han var klokker i Kautokeino. De fikk mange barn, og de har stor etterslekt. 
Slekten er behandlet i Kautokeinoslekter 
Man kan følge slekten der, selvom boken har mange feil og mangler. Bl. annet har de forvekslet Mikkel A. Kemi med Mikkel Andersson Mangi, hvis kone Ingri Persdotter, i 1730 ble henrettet for dobbelt hor med prestens sønn Nils Andersson Tornensis. 
Johan Klemetsson er i 1756 fadder til Ingri Klemetsdatter barn Johannes.
 
Hilsen Kristian Fors

[Britt Hjeltnes]

Hvis jeg har ordlagt meg slik at det kan tolkes som om jeg ikke tror på Andreas utlegning så beklager jeg det virkelig. Det var ikke det som var min mening. Vi har jo i fellesskap nå en tid funnet fram til mange felles slekter. Andreas har en fantastisk evne til å sortere og å finne de rette linjer. Da jeg ev. har fire linjer som fører til Karesuando / Maunu slekten er det kanskje forståelig at jeg ønsker så mye dokumentasjon som det er mulig å få.
 
MVH. Britt D. Hjeltnes

[Andreas Snildal]

Alt mitt arbeide på disse slektene er gjort i samarbeid med Britt, takk for godt samarbeid!
Jeg takker for rosen, og må si at uten Britts innspill hadde vi nok ikke kommet så langt med disse slektene vi jeg har! Det var jo Britt som fant ut at br?drene Nils, Mons og Erik Jenss?nner som bodde i på gården Kileng Lyngen trolig var av Maunu-slekten. Stor takk også til Jan Johansen i Trondheim som har kommet med mange opplysninger angående disse slektene (og mange andre).
Men nå får jeg vel nesten lage et sammendrag av Maunu- og Karesuando-slektens grener som vi har funnet i Lyngen på 1700-tallet, slik at ting blir litt mer oversiktelig.  
 
Hilsen Andreas

[Katrin Öhgren]

Hej Britt och Andreas! Jag visste inte att det förhöll sig så som ni skriver, visserligen hade Andreas skrivit om en Britt och jag funderade en stund på om det var du. Och det var absolut inte min mening att förringa någons arbete. Jag tycker det är bra att ni kommer med tillrättaläggelser, speciellt av Ljungs material som ibland eller ofta inte stämmer och alldeles för många tar som nu är sista ordet sagt. Jag tycker att ni har gjort ett jättestiligt arbete och jag hoppas att ni som Andreas skrev kan göra ett sammandrag och lägga ut här.
 
Hälsningar Katrin
katrin.ohgren@hem.utfors.se

[Andreas Snildal]

Hei alle!
 
Jeg har startet på et sammendrag over Erik Monsson Karesuandos etterkommere i Lyngen på frem til 1800. Den blir ganske omfattende - jeg er oppe i tre sider nå, og er kanskje halvveis. Jeg regner med å være ferdig til helgen, jeg har endel annet å gjøre.
Mens vi først er inne på å takke, stor takk også til Katrin for alle hjelp og opplysninger jeg har fått fra deg det siste året!
 
Hilsen Andreas

[Britt Hjeltnes]

Hei .
Jeg vet nesten ikke om jeg våger å skrive dette, men etter å ha gått gjennom mine papirer ser det ut til at jeg også har to linjer som fører til Nils Eriksson Kunnari f. 1680. Hans sønn Olof f.1711 har fire sønner som flyttet til Norge. Erik f.1733 , Mons f.1735, Nils f.1736 og Per f. 1750. Erik Olsson Gunnari dukker opp i Lyngen kirkebok 1768 2.påskedag, da han gifter seg med Marit Olsdr. Bør.De bor da på gården Nordnæs. I matrikkelen for Manddalen i Lyngen er han første g. nevnt som bygsler i 1772.
Hans sønn Ole f.1768 har to døtre som begge to er blant mine aner.
Halvbroren Per Olsson Gunnari får bygsel i samme bygd 02.11.1785. Han er utflyttet 1783. (A.Ljung)
Hvis det er så at Nils Eriksson Kunnari også er av Karesuando slekten så begynner jeg å bli veldig mye innavl nå da slektleddene senere også er inngiftet.
 
MVH Britt D. Hjeltnes

[Britt Hjeltnes]

Jeg kom til å skrive feil navn på Erik Olssons kone. Hun heter selvfølgelig Marit Olsdr. Baas.
 
MVH. Britt.

[Andreas Snildal]

Hei Britt!
 
Dette var interessant! Denne forbindelsen visste jeg ikke noe om. Det ante meg at Peder Olsen Gunnari som er nevnt i Manndalen var etterkommer av Nils Eriksson Kunnari, men jeg visste ikke at Erik Olsen g. m. Marit Olsdatter var av Kunnari/Gunnare-slekten.
Vet du om Per Olsson Gunnari er identisk med den Peder Olsen, 60 år, som bodde i Manndalen i 1801?
Men man bør kanskje være litt forsiktig med å gjøre Erik Monsson Karesuando til Nils Erikssons far før man vet mer om dette slektsskapet.
 
Hilsen Andreas

[Britt Hjeltnes]

Hei.
Har sett på Jan Johansens database at Nils Eriksson Kunnari, kalles Eliasson. Jeg skrev IKKE at Erik Olsson var av  Karesuando slekt. Bare kanskje.
Peder Olsson Gunnari er nevnt i de milit?re ruller  1796 da er han 49 år, fra Enontekis.
1801 er han plutselig 34 år, fra Sverige.
1804 57 år, fra Sverige
1821 lever han fremdeles og er nå 80 år. Det er nok den samme Peder Olssen i FT 1801.
Erich Olsson er 66 år i 1796 og fra Enontekis.
Finnes ikke på lista fra 1801 , men dukker opp igjen i 1804 og er nå kaarmand 73 år, fra Enontekis. Kona hans skrives og for Marget.
 
MVH Britt

[Britt Hjeltnes]

Andreas.
Vet du hvor Jan Johansen har sine opplysninger om Nils Eliasson Kunnari fra?
 
MVH Britt

[Andreas Snildal]

Hei Britt. 
 
Interessante opplysningene om Kunnari-brødrene i Manndalen.
Jeg regner med at Jan Johansens kilde er Ljungs register, dersom du ikke finner det der, stammer det nok fra kommunionbøkene. Bare send ham e-post hvis du lurer på hva kildene er.
I tilfelle jeg ikke har nevnt dette her før, på Jan Johansens slektssider finnes det snart 25000 navn, det dreier seg for det meste om slekter fra Karesuando, Enontekis og Kautokeino. I tillegg finnes det fra Karasjok, Tana, Polmak, Varanger, Utsjok, Enare og Jukkasjärvi, altså områder med hovedsakelig samisk befolkning. Adressen er http://www.qsl.net/la4yw/roots/
 
Hilsen Andreas

[Andreas Snildal]

Hei!
 
På følgende adresse finnes en oversikt over Erik Monsson Karesuandos etterkommere i Lyngen på 1700-tallet: http://home.online.no/~svsni/forside.html
 
Det kan hende det finnes noen feil i oversikten -den ble gjort ferdig i hui og hast før nå snart drar på påskeferie.
Jeg vil gjerne høre kommentarer og rettelser!
 
Gos påske!
 
Hilsen Andreas

[Andreas Snildal]

Den tidligere nevnte url er for enkelhetsskyld endret til http://home.online.no/~svsni
 
-Andreas

[Britt Hjeltnes]

Michel Johansson og Agnetha Henrichsdotter hadde en sønn Samuel.
I Lyngen gifter Samuel Michelsson og Berit Clemmetsdotter seg i 1742.
Finnes det noen kilder som kan fortelle at Samuel flyttet til Lyngen ?
Hverken A.Ljung, Marainen eller Grym sier noe om  Samuel.
 
MVH. Britt

[Erik Kuoksu]

Jag kan lägga till följande till mitt inlägg den 15 mars 2002:
 
Ett indicium för att Nils Eriksson Kunnari var son till Erik Månsson Karesuando är att i domboken för Enontekis tingslag 1715 omtalas Kyrkiowärden Måns Eriksson och dess Broder Nils Eriksson i Sondowara.
 
Detta visar att Erik Månsson hade en son vid namn Nils, bosatt i Suonttavaara, men huruvida denne var identisk med Nils Eriksson Kunnari är en annan fråga.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Britt Hjeltnes]

Finnes det dødsboskifte etter Erik Månsson, død ca. 1730 ?
Kunne det gi svar på spørsmålet?
 
Mvh. Britt D. Hjeltnes.

[jorunn aakvik]

hei, er det noen som vet noe om Erik Fors og Kristine Andersdatter f.02.03.1859(hvitsand?) de giftet seg 30.12.1880.
foreldre til Anna f.1884 og Aksel E.f.1881, om det er flere vet jeg ikke.
Kristine flyttet til Norge i 1894 sammen med sine barn.
erik og kristine er mine t.o. foreldre.