ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hemmanstyper  (läst 4776 gånger)

2004-09-23, 00:55
läst 4776 gånger

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2571
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 03:53
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Hej!
 
Hur fungerade s.k. sämjehemman vilket förekommer under 1500-talet? Var det i stort sett samma sak som kronohemman? Det verkar som att bönderna på sämjehemman hade en stark brukanderätt till sina gårdar, var denna lagligt reglerad? Vet med mig att en gård som brukats som sämjehemman redan vid slutet av 1500-talet fortfarande beboddes av släkten långt in på 1700-talet och förmodligen även en bit in på 1800-talet.
 
Mvh Vincent
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2004-09-23, 19:14
Svar #1

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Sämjejord var en typ av skattejord som förekom åtminstone i Småland och Västergötland på 1500-talet. I Svealand motsvarades den av stadgejord och på Öland kallades den samgäldsjord. Man kan något förenklat uttrycka det så att sämjejord och liknande jordnaturer var kvardröjande rester av ett äldre skattesystem där alla skatter erlades kollektivt.
 
Besittningsrätten till sämjejord var ärftlig, men kvarvarande sämjejord omvandlades ändå till krono 1724.
 
Skattesystemets uppkomst är inte någon lättbegriplig historia. Att gamla jordnaturer och uråldriga skattetitlar dröjde kvar århundraden efter att de behov som frambringat dem försvunnit är inte heller så lätt att förstå. Standardverket för den fördjupningssugne är Folke Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 (Lund 1951).

2004-09-24, 01:04
Svar #2

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2571
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 03:53
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Tackar så mycket för svaret. Du kan lägga till Östergötland bland de landskapen där sämjejord förekom. I landskapshandlingarna förekommer båda skattehemman och sämjehemman så det bör väl ha varit någon skillnad mellan de bägge hemmanstyperna?
 
Innebar besittningsrätten att sämjejorden kunde säljas och köpas efter eget tycke precis som vanliga skattejord?
 
Mvh Vincet
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2004-09-24, 09:02
Svar #3

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Skillnaden var huvudsakligen skatteteknisk. En del forskare menar att 1500-talets sämjehemman ska uppfattas som relativt nyupptagna enheter på allmäningsjord. Andra har mer betonat sämjeskattens kollektiva karaktär (springskatten}. Men exakt hur skattebördan på sämjehemman fördelades har inte kunnat klarläggas. Det finns en (ganska kort) artikel om Sämje i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid.
 
Jag har själv stött på enstaka fall där stadgehemman på 1500-talet har upptaxerats till vanliga skattehemman. De på Öland rätt vanliga samgäldsutjordarna tillhörde, om inte jag minns fel, nästan undantagslöst vanliga skattehemman.
 
Något fall av försäljning eller överlåtelse av sämjehemman har jag inte haft anledning att granska närmare.
 
Ingen kunde sälja skattejord helt fritt på 1500-talet, åtminstone inte till någon utanför släkten och definitivt inte efter proncipen om högsta bud. Det man sålde var egentligen den ärftliga besittningsrätten och den måste först erbjudas någon inom släkten. Den som fick köpa var inte den som var beredd att betala mest, utan den som var närmaste bördeman. Det rätta priset bestämdes av för uppgiften särskilt utsedda värderingsmän.
 
Kronans (Gustav I:s] syn på det hela har i något tillspetsad form uttryckts så att bönderna tror att de äger sina hemman men att det enda skattebonden verkligen ägde var rätten att betala skatt. Om han inte gjorde det dömdes gården till skattevrak och om ingen av bondens släktingar kunde lösa ut den omvandlades den till krono [se t ex Dovring a.a. s 184].

2004-09-24, 20:40
Svar #4

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2571
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 03:53
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Uttryckte mig något plumpt ovan, menade egentliven inte att man kunde sälja jorden hur som helst.
 
Av det jag läst mig till så verkar sämjehemmanen vara mer utav krononatur än skattenatur med den skillnaden jäntemot vanliga kronohemman att arrendetiden inte var tidsbegränsad. Jag har sett ett exempel på en tvist angående ärftlig rätt till en med sämjehemman likställd jord. Häradsrätten kunde inte avgöra ett sådant mål utan det hänvisades till kammarkollegium. Detta tyder ytterligare på att det var en form av kronohemman tycker jag.
 
Gustav Vasa var tydligen inte speciellt förtjust i sämjehemmanssystemet.
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2007-12-28, 20:40
Svar #5

Leif R. Blom

[color=0000ff]Egde Mickula börde- och ryttarhemman å Luonnonmaa (1683)[/color].  
Vad menas med denna term ? Skillnad från andra hemman ? Vems börd ?
Skillnad mellan rusthåll och ryttarhemman ?  
 
Mvh Leif

2010-04-25, 12:26
Svar #6

Sten Magnusson

Råkade få se denna fråga av en slump och jag blev också nyfiken på skillnaden. Det fanns ju rusthåll och augement, men börde- och ryttarhemman? Vad är det? Har gjort en sökning på Natonalencyklopedin och Wikipedia men får ingen träff där.
 
Mvh/Sten Magnusson

2010-04-26, 08:41
Svar #7

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Bördehemman = något man ärver genom börd. Börd = borgare, adel, präst eller bonde. Så ärvt hemman för bonde, vad var det då, jo skattehemman.
 
Ryttarhemman och rusthållarhemman är nåt annat.
 
/Torbjörn

2010-04-26, 09:26
Svar #8

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Nja, jag tror det blev lite för förenklat.
 
Skatterätt var ju skattebondens rätt att bruka ett visst skattehemman, betingat på att man fullgjorde de skatteförpliktelser som var förknippat med hemmanet. Bördsrätt var generellt den rätt en persons släktingar hade att bli hembjudna viss jord om den skulle säljas oavsett om det var skattejord eller frälsejord. Man hade företrädesrätt framför andra köpare.  
 
Bördsrättsköp var också den term som används när Johan III säljer kronojord till kronans landbor. Jorden omvandlades då normalt sett inte till skatte utan var fortfarande krono. Bönderna fick dock starkare rätt till sina brukningsinnehav, dvs bördsrätt.
 
Hur bördsrätten definierades (tex till vilket pris företrädesrätten fick utövas)  och hur den hängde ihop med arvsrätten är andra frågor. Arvsrätt och bördsrätt var tror jag inte självklart samma sak. Se tex Christer Winberg: Grenverket. Studier rörande jord, släktsskapssystem och ståndsprivilegier. Rättshistorisk Bibliotek 38. Sthlm., A.-B. Nordiska bokhandeln, 1985.
 
Om jag kommer ihåg rätt är det först i början på 1600-talet som termerna bördsrätt och skatterätt börjar användas synonymt även om jag tror att bördsrätt fortfarande hade kvar den ursprungliga betydelsen i vart fall fram tills dess bördsrätten rättsligt började begränsas under 1700-talet.
 
Däremot vågar jag mig inte på att svara på den ursprungliga fråga.
//Michael Lundholm

2010-04-28, 08:22
Svar #9

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Arvsrätt utövas av de närmast arvsberättigade medan bördsrätt har alla släktingar och den som är närmast släkt har rätt att utöva sin förköpsrätt om försäljning sker till utomstående. Detta gäller bara ärvd jord medan köpt jord kan säljas fritt även vid första arvet. Begränsningar finns ju också om jordinnehavet understiger lagstadgade minstas areal med vissa undantag. Då ska jorden återföras i första hand till sitt ursprungliga mantal oavsett arvsrätt. Normalt fanns överlevnadsskydd och tvångsförsäljning skedde först efter ägarens död. Det är viktigt att skilja på ägd jord och jord med brukningsrätt som kan vara arvsberättigad.

2010-04-28, 08:53
Svar #10

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Instämmer Björn. Mina formuleringar i Hur bördsrätten definierades (tex till vilket pris företrädesrätten fick utövas) och hur den hängde ihop med arvsrätten är andra frågor. Arvsrätt och bördsrätt var tror jag inte självklart samma sak. blev otydliga. Vad jag avsåg var frågan  om bördsrätten innehades av samma personer som hade arvsrätt eller om det inte var full överensstämmelse mellan personkretsarna, vilket bla diskuteras av Winberg ufrån lagregler och rättstillämpning.
//Michael Lundholm

2010-04-28, 14:02
Svar #11

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Om någon ville inbörda jorden togs hela köpet över med samma pris (i enstaka fall med nedsättning till normalpris om köpebeloppet hade överpris). Priset på marken var nästan alltid efter gängse värdering som huvudsakligen var avkastningsvärdet och det var tänkt att de skulle överensstämma med skattläggnings värderingen. Graderingen av marken följde oftast den senaste revlängden eller lokal revning.

2010-04-28, 14:47
Svar #12

Leif R. Blom

Trevligt och intressant att denna fråga kommer upp igen efter 2½ år.
Nu har jag hunnit lite längre i denna min släktutredning och ser att detta hemman ärvdes eller köptes 1584 av Tomas Eskilsson.  Tomas morbror avlider samma år, men står inte för detta hemman tidigare, så det är nog frågan om ett köp eller möjligen byte. Hemmanet går sedan i arv till (eller löses av)en av Tomas söner, Simon,(inte den äldsta) 1628, när Tomas änka avlidit. 1670 ärvs eller löses det igen av ett av Simons barn, sonen Johan, som just 1683 troligen avlider och hemmanet övertas av Simons kusin Riggert, trots att Johan har barn, men som troligen är för unga för att driva det. Så småningom efter Riggerts arvingars tid, så står hemmanet naturligtvis öde 1722 efter stora ofreden.
Och härefter tror jag att hemmanet överlåts utanför släkten.
 Detta hemman är hela tiden ett rusthåll och står för en häst med ryttare och jag antar att det bara är samma beteckning som ryttarhemman.
Frågan blir nu den om det i något kontrakt skrevs in att detta hemman inte fick överlåtas utanför släkten eller registrerades det på något sätt från början?
Eller är bördeshemman här bara en slarvig beteckning för ett hemman som gått i arv?
Mvh Leif R.

2010-04-28, 17:31
Svar #13

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Jordens rätta värde  var inte helt självklart alla gånger; Winberg är läsvärd på den punkten
//Michael Lundholm

2010-09-24, 22:10
Svar #14

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
HEMMAN
 
Ett hemman är detsamma som en jordbruksfastighet.
 
Olika slag av hemman
 
Skattehemman är ett hemman där innehavaren har ärftlig nyttjanderätt (bördsrätt).
Förr fanns det vissa inskränkningar i äganderätten.
- Man fick t.ex. inte dela skattehemmanet då husbonden dog (gällde i
huvudsak till 1747). På detta sätt ville kronan förhindra att det uppstod
alltför små hemman som riskerade att falla i ödesmål.
- Under medeltiden var det på grund av skattemässiga skäl inte heller tillåtet
att sammanslå hemman. När beskattningssystemet ändrades under Gustav
Vasas tid upphörde detta förbud.
- Enligt en förordning från 1684 fick ett skattehemman inte säljas till någon
utom släkten, utan att först erbjuda det till kronan.
 
Kronohemman tilhörde kronan. Kronobönderna kunde avhysas när som helst, men om
de skötte sig och kunde betala sina skatter var det inte ovanligt att kronohemmanet
kunde innehas av samma släkt i flera generationer.
 
Frälsehemman ägdes av adeln men brukades av bönder.
 
Landbohemman ägdes av adeln men brukades av bönder (landbönder).
Synonymt med frälsehemman.
 
Skattefrälsehemman. Ett skattehemman som donerats till en frälseman, som hade rätt
att bära upp hemmanets kronoskatt. Bonden hade dock fortfarande bördsrätt till sitt
hemman.
 
Ödehemman kunde vara bebodda, men förmådde inte betala skatt till kronan. Ett
bebott ödehemman brukade kallas skattevrak. Om skatten förblivit obetald i tre år
tillföll hemmanet kronan. Denna bestämmelse följdes dock sällan. Den som tog i bruk
ett ödehemman, som legat obebott blev i regel befriad från skatt under ett antal år
(friår).
 
Hjälphemman. Hemman där skatten tillföll ett rusthåll eller en kyrklig tjänsteman.
- Augmentshemman. Skatten tillföll ett säteri.
- Prebendehemman. Skatten var en del av lönen för en ämbetsman inom
kyrkan.
- Lönehemman. Ex. Glamars i Sibbo för bataljonspredikanten vid Nylands
Drag. Reg.
- Spårningshemman. Pellas i Sibbo under Nylands Drag. Reg.
- Indelt hemman. Sorterade under något armeförband.
 
Posthemman. Postbonden, som åtnjöt vissa skatteprivilegier, skulle ombesörja
postgången längs ett visst avsnitt av postvägen (Kungsvägen). Hemmanet tjänstgjorde
ofta också som gästgiveri.
 
Besittningshemman. Ett kronohemman där ägorätten tillförsäkrats innehavaren och
dennes efterkommande i evinnerlig tid.
 
Bergsmanshemman. Skatte- eller kronohemman. Ägaren hade skyldighet att utvinna
järn och utnyttja skogen för kolbränning.
 
Stadgehemman. Hade en ställning mellan ett bondehemman och ett säteri. De hade
inga säteriprivilegier. De var befriade från sådan skatt som ett bondehemman betalade,
men erlade i stället en årlig avgift till kronan. Stadgehemmanen bildades på kronojord.
 
Rå- och rörshemman. Hemman som donerats till en frälseman och låg i samma by
som säteriet. Åtnjöt samma rättigheter som säteriet.
 
Rusthåll. Ett hemman som uppställde en ryttare med häst, vapen och beklädnad för
krigstjänst. Rusthållaren åtnjöt 50-80 daler kmt skattefrihet. Eftersom skattfriheten ofta
översteg rusthållets egen skatt tilldelades de ett eller flera hjälphemman (augment) som
betalade sin skatt till rusthållet. Rusthållarna uppfattades som ett slags bondeelit,
åtminstone av sig själva och innehade ofta olika förtroendeuppdrag i socknen.
Det förekom också kronorusthåII.
 
Boställe. Vanligen ett kronohemman. Boställen tilldelades militärer och annan kronans
personaI. De högre officerarna tilldelades ofta ett reducerat säteri, medan underbefäl och
andra lägre kronans tjänstemän tilldelades att bondställe. Innehavarna var skyldiga att
odla hemmanen. För de högre officerarna byggdes bostaden enligt fastställda ritningar
som uppgjorts av fortifikationsöversten Erik Dahlberg. Boställena benämndes ofta efter
innehavarens tjänsteställning som kaptensboställe, fältskärsboställe, sadelmakarboställe,
regementskrivarsboställe osv.
 
Säteri (sätesgård). En adlig skattefri gård. En förläning som konungen tilldelat en
person, som belöning för vissa tjänster. Förläningen kunde omfatta ett enstaka hemman,
en by eller en hel socken. Förläningen innebar att frälsemannen eller adelsmannen hade
rätt att uppbära kronoskatten för egen räkning.
Förläningen kunde ges på behaglig tid och indras när som helst, eller under
innehavarens livstid. På Johan IIl's tid infördes ärftliga förläningar s.k. donationer,
Den som ville behålla sitt säteri skulle se till att det försågs med ordentliga byggnader.
Benämningen allodialsäteri angav att ägaren hade full besittningsrätt till sitt säteri.
 
Säterirusthåll (berustat säteri). Under reduktionen på 1680-talet blev många säterier
helt eller delvis indragna till kronan. Ifall innehavaren åtog sig rusttjänst kunde han få
stanna kvar på gården, som övergått till kronan.
 
Källa: www.bsbf.net/arsbok2008e.pdf
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-09-25, 08:32
Svar #15

Carl Szabad

Åtminstone i Norrland fanns också kyrkolandbor. Ett landbohemman behövde alltså inte ägas av adeln, det kunde vara kyrkans mark som arrenderades ut.

2014-03-15, 12:02
Svar #16

Utloggad Jonathan Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2024-01-02, 02:14
    • Visa profil
Hej alla anbytare! Jag väcker upp denna gamla tråd för jag är väldigt förvirrad och vet inte vart jag ska vända mig.
 
Min fråga rör skattehemman med underlydande kronojord i Västerbottens lappmark. Jag har gått igenom gamla lagfarter och inteckningar jag hittat, och kommit fram till följande:
 
Min farfars farfar Jonas Aron Nilsson, hans bror och deras hustrur köpte gemensamt deras fars hemman 1878. Det var i Dorotea socken, innan laga skifte genomförts här uppe. Hemmanet heter i kontraktet Mitt skattehemman 1/16 Mantal No 3 samt derunderlydande 1/64 Mantal krono i Lafsjö by Dorothea socken Västerbottens län. Laga skifte genomfördes här från 80-talet till 1895. 1879 får Jonas Aron och hans hustru lagfartsbevis på 1/32 mantal no 3 Lafsjön, 1887 får de lagfart på ökeskatt 11/160 mantal genom avvittringen, tillsammans 1/10 mantal (1/32 + 11/160 = 1/10). Samma år, 1887, avlider Jonas Arons hustru. Då delas hemmanet i två delar, 1/20 ärver Jonas Aron och 1/20 delas mellan de omyndiga barnen.
 
Varken i lagfartsbevisen jag hittat eller i bouppteckningen nämns kronojorden. Den dyker upp i en lagfart 1922, när den omvandlats till skatte. Där står följande historia:
13 december 1882 får han villkorlig rätt till 1/128 mantal krono av länsstyrelsen, dvs hälften av hans faders ovan nämnda kronodel.
21 juli 1885 fastställs den genom avvittringsutslag till 1/40 mantal.
1916 görs inspektion å krononyhemmansdelen, byggnader och odlingar befinnes uppgå till ett värde av 8223 kr 85 öre
Givet till Umeå landskontor 21 juni 1920 som godkänner att omföra krono till skatte
19 maj 1922 får han lagfart på 1/40 mantal skatte.
 
Nu sätts hans tidigare ägda 1/20 mantal ihop med detta 1/40 till 3/40 mantal, och det är gården vi äger idag.
 
Min fråga är detta. Hur exakt fungerar det när ett hemman innehåller både skatte och krono? Av vad jag kan se på kartor är hans 1/20 mantal skatte med 1/40 mantal krono exakt samma skifte som senare 3/40 mantal skatte. Finns det en geografisk avgränsning av vad som är skatte och vad som är krono inom skiftet, eller är det helt en skattefråga och/eller juridisk fråga vad gäller ägandet? Varför tas inte kronodelen upp alls i bouppteckning och arvskifte? Hur kan det finnas ett krononyhemman på samma hemman som han äger i skatte?
 
Edit: Det jag tror är värt att nämna är att på Jonas Arons 1/20 som han ärvde av sin hustru fanns ingen gård. Det var bara skog och lite slåttermarker på den delen. Mangården låg på de 1/20 hans barn ärvde. På Jonas Arons 1/20 uppförde han en ny gård, troligtvis 1909, och det är denna som besiktigas 1916.
 
Som ni märker är jag väldigt förvirrad och skulle uppskatta hjälp med att reda ut begreppen. Tack så mycket!
 
Mvh,
Jonathan Jonsson
 
(Meddelandet ändrat av Vaftrudner 2014-03-15 14:14)

2014-03-15, 15:43
Svar #17

Utloggad Rune Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2018-01-28, 11:18
    • Visa profil
Den svenska skifteslagstiftningen... av Gabriel Thulin från 1911 upptar dina spörsmål på ett flertal sidor så det är inte så enkelt att göra en sammanfattning. Än har jag i boken inte funnit hur man behandlade mark på lappmarken vid sammanslagningar av olika skattenatur.
Det blir att läsa igenom olika slag av bruks- och jordeboksenheter,
delningsgrunder i Västerbotten, mantal och innehav.
Kanske kan jag få låna en tjock bok som finns i privat ägo, en bok tryckt på 1890-talet som bör ha allt detta samlat inom sina pärmar.
 
Vi får avvakta vad jag kan komma fram till.

2014-03-15, 20:31
Svar #18

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-12-31, 05:22
  • Mogenealogen
    • Visa profil
Rune,
 
vet du möjligtvis redan nu vad den tjocka boken heter?
 
Mvh
 
Lars Larsson

2014-03-15, 21:34
Svar #19

Utloggad Jonathan Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2024-01-02, 02:14
    • Visa profil
Tack för tipset Rune! Rekommenderar du att jag köper Thulins bok? Jag ser att den finns på flera antikvariat. Om det finns andra litteraturtips så säg gärna till. Annars uppskattar jag all hjälp jag kan få.
 
Mvh,
Jonathan

2014-03-15, 23:51
Svar #20

Utloggad Jan Flyrin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 433
  • Senast inloggad: 2021-04-05, 16:46
    • Visa profil
Ett påpekande. Gården bestod väl före 1922 av kronoskatte- och kronojord Nån ren skattejord fanns väl aldrig?

2014-03-16, 08:03
Svar #21

Utloggad Rune Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2018-01-28, 11:18
    • Visa profil
Lars: Vet inte vad den tjocka boken heter. Minns att den i tidsordning hade alla de förordningar tryckta som sedan storskiftet hade kommit till.
 
Jonathan: Jag har haft mycket glädje av att läsa den. Så här lyder ingressen: Bilaga till kommitte'betänkande angående ny skifteslagstiftning
HISTORISK UTVECKLING
av
DEN SVENSKA SKIFTESLAGSTIFTNINGEN
med särskildt afseende å frågan
om
DELNINGSGRUNDEN VID SKIFTE
 
 
Valda rubriker i innehållet: äldre skiftessätt. olika slag av skiften,delningsgrunder landskapsvis och länsvis, särskilda delningsgrunder och deras uppkomst och betydelse, skattetal plus mycket mer.
 
En svår bok att få tag i är Beskrifning om Svenska Hemman och Jorda-Gods av Botin tryckt 1755 första delen och 1756 andra delen.

2014-03-16, 10:45
Svar #22

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Botins bok finns tydligen på Google Books, fritt läsbar:
första delen
andra delen

2014-03-16, 22:16
Svar #23

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Jag misstänker, att byggnaderna till skattejorden låg på mark, som vid skiftet fördes till någon annan ägare. Din ana fann det då enklast att bo på kronojorden, där det troligen också fanns byggnader. För att se vad som var skatte och vad som var krono före skiftet måste du se på en karta från före skiftet. Sådana brukade göras som en del av förberedelserna för skiftet, så de fullständiga skifteshandlingarna är av stort intresse, och de kan ofta hittas hos lantmäteriet, avdelning historiska kartor (på webben).
Rent praktiskt var det vid slutet av 1800-talet inte stor skillnad på skatte och krono. Skatten på skattejord var ungefär lika stor som avgiften på kronojord (nåja, litet större). Besittningsrätten till kronojord ärvdes nästan som skattejord; den kunde bara inte säljas.
Och Jan, visst fanns det ren skattejord. Kronoskatte och liknande var sena påfund, som inte omfattade så väldigt stora arealer någonsin.

2014-03-16, 23:45
Svar #24

Utloggad Jonathan Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2024-01-02, 02:14
    • Visa profil
Tack alla för hjälpen. Lantmäteriets historiska kartor har jag tittat i, och fast de är väldigt detaljerade har jag inte hittat någon geografisk avgränsning mellan skatte och krono i dem. Jag misstänker att jag är för obildad i ägandeformer för att kunna hitta och ta till mig rätt data. Det är komplicerat, särskilt när det gäller lappskatteland. Jag ska ta till mig era lästips och senare göra en djupdykning i landsarkivet i Härnösand där det finns mycket mer information än online. Jag misstänker också att jag får gå tillbaka och undersöka den första skattläggningen av Lavsjös nybygge för att förstå uppdelningen fullt ut.
 
Mvh,
Jonathan

2014-03-17, 01:21
Svar #25

Utloggad Jan Flyrin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 433
  • Senast inloggad: 2021-04-05, 16:46
    • Visa profil
Vid laga skiftet så fick J.A Nilsson halva marken och barnen halva efter sina avlida moder. Byggnaderna låg på barnens del men, som det står på skifteshandlinen, att han hade del byggnaderna. Han bodde väl kvar med barna på gården. Senare så bebyggdes väl halva J.A Nilssons del med byggnader troligtvis när han dött och marken delas upp. Återigen vill jag påpeka att den inte fanns nån s.k. Skattejord inom Lafsjösby vid skiftet, enbart Kronoskattejord och Kronojord. J.A Nilsson bodde väl troligtvis på en Kronogård och kanske hustrun hade en arvdel i en Kronoskattegård som räknade in när Laga skiftet gjordes. Man fick ju mer skog om mantalet kunde räknas upp vid delningen

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna