Arvingar

[Mona Anderson]

Hei ! Ved en bouppteckning i Sverige 1922 der avdøde hadde vært gift to ganger og hadde barn i begge ekteskap, var bare barna fra andre ekteskap oppført som arvinger. Er det bare slik at barna fra første ekteskap var døde ved bouppteckningen eller kan det være andre grunner til at de ikke var nevnt ?
Deres mor døde mange år tidligere og et av barna flyttet til Norge og siden til USA.
Hilsen Mona Anderson Sarpsborg Norge

[Gitt Rosander Gerhardsson]

Hur var arvsförhållandena för änkan och dotter/döttrar under 1600-, 1700- och 1800-talen?  När kom den moderna arvsrätten?

[Marita Persson]

Hej Gitt!
 
Enligt landslagen ärvde mannen 2/3 och kvinnan 1/3.
 
Enligt stadslagen ärvde båda könen lika mycket.
 
Präster ärvde enligt stadslag men frälsepersoner enligt landslag.
 
Undantag fanns t.ex. i vissa härader i Småland ärvde mannen och kvinnan lika.  
 
Enligt en kunglig förordning 1845 fick båda könen lika arvsrätt i hela landet.
 
Trots detta hade brodern fortfarande en fördel då han han fick välja arvslott först när det gällde fast egendom.
 
Här kan du läsa om arvsordningen bl.a. när änkor/änklingar fick börja ärva efter sin make/maka http://www.domboksforskning.se/lagar/arvsordningen.htm.
 
Mvh Marita

[Gitt Rosander Gerhardsson]

Intressant!  Tack Marita!
Gitt

[Leif Tennare]

Ärvde halvsyskon någonting på 1670-talet om det fanns levande barn till döda helsyskon?

[Ingela Martenius]

Ja.
Syskon (hel/halv) ärvde egentligen inte den avlidne: det gjorde föräldrarna. Först när föräldrarna dött ärvde barnen, s.k. istadarätt (de levande trädde i de dödas ställe).
 
Om vi tar som exempel Anders, som är son till Erik och Anna, Eriks fru i första äktenskapet. Anders har två helsyskon, Bengt och Carl. Mamma Anna dog i barnsäng när hon födde Carl. I sitt andra äktenskap, med Britta, hade fader Erik bara ett barn, David, som alltså är Anders' halvsyskon.
Anders dör ogift, med en betydande förmögenhet om 120 kr. Hans föräldrar, alltså Erik och Anna, ärver honom med 60 kr var. Men mor Anna dog ju när Anders var liten, så Annas 60 kr delas mellan hennes två levande söner Bengt och Carl (istadarätt för Anna): de får 30 kr var. Nu är emellertid även fader Erik död. Hans 60 kr delas då av hans tre levande söner Bengt, Carl och David (istadarätt för Erik): de får 20 kr var. Sammanlagt får alltså helsyskonen Bengt och Carl 50 kr var medan halvsyskonet David får 20 kr.
 
OBS att detta är schematiskt beskrivet och kan krånglas till av faktorer som land/stad, kvinna/man, adel/präst och lokala regler som t.ex. i Bergslagen och Värend. Men principen att räkna arv från var förälder för sig gällde överallt, vilket gör att halvsyskon också ärvde - men inte lika mycket.
 
Ingela

[Leif Tennare]

Ingela
 
Tack för ett snabbt - och mycket pedagogiskt - svar!
 
Leif

[Lars Sundman]

Hej
Jag har i en bouppteckning från år 1901 hittat ett testamente där efterlevande maken ska sitta i orubbat bo och vid efterlevande makens död delas mellan makarnas tre gemensamma döttrar,  
härigenom får makens barn i första äktenskapet ingenting.
Var detta lagligt på den tiden fanns inte begreppet laglott då?
 
M v h Lars

[Ann-Mari Bäckman]

Lars!
 
I Svensk rättshistoria av Göran Inger, står på sidan 208: Genom lag år 1857 så tilläts den som inte hade några bröstarvingar testamentera bort all sin egendom. Hade testator bröstarvingar fick han bara testamentera bort hälften av sin egendom, den andra hälften, den s k laglotten, skulle tillfalla bröstarvingarna. Samma bestämmelser skulle gälla såväl i stad som på land.
 
Ann-Mari

[Jonas Magnusson]

Om det vid en arvsfördelning i modern tid inte finns någon i arvsklass 1, utan arvtagarna finns i arvsklass 2, är deras andelar så kallade laglotter  eller är det bara direkta avkommer till den avlidne som har laglotter? Om så är fallet innebär det då att ett testamente är fullständigt överordnat i arvsfördelningsprocessen?
 
Mvh

[Chris Bingefors]

Klass 1 omfattar väl bröstarvingar, dvs barn, barnbarn etc. Före dem ärver numera (efter 1/1 1988) efterlämnad maka/make som har rätt att sitta kvar i orört bo. Barnen får sitt arv sedan denne avlidit, sk efterarv. Särkullbarn (barn till den avlidne men ej maken) har rätt att ta ut sitt arv.
Klass 2 var föräldrar, syskon etc, de är inte bröstarvingar så där bör ju ett testamente gå före. Man är inte skyldig att lämna arv till dem.

[Jonas Magnusson]

OK, tusen tack Chris!

[Ann-Mari Bäckman]

Fast Jonas nämner väl att det inte finns några barn eller barnbarn!

[Chris Bingefors]

Just det, klass 1 är bröstarvingar (jag tror inte det är indelat i klasser nu, men är inte säker)

[Ann-Mari Bäckman]

Chris, tydligen finns det kvar, men heter också parentel (1:a, 2:a)

[Göran Stenberg]

Men mannen i Lars exempel från 1901 har barn, både med nuv hustrun och i föreg gifte. Varför får inte de ut sin laglott? Före 1988 var ju barnens ställning mycket starkare. Kunde den verkligen upphävas av ett testamente?

[Kristina Gunnarsdotter]

Det var Jonas fråga som var på tapeten. Lars fick svar i december.  

[Göran Stenberg]

Men vad betyder egentligen orubbat bo  i exemplet ovan? Testamentets formulering liknar de nuv arvsreglerna som sätter änkan/änklingen framför barnen.
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-06-14 14:53)

[Chris Bingefors]

Orubbat bo förekom vad jag vet (är inte jurist), för att efterlevande skulle få behålla hus och hem. Man skulle alltså inte skifta boet förrän efter bägges död. Men att barnen från äktenskap 1 inte fick något skulle väl troligen kunna bero på att de redan fått sin lott innan äktenskap 2 ingicks. Jag vet inte när det slutade men vi ser ju i vigselböckerna att änkor/änklingar som gifter om sig måste uppvisa bouppteckning och arvsskifte för barnen i äktenskap 1 innan de får lysning.
 
Marita Perssons hemsida om domboksforskning innehåller mycket matnyttigt, titta under Lagar
http://www.domboksforskning.se/
 
Observera förresten att den efterlevande maken/makan inte hade mer än sin giftorättsandel före 1988, man ärvde inte sin make automatiskt. Därav orubbat bo dvs barnen kunde inte kräva ut sitt arv och sparka ut den kvarlevande föräldern.
 
(Meddelandet ändrat av izla 2009-06-14 07:23)

[Ann-Mari Bäckman]

Om jag förstår saken rätt, så har/hade särkullebarn alltid rätt att få ut sin del av arvet. Nu fanns det ju inga sådana i det senaste fallet.

[Björn Engström]

Ett testamente är lagligt oavsett innehåll. Det är först när någon klandrar testamentet som testamentet kan bli mer eller mindre ogiltigt. I praktiken förändras arvet före ev. ett officiellt klander.

[Göran Johansson]

2:a arvsklassen (2:a parenteln) omfattade före 1724
1. föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
Någon som vet om halvsyskon inräknades i denna arvsklass och om de kom före far- och morföräldrar?
 
 
http://www.domboksforskning.se/lagar/arvsordningen.htm

[Bror Hermanson]

Anders Gustaf Andersson avled i Värmland 1938. I ett testamente från 1929 hade han förordnat, att hela hans kvarlåtenskap skulle tillfalla hans hemkommun. Testamentet blev vederbörligen bevakat i tingsrätten och ingick i bouppteckningen. Anders Gustaf var ogift och saknade bröstaringar. Hans fem syskon var döda, men ett antal syskonbarn fanns i livet.
 
Vilka regler gällde vid denna tid för arv till syskonbarn? Gällde testamentet före deras eventuella arvsrätt?
 
M v h   Bror H

[Göran Stenberg]

Det var ju 1928 års arvslag som gällde i det här fallet. Enl den är det väl vara bröstarvingar som har rätt till arv. Denna lag är annars känd och ökänd som den som avskaffade kusiners rätt att ärva.

[Ann-Mari Bäckman]

Är det samma arvsrätt då som nu, så går arvet till föräldrarna om inte den avlidne har hustru eller barn. Lever inte föräldrarna går arvet till syskonen och är de döda så går arvet vidare till syskonens barn. Eftersom han inte hade några bröstarvingar (hustru eller barn), fick han testamentera bort allt, som Göran säger.

[Bror Hermanson]

Tack Göran och Ann-Mari för de klara beskeden angående arvsrätten. Nu kan jag gå vidare med min utredning om det aktuella testamentet.  
 
M v h   Bror H