Hemman

[Annelise Brahtz]

Jeg leser Olof Ljungs bok Ingevaldssläkten, og der står at X äger till exempel 1/3 del af Hemmanet. Betyder Hemmanet at det er foräldernes  
hus han har ärft 1/3 af?
 
Mvh.
Annelise Brahtz

[Christina Holmér-Gunnerfält]

Ett Hemman är hus och marken som hör till gården.  
Det var ganska fint på sin tid att vara Hemmansägare.

[Gunnar Jonsson]

Ett hemman i detta fallet är att likna vid en By. Exempelvis hemmanet Kärrholmen i Kila socken. Detta hemman hade en skattekraft på 1 mantal. I Kärrholmen fanns så ett antal gårdar, var och en med sin del i hemmanet. Exempelvis hade gården Västra Bråten en skattekraft på 1/12-dels mantal. Där bodde en tid bonden Per Andersson. Hans gård var således 1/12 av den totala delen av Kärrholmen. (OBS skattemässigt, EJ arealmässigt)
 
För att krångla till det hela kan vi fortsätta så här: Hemmanet Dalen på totalt 1/3 mantal. Här fanns två gårdar, vardera på 1/6 mantal, alltså totalt 1/3.
 
Varje gård således 1/2 av hemmanet Dalen. Men varje gård på 1/6 mantal. Därför anges i skiftes- och köpehandlingar oftast att gården var på 1/6 efter helt räknat. Detta för att inte missförstånd skulle uppstå om det rörde sig om 1/6 mantal, eller 1/6 i hemmanet. 1/6 i Dalen blir ju faktiskt bara 1/18 mantal.
 
Hänger ni med?

[Christina Holmér-Gunnerfält]

Nu har jag inte läst Olof Ljungs bok, utan mitt svar var vad som jag tror allmänt sades att ett Hemman var, känner till flera Hemmansägare där det enbart handlade om gård med mark. Intressant att få ta del av Gunnars inlägg kanske skiljer sig från olika tider och/eller olika landsändar. Skulle vara mycket intressant att få ta del av ursprunget/tidsåldern detta kommer ifrån, kan ju ha ändrats under senare tid. Mitt inlägg bygger på en släkting som var hemmansägare och där gällde det inte hela byn utan hus och mark.

[Gunnar Jonsson]

Det som i vanligt tal menas med en hemmansägare är en självägande bonde, som äger en gård i ett hemman. Den rätta juridiska termen var hemmansdelägare, såvida inte hemmanet bestod av endast en gård.
 
Något lite står att läsa på:  VärmlandsRötter

[Christina Holmér-Gunnerfält]

Gunnar, det var intressanta uppgifter, det jag refererade till är enligt din länk ett Skattehemman.

[Bengt Rur]

Christina! Den ansedde kameralisten Anders Botin skrev i sin år 1798 utkomna bok Beskrifning om svenska hemman och jordagods följande:
 
Ändteligen märkes, at Mantal, hemman och gård brukas i enahanda betydelse, så at helt hemman eller helgård wil säga det samma, som et Mantal, och om derwid i vissa talesätt är någon skilnad, lärer den endast bestå däruti, at Mantal är et mått, hwarefter särskildte hemman eller gårdars storlek mätes.   II cap., ? X.
 
Mantalet var inte något arealmått. Begreppet  saknas sålunda i Sam Owen Jansson Måttordboken (ny, förbättrad och utökad upplaga 1995).  
 
Det påförda mantalet avsåg avkastningen och därmed sammanhängande förmåga att betala skatt.
 
För den som är särdeles intresserad rekommenderas Gabriel Thulin Om mantalet, I-II (1890, 1935).
 
Bengt

[Christina Holmér-Gunnerfält]

Gunnar och Bengt,
Om jag försöker sammanfatta vad ni säger (Gunnars första inlägg har jag lite svårt att hänga med i)det andra inlägget helt klart. Bengts inlägg säger att helt hemman (är det samma förklaring som Gunnar har om hel by) eller helgård är det samma som ett Mantal och att det kan vara en viss skillnad betyder det bara att Mantal är ett mått som man mätte hemman eller gård med och att Mantalet avsåg skattekraft.
Gunnars förklaring att Dalen hade 2 gårdar men varje gård hade 1/6 mantal och att 1/6 i Dalen bara var 1/18 mantal. Behöver nog ytterligare förklaring.

[Jörgen Tollesson]

Hemman är egentligen ett kameralt begrepp. Ett eller flera jordbruk med var sin bonde (d.v.s. vad vi i dagligt tal kallar gårdar) återfinns i jordeboken under ett gemensamt namn, och utgör därmed tillsammans ett (jordeboks)hemman. Storleken på detta hemman fastställs i mantal. Om hemmanet är på 1/2 mantal och består av två lika stora jordbruk, så är bruken alltså på 1/4 mantal vardera. Dessa bruk sägs då båda vara 1/4-hemman (fjärdingshemman), trots att de alltså vardera utgör halva jordebokshemmanet; hemman används då liktydigt med mantal.
 
Hemman kan alltså dels användas i betydelsen jordebokshemman, alltså enskilda jordbruk som uppträder under ett gemensamt namn i jordeboken, dels kan det användas i betydelsen mantal i uttryck som 1/4-hemman. Hemmansägare är ett relativt sentida ord, som bara betyder självägande bonde, oavsett hur stor hans gård är.
 
Ordet gård kan också användas liktydigt med hemman; en gård omfattar då alltså flera bruk med ett gemensamt namn. Och det vet vi ju alla att vi i mantals- och husförhörslängder kan finna flera bönder med familjer under samma gårdsnamn.
 
En del om skillnaden mellan ett enskilt jordbruk och ett hemman m.m. finns att läsa i [color=0000ff]Båhusarkivet[/color] (www.skagerrak.net/ba/forklaring/forklaring-gardar.html#namngard), där dock ordet jordeboksgård används i stället för hemman av skäl som framgår av texten. Där finns också en förklaring av mantalet (www.skagerrak.net/ba/forklaring/forklaring-jb.html#mantal).
 
Båhuslän hörde ju tidigare till Norge, så en del äldre förhållanden är annorlunda än i Sverige. Men jordebokens indelning i gårdar/hemman (med flera bruk/bönder) är den samma, även om ordet hemman är svenskt. Mantal är dock ett rent svenskt begrepp. Innan mantalet infördes, så fanns det lokala mått på gårdarna, inte bara i Båhuslän, utan också i olika delar av Sverige.

[christina holmr-gunnerfältk]

Jörgen tack för ditt svar.
Du säger att Hemmansägare är ett relativt sentida ord, detta förvillar mig något då jag har i min släktforskning omnämnt Hammansägare redan 1681. Tror säkert att det du skriver är rätt, men mitt  ursprungliga inlägg uppfattning beror på egen släktforskning: Då hans dotter får utlösning av hemmanet år 1681 och det i samma handling heter att brodern skall (skiöta och oppehålla wår ålderstegne Moder in till dödedagh.  
Kanske ordet Hemmansägare är felbenämning, men Hemmanet bestod nog bara av en gård vid detta tillfälle.
Vidare hoppar en generation.  
Gjör härmed witterligt och kunnogt, att åhr 1719 den 12 juni, då ett ordinarie Ting höllts med Sweegs Tinglad wid kyrkan, lät Olof Olofsson i Remmen af Sweegs sochen i retten praesentera en lagbunden och lagstånden afhandlingsskrifft med stadgade bördalösen de Anno 1704 den 29 Februarj, sluten holm och brodren Jon Olofsson emellan, om besittning af Förälldrarnas hemman ........  
uppå HäradsRtns wägnar Haqvid Stridsberg.
Så jag antar att det du skriver är korrekt då ovan hemman var enbart en gård, men detta var vad som ursprungligen förvillade mig.

[Peter Bergman]

Hej!
 
Finns det något sätt att beräkna hur mycket skatt en bonde betalade? Jag har en släkting som 1792 (och säkert längre tillbaks) ägde 3/32-delar av ett hemman. Vad innebär det egentligen?
 
Tacksam för svar

[Sören Axelsson]

Se Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hemman

[Lars-Åke Johansson]

Se även Wikirötter
http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Mantal
 
Denna publikation ger väl inget direkt svar på din fråga,Peter, men ger en viss information om upplägget av beskattningen.
 
Här finns mer läsvärt:
http://www.aserod.com/Hemman.html
 
mvh Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av larsakej 2013-11-22 18:42)

[Peter Bergman]

Tack för länkarna. Jag kollade upp Wikipedia också, men där står inget om hur mycket skatt t.ex. 3/32-delars mantal innebar. Det låter lite hur som helst.

[Gunnar Håkansson]

Skattens storlek berodde dels på hemmanets bärighet (3/32 går inte att leva på utan biinkomster av något slag), dels på var hemmanet ligger, eftersom skatten normalt utgick in natura från början och vad gården producerade givetvis berodde mycket på var den ligger. Så småningom växlades skatten över i pengar enligt vad som betalades vid tiden för växlingen, och sedan låg den fast (från slutet av 1700-talet till 1901, då den avskaffades). Sedan 1901 har hemmantalet endast betydelse för avkastningen av gemensam egendom (oskiftade sandtag, torvmossar, fiskevatten med mera). Sådan egendom har endast i mantal satta del i - de som skaffat sig så kallade lägenheter (ej i mantal satta, men ibland rätt många hektar) för att slippa skatten, fick inte heller någon del i dessa tillgångar.

[Björn Engström]

Ett hemman på 3/32 mantal innebär en fastställd skattesats. En gång var det också storlek på hemmanet, men med nyodlingar kan arealen och bördigheten ha ökat avsevärt och oftast förändrades inte skattesatsen vart efter nyodlingar och markförbättringar gjordes. Exempel finns att 1600-talets skattesatser låg kvar nästan exakt lika och med samma brukare i nästan 200 år (Dalarna).