Övertalad att avsäga sig arvsrätten

[Johan Lindberg]

Kunde man avsäga sig sin arvsrätt? Det anges i en bouppteckning från 1966 och gäller den dödas båda styvsöner. I bouppteckningen efter fadern/maken från 1943 står hans söner i första äktenskapet som fostersöner, medan dottern i andra äktenskapet uppgavs vara äkta. Till saken hör att sönerna, som var små när deras mor dog, inte växte upp med fadern utan med andra släktingar.
 
Så hur gick det till om man avsade sig arvsrätten? Att de inte ärvde styvmodern förstår jag, men borde de inte ha ärvt sin far?
 
Vänligen
Johan Lindberg

[Harriet Hogevik]

Hej Johan! Det dokument som kanske kan förklara varför /hur din farfar och hans bror valde att avsäga sig arvsrätt efter sin styvmor bör vara arvsskifteshandlingen från 1943 då fadern dog. En hypotes kan vara att de redan då fick ett arv efter sin far som var av en storlek som de förklarade sig nöjda med och avsade sig rätt till arv efter styvmodern (som sedan dog först 1966). Du uppger att du läst bouppteckning men det framgår inte huruvida du läst arvskiftesdokumentet från 1943 - är det rätt uppfattat?
Mvh Harriet

[Johan Lindberg]

Hej Harriet!
 
I bouppteckningen från 1966, då styvmodern bortgick, står det att ett testamente från den 8 oktober 1919 skrevs gemensamt av makarna (fadern och styvmodern). De hade då varit gifta i drygt två år - och detta godkände sönerna, som då var tretton och nio år gamla. Det verkar som att de avsade sig arvsrätten redan då - men är det egentligen möjligt?  
 
Vänligen
Johan Lindberg

[Lotta Nordin]

Johan,
var - i vilken källa/dokument - kallas sönerna för fostersöner?
 
Var står det att dom avsagt sig arvsrätten? Du skriver först att dom avsagt sig arvsrätten redan 1943 när deras far dog, och sedan skriver du att dom gjorde det ännu tidigare, 1919, genom ett testamente. Vilket är rätt?

[Johan Lindberg]

Lotta,
 
1. Att sönerna kallas för fostersöner står ingenstans utan har jag fått berättat för mig.
 
2. Anledningen till att jag ger två olika förklaringar på problemet är att jag inte själv vet. Jag lägger alltså bara fram teorier. Jag vet egentligen inte alls säkert när de avsade sig arvsrätten efter sin pappa - och det enda stället där detta står är i bouppteckningen från 1966. Där finns också ett testamente med som ger hustrun rätten till makens hela kvarlåtenskap då han avlider - vilket kan tolkas som att de redan då avsade sig rätten att ärva. Detta verkar lite problematiskt eftersom sönerna inte var myndiga då. Borde man inte vara myndig för ett sådant beslut?
 
 
Vänligen
Johan Lindberg

[Lotta Nordin]

Är du säker på att dom inte kallades styvsöner?
 
När du lägger fram teorier, så skriv tydligt att det är just teorier. Som du skrev här ovan ser det ut som om du läst uppgifterna i antingen bouppteckningarna eller i någon kyrkobok.
 
Du har alltså inte sett någonstans att dom har avsagt sig arvsrätten! Ändå skriver du nu - igen - att det enda stället där det står är i styvmoderns bouppteckning! Hur ska du ha det? Vad står det exakt i hennes bouppteckning när det gäller styvsönerna?
 
Försök att hitta arvsskiftet efter deras far 1943 och - om du inte redan har det - testamentet som upprättades 1919, i dom dokumenten borde det framgå vad som egentligen har hänt och hur.
Förmodligen är det som Harriet skriver ovan, att dom redan fått ut sitt arv efter sin mor och far. Någon arvsrätt efter styvmodern har dom inte, eftersom dom inte är släkt.

[Johan Lindberg]

Lotta!  
 
Så här står det i bouppteckningen efter styvmodern:  
 
Genom testamente mellan makarna XXX hade Styvmodern erhållit all den avlidnes egendom med full äganderätt. Makens bröstarvingar i tidigare äktenskap hade godkänt testamentet och därvid avstått från laglott efter fadern.
 
Jag vet inte om ett sådant testamente därigenom gör sönerna arvslösa eller om det kom senare. Källorna är inte så glasklara och allting står inte svart på vitt. Som du ser så står det att de har avsagt sig arvsrätten.  

[Gunnar Håkansson]

Givetvis kan en omyndig inte avsäga sig en arvsrätt. Och skall allting vara helt korrekt, så skall en kopia av avsägelsen finnas bifogad bouppteckningen. Men nu är det i varje fall för sent att göra någonting åt det hela. Enda trösten är i så fall, att det inte var ovanligt alls med inbördes testamenten, som feltolkades eller var felaktigt skrivna, och sedan inte klandrades i tid.

[Johan Lindberg]

Hej Gunnar!
 
Det verkar helt rimligt att någonting har gått alldeles fel när testamentet skrevs. Sönerna skrev under men var ju bara barn vid tillfället. Å andra sidan så kan jag alltför lite om sådant här för att med säkerhet kunna veta om de avsade sig arvsrätten i formell mening redan då (när testamentet skrevs 1919) eller om det skedde senare (vid faderns bortgång 1943).
 
Har du möjligen någon aning om var man kan få tag i något dokument som redogör för varför min sönerna avsade sig arvsrätten från början?  
 
Vänligen
Johan Lindberg

[Eivor Andersson]

Hej Johan,
 
Jag skall bara nämna att det utses en God Man  för minderåriga barn vid arvsskifte.
Den förmyndaren skall tillgodose barnens intressen och skriva för dem.
 
Hälsn. Eivor

[Johan Lindberg]

Hej Eivor!
 
Det står ingenting om någon god man i testamentet - tvärtom står det 13-årige sonens) egenhändiga namnteckning bevittnas [...] erkännes även: Faderns bror.  
 
Vänligen
Johan Lindberg

[Eivor Andersson]

Hej Johan,
 
Under 16 år får inte barnen skriva under testamente. Det måste vara en förmyndare och det kan vara en släkting som utses.  
Det verkar märkligt..
 
Hälsn. Eivor

[Johan Lindberg]

Hej Eivor!
 
Ja, det är synnerligen besynnerligt!  
 
Vänligen
Johan Lindberg

[Lotta Nordin]

Johan,
 
1. Har du kopia på originalet av testamentet från 1919? Vad står det i så fall där om sönerna - om något? Vilka har undertecknat det och när?
 
2. Har du kopia på bouppteckningen efter fadern från 1943? Vad står det där om sönerna och testamentet?
 
3. Om en kopia av testamentet finns som bilaga i styvmoderns bouppteckning och sönerna har skrivit under den, när skrev dom i så fall under den? Det bör ju finnas ett datum i anslutning till deras underskrifter.
 
I bouppteckningen efter styvmodern från 1966 står det att hon har erhållit all den avlidnes egendom, och att sönerna har godkänt testamentet och avstått från laglott efter sin far, skriver du. Den delen i hennes bouppteckning gäller vad hon har ärvt, inte  vem/vilka som ärver henne.
Som jag tolkar det så har sönerna 1943 godkänt testamentets innehåll, och det var då styvmodern erhöll all egendomen efter fadern.
Att dom avstått från sin laglott efter sin far bör betyda att dom inte tog ut den 1943 när fadern dog. Särkullbarn har rätt att få ut sin laglott när deras biologiska förälder dör, men dom har också rätt att avstå från att ta ut den och kan vänta tills styvföräldern dör. Laglotten kan inte testamenteras bort.
 
För att överhuvudtaget någon ska kunna hjälpa dig med dina frågor, så måste du redovisa vad som verkligen står i respektive handling/dokument.

[Johan Lindberg]

1. Inbördes testamente:  
 
Undertecknade, äkta makar, förklara härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den af oss, som öfverlefver den andre, skall vid enderas död med full äganderätt bekomma den aflidnes kvarlåtenskap af hvad namn och beskaffenhet egendomen vara må.  
 
Karlstad den 8 okt. 1919.  
 
Namn.  
Namn.
 
Att XXX i Karlstad och hans hustru XXX, född XXX, hvilka vi personligen känna, vid fullt förstånd och af fri vilja förklara denna handling innefatta deras yttersta vilja och testamente samt egenhändigt undertecknat densamma intyga undertecknade, på en gång närvarande och för ändamålet tillkallade vittnen.  
 
Som ofvan.  
 
Lotten Johnson.  
adr. Klara 2, Karlstad.  
 
J. A. Westman.  
adr. Karlstad.  
 
§ 420. Den 13 oktober 1919 blefvo vid Rådhusrätten i Karlstad testamentsvittnena på ed afhörda; betygar:
 
ex offiocio
Einar Lundblad.
 
Erkännes:
Underskrift av den 13-årige sonen.  
 
Att det är sonens egenhändiga namnteckning bevittnas:
 
Sven Carlén.  
 
M. Wistrand.  
 
Erkännes:
Rune Lindberg.
 
M. Bäckström.
 
2. Så här står det i bouppteckningen efter fadern:  
 
År 1943 den 23-31 augusti förrättades av undertecknade bouppteckning efter XXX [...]
såsom sterbhusdelägare efterlämnat:
 
1) Hustrun XXX, född XXX;
 
2) Dottern XXX, Karlstad, född 1922;
 
3) Barn i föregående äktenskap med avlidna XXX:  
 
a) Kamrer XXX;
 
b) Köpman XXX.
 
Vid förrättningen tillstädeskommo änkan XXX, sonen XXX för egen del samt såsom ombud på grund av fullmakt för [yngre brodern] samt omyndiga dottern XXX genom överingenjören Einar Branzell, Karlstad, i egenskap av god man.  
 
Företeddes ett mellan makarna XXX upprättat inbördes testamente av följande lydelse:  
 
Inbördes testamente:  
 
Undertecknade, äkta makar, förklara härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den af oss, som öfverlefver den andre, skall vid enderas död med full äganderätt bekomma den aflidnes kvarlåtenskap af hvad namn och beskaffenhet egendomen vara må.  
 
Karlstad den 8 okt. 1919.  
 
Namn.  
Namn.
 
Att ingeniören XXX i Karlstad och hans hustru XXX, född XXX, hvilka vi personligen känna, vid fullt förstånd och af fri vilja förklara denna handling innefatta deras yttersta vilja och testamente samt egenhändigt undertecknat densamma intyga undertecknade, på en gång närvarande och för ändamålet tillkallade vittnen.  
 
Som ofvan.  
 
Lotten Johnson.  
adr. Klara 2, Karlstad.  
 
J. A. Westman.  
adr. Karlstad.  
 
§ 420. Den 13 oktober 1919 blefvo vid Rådhusrätten i Karlstad testamentsvittnena på ed afhörda; betygar:
 
ex offiocio
Einar Lundblad.
 
Erkännes:
Äldste sonen.  
 
Sonens egenhändiga namnteckning bevittnas:
 
Sven Carlén.  
 
M. Wistrand.  
 
Erkännes:
Rune Lindberg.
 
M. Bäckström.
 
3. Som ovan: den 13 oktober 1919.

[Ann-Mari Bäckman]

Vad hände när styvmodern dog? Ingenstans i testamentet står att pojkarna har avstått från sin del efter fadern, när hustrun dör, utan låter henne sitta i orubbat bo.
 
testamente

[Harriet Hogevik]

Hej Johan! Under 2. ovan beskrivs utgångsläget och vilka som var närvarande /deltog i förrättningen 1943 - men för mig verkar det som om själva beslutet saknas. Vilka skrev under bouppteckningen - förrättades av undertecknade - vilka namn finns i slutet på dokumentet ? När? Finns även de sidor med som beskriver hur arvet fördelades? Är sidorna numrerade? Finns något dokument benämnt arvsskifte?  
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-25 09:06)

[Lotta Nordin]

Johan,
ursäkta om jag tjatar...men när skrev sönerna under sitt erkännande av testamentet? Det bör ju finnas datum och årtal, antingen stämplat eller skrivet, i anslutning till deras underskrifter.
 
Det som hände 13 oktober 1919 är att rådhusrättens tjänsteman Einar Lundblad intygar att testamentsvittnena är avhörda. § 420 hänvisar till rådhusrättens protokoll. Testamentsvittnena är alltså Lotten Johnsson och J. A. Westman.

[Johan Lindberg]

Ann-Mari: I styvmoderns bouppteckning står följande:
 
År 1966 den 11 och 12 maj förrättades av undertecknade bouppteckning efter änkefrun XXX [...] 1966 och såsom dödsbodelägare efterlämnat:
 
1) dottern fru XXX.  
 
Vid förrättningen inställde sig dottern XXX personligen.  
 
Det antecknades att den avlidna varit gift med ingenjören XXX, vilken avlidit [,,,] 1943 (bouppteckning vid rådhusrätten inregistrerad under nr 138 1943). Genom testamente mellan makarna XXX hade [styvmodern] erhållit all den avlidnes egendom med full äganderätt. [Makens]bröstarvingar i tidigare äktenskap hade godkänt testamentet och därvid avstått från laglott efter fadern.  
 
Harriet: I slutet av styvmoderns bouppteckning står följande:  
 
§ 54. År 1943 den 20 september blev detta testamente i bevakningsändamål efter avlidne ingenjören XXX till rådhusrätten i Karlstad ingivet, och resolverades, att det ålåge den, som ville begagna sig av testamentet, att medelst överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift delgiva testamentet den avlidnes arvingar, vilka ägde att inom sex månader efter erhållen del av testamentet föra klandertalan angående detsamma, vid äventyr av rätt till talan förlorades; betygar
 
på tjänstens vägnar:  
 
N. O. Karell
 
Av detta testamente hava vi denna dag erhållit del genom bestyrkta avskrifter och godkänna vi detsamma till alla delar.
 
Karlstad den 14/10 1943.  
 
Namn.
Namn.  
 
Bevittnas:
 
Lotten Johnson.  
 
Hilma Johnson.  
 
C. R. Lindberg.  
 
M.-B. Hagström.  
 
E. Leijon.  
 
Vidare står det ingenting om hur arvet fördelades. Sidorna är numrerade. Jag har inte sett något arvskifte (hur får man tag i ett sådant?)
 
Vänligen
Johan Lindberg
 
(Lotta: Det står inget annat datum än den 13 oktober 1919. Sönerna skrev gissningsvis inte under någonting då eftersom de inte var myndiga. Uppriktigt sagt så förstår jag inte själv när de godkände att avstå från laglotten efter fadern.)

[Harriet Hogevik]

Johan, i det första inlägget i tråden citerar du bouppteckningen från 1943 ..... sedan 25 juli 1918 var gift ..... Är detta ingressen till bouppteckningen och vad står mer på den sidan?
Mvh Harriet

[Johan Lindberg]

Harriet: Det som står i bouppteckningen efter fadern från 1943 har jag skrivit i inlägget fem steg ovan ditt efter punkt 2. Det enda jag har uteslutit är förteckningen över lösöret.  
 
Vänligen
Johan Lindberg

[Harriet Hogevik]

Johan, såvitt jag känner till arkiveras inte arvskifteshandlingar regelmässigt - utan det är ett avtal mellan dödsbodelägarna. Förvaras /sparas ofta inom familjen. Finns säkert någon annan som vet mer om detta.
mvh Harriet