ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Arvsgången av bondgårdar  (läst 1888 gånger)

2002-10-10, 21:56
läst 1888 gånger

Lotta Nordin (Lotta)

Hej Lennart!
 
Tyvärr står inte någonstans hur stora delarna är, förutom detta om tvädelen.
Jag har uppfattat det så att de två bröder som köper delarna äger hälften i hela gården, alltså 1/4 var, via arv och köp. I domboken står som avslutning att allt det de båda med sine hustrur ärvt och köpt haver är tvädelen i hela gården. Den del som senare en brorson sitter på är en tredje broders son, inte son till någon av köparna.  
 
Delen som köps på 1660-talet är en del som varit olöst. Troligen arv efter samma syster som nämns vid det tidigare köpet.
 
Mvh//
Lotta

2002-10-11, 19:34
Svar #1

Utloggad Lennart Almkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2727
  • Senast inloggad: 2021-11-12, 21:02
    • Visa profil
Hej igen Lotta!  
 
Varför inte testa tanken att de två bröderna (med hustrur) har 2/3 (dvs tvådelarna) eller 1/3 var. Den del som en tredje broders son hade, kan ha varit på 1/3. Jag förmodar det handlar om ett hemman på ett helt mantal.  
 
Uppgifter i domböcker, särskilt tvister och köp, är väl den källa som ger mest om ägoförhållande, i mantalslängderna är det ju brukare som upptas och andelarnas storlek anges sällan (mitt intryck från östra östergötland). Tolkningen av notiser i de äldre domböckerna är ofta knepig, de är korta, syftningarna är inte entydiga, notis kan verka stå mot notis. Det är då viktigt att få fram allt relevant material. Men det här visste du säkert.  
 
mvh Lennart

2005-03-29, 18:31
Svar #2

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Jag har en fråga om arvsgång mellan syskon.
Betänk följande fall:
Året är 1835.
En man och hans hustru har under äktenskapet köpt en gård på 1 mantal.
Hustrun avlider och mannen behåller då 2/3 mtl enligt giftorätten. Paret har en son och två döttrar. Sonen ärver efter modern 1/6 mtl medan döttrarna ärver 1/12 mtl vardera.
Sonen avlider.
Hur fördelas arvet efter honom mellan fadern och systrarna?
 
mvh Mikael

2005-03-29, 19:34
Svar #3

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Jag har något liknande---arvet går tillbaka till fadern och när fadern dör ärvs gården (hela) av den syster med make som kommer att bruka gården och de andra blir arvslösa såvida de inte får en summa pengar vilket jag ännu inte har hunnit kolla.
Har du fått svar på din fråga i domböckerna?
 
mvh elisabet

2005-03-29, 20:16
Svar #4

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Fallet som jag beskrev var en förenkling av det verkliga fallet för att göra det lite lättare.
I verkligheten är det så att jag har en gård som styckas av från en större gård 1839.
Säljare till den nybildade gården är två systrar som säljer sin del i den ursprungliga gården som de fått i moders- och sidoarf.
Problemet är bara det att tre år tidigare, 1836, står det i laga skifte dokumenten att de äger 1/216 mtl vardera medan den, år 1839, bildade gården är på 1/54 mtl. (1/54 = 1/216 + 1/216 +1/108).
Det fattas alltså 1/108 mtl någonstans.
Min tanke var att systrarna ärvt en bror som enligt gällande arvslagar borde ha ärvt just 1/108 efter sin mor.
Det förutsätter att brodern dött mellan 1836-1839 och att fadern som levde 1839 inte ärvt något efter honom.
Jag ska kolla upp det hela mera i detalj, men min egentliga fråga var om syskon ärvde varandra om någon av föräldrarna var i livet och syskonet saknade bröstarvingar.
(Jovars, rörigt blir de...)
 
mvh/ Mikael

2005-03-30, 18:12
Svar #5

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Jag tror jag vet svaret på min fråga nu.
När sonen dör, utan bröstarvingar, ärver fadern 2/3 och modern 1/3. Men då modern redan är död så ärver hennes barn, de två systrarna, hennes del.
Sonen dog dock redan 1832, så uppgiften vid laga skiftet 1836 om att systrarna äger 1/216 mtl vardera måste vara fel. De ägde 1/108 mtl vardera.
För att bekräfta min teori ska jag beställa hem sonens bouppteckning från SVAR.

2005-04-03, 02:40
Svar #6

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Fast i bouppteckningen hittar du inget om arvskiftet...
Ulf Berggren

2005-06-29, 15:08
Svar #7

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Hur menar du Ulf? Visst kan det väl förekomma uppgifter om hur arvet genom olika lotter fördelats och därmed även gården i en bouppteckning?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-06-29, 17:07
Svar #8

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
I en bouppteckning tas tillgångar och skulder, testamenten och dödsbodelägare upp. Bouppteckningen registreras.
 
Vid arvskiftet delas boets behållning upp mellan dödsbodelägarna. Det registreras inte utan var och en skriver på och godkänner hur man delat boet.
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-06-30, 01:38
Svar #9

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
OK, man skiljer på bouppteckning, boutredning och arvskifte har jag nu förstått efter att ha läst på lite.  
Men åtminstone i äldre bouppteckningar kan man ju finna hur arvskiftet är planerat och värderat, eller?
 
Bouppteckningsvärdena blir främst av betydelse vid beräknandet av arvsskatten. För delägarna själva är dessa värden inte bestämmande.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-06-30, 07:12
Svar #10

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Jag själv har bara läst bouppteckningar från 1900-talet, så jag vet inte vad som gällde tidigare än det.
Ann-Mari Bäckman

2005-06-30, 10:00
Svar #11

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Mikael Edberg, har du beställt bouppteckningen och fått fram någonting?
 
Ok, Ann-Mari då kanske det skiljer sig en del.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-12-04, 09:34
Svar #12

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Hej!
 
Jag undrar om det förr ofta hände att arvsskiften gjordes upp i godo utan handlingar?
 
Efter min farfars farfar finns ingen bouppteckning registrerad (död 1900).  
I en överlåtelsehandling från 1889 av hans gård delas tillgångarna upp mycket ojämt bland de 5 barnen.
Gården (taxerad till 3 500 kr) överlåts till den näst äldste sonen, som ska betala 500 kr till en broder och 300 kr till systern.
En annan broder får så småningom halva brukningsrätten till ett annat krononybygge som ingår i boet; den andra halvan övertas av den näst äldste sonen.
Slutligen ger farfar farfar i sitt testamente en stuga och några möbler till en av barnbarnskullarna.
 
En son blir alltså till synes helt lottlös, medan övriga får ett högst varierande arv.
 
Kan man tolka detta som att alla lösts ut från sina lotter utan att detta fästs på papper, för alla hade väl lagligen rätt till en lika stor andel i faderns arv!?
 
Tilläggas bör att modern dog redan 1868.

2006-12-04, 11:23
Svar #13

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Fanns det någon bouppteckning efter modern?
 
Överlåtelseavtal kunde skrivas medan föräldrarna levde och de sattes på undantag.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-12-04, 12:02
Svar #14

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Det gick att göra ett barn arvlöst på den tiden. Detta hände i vår släkt 1912 och ställt till oändliga problem sedan dess. Äldste sonen gjordes formellt arvlös (genom avtal) eftersom han vid tjuvskytte råkat träffa grannens son och var skadeståndsskyldig. För att slippa betala skadestånd så var han alltså formellt medelslös och arvlös, men syftet var att hans andel skulle portioneras ut till honom genom åren. Fördelningen blev inte klar förrän under 1990-talet, alltså tre generationer senare.

2006-12-04, 14:50
Svar #15

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Inget förskott för skott alltså!  
 
Låter både märkligt och svårt!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-12-04, 15:23
Svar #16

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Ja, bouppteckning finns efter modern, men som sagt från 1868, och boet hade växt till sig ordentligt fram till 1900 då fadern dog.
 
I överlåtelseavtalet nämns vad gubben skulle ha i undantag och vidare att den övertagande sonen skulle betala 500 kr till sin yngste bror och 300 kr till sin syster (som var ogift).
 
Jag tycker frånvaron av handlingar är mystisk, särskilt som arvskiftena efter den nästkommande generationen var allt annat än harmoniska.
 
Var det förresten inte obligatoriskt att upprätta bouppteckning efter ett dödsfall?

2006-12-04, 15:47
Svar #17

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Det är väl möjligt att man gjorde på samma sätt som min släkt (därav de mindre harmoniska arvsskiftena!). Fadern ärvde ju inte sin maka (det kom först 1989), man delar ut arvet efter henne och sedan faderns tillgångar genom överlåtelseavtal. På det sättet dör han medellös och någon bouppteckning behöver ej upprättas. Alla kanske inte fick sina lotter, det var och är ingen lag på det när det gäller gåvor och överlåtelser (alltså av den levande faderns del) utan vissa fick mer eller allt. Och så bråkar man i generationer......

2006-12-04, 16:06
Svar #18

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Nja. Sådär vårdslöst är det faktiskt inte med gåvor. Var inte heller. Om någon fått en mycket stor gåva - säg t.ex. att fadern betalat en utbildning, så är det förtida arv och skall räknas av.
Detta är en möjlig lösning på vad som hänt: t.ex. när barnen gift sig kan de ha fått hjälp med att köpa ett hus eller något annat kapitalkrävande, och då är det förtida arv. Kvar blir en av bröderna - som alltså inte fått ut sin andel i förtid utan verkligen ärver fadern. Emellertid stämmer det inte mellan syskonen och han får därför ge ett par av syskonen mindre summor; inte så konstigt eftersom det naturligtvis var (är!) svårt att räkna ut den exakta behållningen av ett bo långt i framtiden (barnen kan ju ha gift sig och fått ut delar av sitt arv för 20, 30 år sedan).
 
När det gäller arv efter den före mannen bortgångna hustrun så var det inte säkert att barnen tog ut det - de kan ha kommit överens om att fadern skulle få fördel bo oskifto; om pengarna var bundna i gården kunde det ha inneburit att fadern annars varit tvungen att sälja gården. Barnen kan ha tyckt att det var bättre att fadern fick förvalta deras arv, så kanske det blev större - och de kan ha fått ut arvet genom utbetalningar genom åren.
 
Ingela

2006-12-05, 16:46
Svar #19

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Tack för svaren!
 
Äldste sonen bildade familj redan 1881 och den yngste bodde kvar som inhysing på fädernegården, har var troligen sjuklig.
Förklaringen måste nog vara just den att  
syskonen tog ut sina lotter allt eftersom.

2009-04-06, 21:24
Svar #20

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej!
 
Jag får placera min fråga under denna rubrik, den känns mest passande.
 
Jo, mina anfäder Nils Olsson (1715-1764) och Elna Månsdotter (1724-1807) bebodde gården Hammenhög Nr 19 i Hammenögs socken, Skåne. Nils dyker plötsligt upp som ägare av gården 1754, och innan dess är det en Elias Månsson som brukar den (denne dör 1753, 25 år gammal och ogift), då med änkan Bengta Svensdotter som inneboende. Hur jag än försökte fick jag inte ihop det, eftersom varken Nils Olsson eller Elna Månsdotter hade det minsta med gården att göra innan de gifte sig - normalt är det ju inom släkter som en gård brukas, på ett eller annat sätt, men det verkade inte finnas något släktskap mellan paret och gårdens tidigare brukare.
 
Som en ödets ironi satt jag och funderade över detta häromdagen, och bläddrade lite i en dombok från 1753. Döm om min förvåning när jag snubblar över en avskrift av ett undantagsbrev, rörande just gården Hammenhög Nr 19! Följande scenario spelas då upp:
 
Nils Nilsson och Bengta Svensdotter brukar gården. Nils dör, och Bengta blir änka, men bor kvar på gården med sina omyndiga barn. Av någon anledning blir den 25-årige Elias Månsson ägare av gården 1753, men dör ogift strax efteråt. Änkan Bengta bor kvar hos Elias.
 
Samma år förlovar sig änkan Bengta med drängen Nils Olsson, eftersom hennes vänner rått henne att göra så. Eftersom meningen var att de skulle gifta sig hade Bengta lämnat utrymme på gården åt Nils Olsson, men  
Så har iag nu sedermehra, tagit i betänckande, att iag uti min ålderdom och swaghet icke årkar dragas med drygt hus hålds Bekymmer, samt i hänseende här till förer med sig mehra beswär ock oro, än nytta och förmåhn.
Bengta bröt alltså förlovningen, men lät Nils Olsson överta driften av gården, mot att han bland annat lät henne bo kvar, gav henne delar av grödan osv. Nils Olsson gifte sig sedan med Elna Månsdotter, och Bengta stannade kvar på gården ytterligare ett år som allmosehjon, men är försvunnen 1755.
 
Finns det fler som stött på något liknande? En annan av mina anor fick överta en gård i Lomma 1793 eftersom hans farbror hade dött barnlös, samtidigt som han gifte sig med sin farbrors styvdotter, och där kan man ju förstå att man ville ha gården kvar i släktens ägo. Men att en änka lämnar över driften av sin gård till en ung man hon varit förlovad med ett kort tag, och som hon sedan inte vill gifta sig med?
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna