ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2009  (läst 2304 gånger)

2007-05-08, 14:54
läst 2304 gånger

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Vi har ju haft denna fråga uppe tidigare och visst finns det sökbara register i dag som täcker en bit in på 1900-talet, tex Stockholms rotemansregister (fram till 1926) men långt ifrån alla rotar är ju registrerade och Stockholm är Stockholm och inte hela Sverige som bekant. ;)
 
Likaså, för att även här, återigen ta upp frågan; varför har SVAR lagt kyrkböcker som INTE går under PUL tillsammans med kyrkböcker som går under PUL?
 
Senast idag blev jag så irriterad. Saknar för tillfället Genlineabonnemang så jag beställde ett tre-timmarsabonnemang hos SVAR för att kolla fl 1897 i Kristvalla, Kalmar. Den längden sträcker sig från 1895-1945 och är därmed PUL-belagd. Hade jag haft Genline hade jag åtminstonde kunnit finna födelsen i SCB-registret.
 
Nej SVAR, snälla börja med indexering och släpp kyrkböcker från slutet av 1800-talet och början på 1900-talet.
 
Helene

2007-05-08, 15:14
Svar #1

Utloggad Hans Egeskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1264
  • Senast inloggad: 2024-02-10, 11:58
    • Visa profil
En Sveriges befolkning 1920/30 vore naturligtvis mumma och skulle ju dessutom hamna helt utanför den nu tillämpade sekretessgränsen. Men någon sådan kommer vi inte att få se på många år ännu.  
Anledningen är enkel, vilket förbundsrepresentanter redogjorde för vid förtroendemannadagarna i Sundsvall härförleden. Underlaget för en Sveriges befolkning 1920/30 finns inte i digital form och skulle alltså behöva excerperas ur skriftliga källor på samma sätt som man gjort med cd- och webbprodukterna Sbf 1890 och 1900. Men sånt tar tid, flera år, och kräver mycket frivilligt arbete - och pengar. Projekten 1890 och 1900 genomfördes tack vare arbetsmarknadspolitiska skattemedel. Sådana är inte tillgängliga i dag, vilket betyder att föreningar och enskilda släktforskare skulle behöva göra jobbet så som man gjorde med Namn åt de döda. Men det skulle alltså ta några år.
 
En Sbf 1990 skulle vara mycket enkel att framställa eftersom hela underlaget är digitalt. Det var därför förbundet försökte få till en modern fortsättning på serien. Valet i dag är alltså 1990 eller inget alls. Vilket väljer ni då?
 
Mvh/

2007-05-08, 15:20
Svar #2

Eivor Andersson (Ema)

Hej Hans,
 
Då skall jag vara tråkig och säga: Ingen alls.
Tyvärr. Det handlar om för mycket nutid.
 
Hälsningar Eivor

2007-05-08, 15:29
Svar #3

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Ja, integritetsproblemen blir större. Visserligen finns informationen på skatteverket men det är ändå skillnad. Att lägga en hel del krut på ett mer långsiktigt projekt 1910-30 ger mervärde i längden.

2007-05-08, 15:36
Svar #4

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Ger definitivt mervärde i längden. Precis som Chris berör här ovan skulle det vara en fantastisk källa för den yngre generationen släktforskare.
 
Helene

2007-05-08, 15:47
Svar #5

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Jag ställer mig frågande till en CD om Sveriges befolkning för 1990, verkligen är efterfrågad.
 
Jag har många gånger märkt att när folk velat att ha hjälp med uppgifter som berör tiden efter 1900, så blir de som handfallna, när de fått veta att det är bara att pallra sig iväg dit det finns någon läsapparat och mikrokort för tiden efter 1900. Det är precis som de tänker Jaha, då får det vara då och det är synd tycker jag. Man har god lust att pallra sig iväg själv, för att leta de efterfrågade uppgifterna :-)
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-08, 16:06
Svar #6

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Diskussionen handlar varken om upphovsrätt eller internet, men är intressant ändå. Anbytarvärden får kanske flytta den till ett bättre ställe.
 
Tror ni inte det är inkomsterna som driver på när man vill ge ut även en SvBef1990? Jag tycker också den är näst intill onödig för en släktforskare, men däremot en guldgruva för snokande journalister och privatpersoner, som vill luska ut vem den senaste brottsmisstänkte 25-åringen är. Samtidigt är det mesta grundjobbet klart sedan skivorna 1970 och 1980, varför det krasst ekonomiskt ser ut som ett toppenprojekt för förbundet. Låga kostnader och en kassako.
 
När det gäller en CD för åren 1910-1947 gäller forstås vad Hasse säger. Den trollar man inte fram från några digitala register. Det är endast hårt manuellt arbete av oss själva som kan åstadkomma den... Men det var väl aktuellt med en CD eller DVD med fotograferade församlingsböcker för dessa åren, om jag inte missminner mig. Alltid något, även om det inte blir sökbart på samma sätt.

2007-05-08, 21:05
Svar #7

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1399
  • Senast inloggad: 2024-03-19, 15:42
    • Visa profil
Jag tillhör inte den övertygande majoriteten som skulle välkomna en CD över 1990. Den har jag inte nytta av i min släktforskning, har heller inget behov av att spåra försvunna grannar etc.
Hellre en CD för perioden 1910-1947.
 
Ted skriver att förbundet I vår ansökan hade vi ju föreslagit att personer med s.k. skyddad identitet, liksom i Sveriges befolkning 1970 och 1980, skulle tas bort,.  
Märk väl - förbundet hade föreslagit - att uppgifter om personer med skyddad ID lämnas inte ut - oavsett om man föreslår att de inte skall med.
Och var det tänkt att alla personuppgifter 1990 skulle samkörts med alla personregister fram till 2007 - så att personer som fått skyddad ID efter 1990 - skulle tagits bort? Och vad skulle den kostnaden uppgå till?
 
Uppgifter om personer med skyddad ID lämnas aldrig ut!
 
För den som så vill, så går det att bakvägsidentifiera personer med skyddad ID,om man känner till ngt om personen och misstänker att de har skyddad ID. Och det finns alldeles för mycken färsk info om personer man kan forska fram som gäller civilstånd, barn osv.  
 
Visst är mantalslängderna samt mycken annan info offentlig och tillgänglig på Skattemyndigheterna liksom från andra företag idag. Men det gäller då dagens situation.  
Men det kan finnas 16 år gammal info om personer som inte alls har lust att skylta med för var och en. För gäller det ens egen släktforskning så forskar man fram det ändå.
Och vill man få reda på färska uppgifter, får man väl vända sig till Skattemyndigheten.
Och vill man få reda på var ens släktingar bodde 1990, får man väl ta kontakt med andra släktingar, kanske släktingar som man inte haft kontakt med på många år och som kan bli till glädje för båda parter.
Det är väl att föredra framför att sitta bakom sin dator.
 
Lägg hellre pengarna på en CD för 1920-30.

2007-05-08, 21:08
Svar #8

Utloggad Ingemar Gollungberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1105
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:40
    • Visa profil
Hans !
Eftersom du ställer frågan så kommer det ytterligare ett nej från mig angående en cd sbf 1990. För min del har den inget värde alls ur släktforskningssynpunkt.
 
Mvh
Ingemar

2007-05-08, 22:37
Svar #9

Utloggad Bodil Josefsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 298
  • Senast inloggad: 2021-05-28, 09:01
    • Visa profil
Hej,
 
Med anledning av diskussionen om en CD av Sveriges Befolkning 1920--1930. Jag är verkligen i behov av dessa uppgifter, MEN...
 
vad har hänt angående OFFENLIGHETSPRINCIPEN när det gäller befolkningsuppgifter? Ska vi verkligen behöva betala 5-7 hundra kronor för offentliga uppgifter? Själv tycker jag det är lite magstarkt.
 
Det skulle vara intressant om någon från Riksarkivet/SVAR valde att svara.
 
Mvh Bodil J

2007-05-09, 01:52
Svar #10

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Inte för att jag är från SVAR, men offentlighetsprincipen har ingenting att göra med CD-utgåvor av uppgifter från folkräkningar.
 
Offentlighetsprincipen är att vem som helst kan få ta del av bl.a. dessa uppgifter - och det kan man. Jämför med mikrokorten: SVAR tar betalt för dem, men om man kontaktar aktuellt Landsarkiv via telefon/brev/email så får man enklare uppgifter (som bara är att slå upp) alldeles gratis. Dessutom är det helt gratis att själv forska på Landsarkiven - som t.o.m. bjuder på uppkoppling mot Genline och tillgång till alla dessa olika CDs som finns  samt inte minst kunnig personal som gärna hjälper till.
Nej, någon myndighet som är bättre på att hjälpa till att lämna ut uppgifter enligt offentlighetsprincipen är nog svår att finna.
 
Dessutom har myndigheter faktiskt rätt att ta ut avgifter för att täcka sina kostnader (inte för att göra vinst).
 
 
När det gäller CDs med folkräkningar så vore det väl fantastiskt med en CD från t.ex. 1930, ungefär mittemellan 1900 och 1970.
Men jag har svårt att förstå invändningarna mot en CD för 1990, så länge det inte är fråga om att man måste välja mellan 1930 och 1990. Då är det inte ett val, då måste 1930 prioriteras. Men samtidigt är det så att det väl säkert skulle ta minst något år att färdigställa en CD för 1990, och då är det nästan 20 år gamla uppgifter.
Själv har jag haft mycket nytta av 1970 och 1980 för att spåra släktingar - faktiskt riktigt nära släktingar (kusiner, sysslingar) - som vi i min del av släkten så totalt varit avskurna från att vi bokstavligen inte ens vetat om att de existerar (och de har inte känt till oss). Genom att alternera mellan CD 1970, CD 1980, Dödsskivan, eniro.se, birthday.se och besök på skattekontoret med dess allmänhetens terminal så har jag nog nu lyckats få fram det mesta - men det skulle definitivt förenklat och förkortat sökandet att ha haft tillgång även till en CD 1990. Det är ett väldigt långt hopp mellan 1980 och skattekontoret med dess nu-uppgifter. Och det avståndet ökar för varje år.
 
I alla fall för mig har en viktig del av min släktforskning varit just att kunna återknyta till förlorade delar av släkten. På det här forumet är det många som ställer just den typen av frågor och det vore väl fint om en CD kunde förenkla.
 
Ingela

2007-05-09, 04:05
Svar #11

Utloggad Bodil Josefsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 298
  • Senast inloggad: 2021-05-28, 09:01
    • Visa profil
Angående ditt svar Ingela,  
 
Jovisst, har man tur att bo nära just det landsarkiv som man vill ska besöka blir ju livet lättare.  
De finns endast 7 landsarkiv i Sverige, förutom regionala arkiv såsom exempelvis Värmlandsarkiv, Malmö Stadsarkiv och Stockholms Stadsarkiv. Vi är drygt nio miljoner innevånare i Sverige...  
Många har helt enkelt inte tid - idag - att bege sig till ett landsarkiv. Följande arkiv finns, och här är deras kostnader för att hjälpa till enligt deras hemsidor.  
 
1. Göteborg - 100 kr per påbörjad 15 minuters sökande  
2. Härnösand - 100 kr per påbörjad 15 minuters sökande  
3. Lund - 100 kr per påbörjad 15 minuters sökande.  
4. Uppsala - 100 kr per påbörjad 15 minuters sökande  
5. Vadstena - hittar ej uppgifter på hemsida  
6. Visby - hittar ej uppgifter på hemsida  
7. Östersund - - 100 kr per påbörjad 15 minuters sökande (”ifall inte förfrågan kan besvaras med två uppslag i materialet.”)  
 
Jag anser att det inte är rimligt att en myndighet tar ut 400/h för att söka i offentliga register, men jag kanske har fel.  
 
Anser myndigheterna att man måste ta ut dessa avgifter för att täcka enbart kostnader, skulle jag önska dem ekonomisk rådgivning.  
 
ps. tänk om man själv hade den lönen...  
 
Mvh  
Bodil J

2007-05-09, 07:22
Svar #12

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Bodil
 
Visst skulle det vara bra för oss om allt vore gratis, det tycker jag också. Men det är ju inte gratis, det är skattebetalarna som står för räkningen. Vi får, som Ingela skriver, väldigt fin service på landsarkiven med forskarsalar, datorbaserade register, fikarum med mera. 400 kronor per timme är inte heller dyrt, en timmes arbetstid ska innefatta lön+sociala avgifter (mer än 50% på lönesumman)+lokalkostnader+administrativa kostnader. Det blir sammanlagt mer än 400 kronor, vad kostar det t ex att ta hem en hantverkare? Det är en fråga om prioritering -ska vi ta pengar från andra offentliga verksamheter för att ge gratis service åt släktforskare? I så fall vilka verksamheter? I och för sig finns det säkert verksamheter som man kan tycka är mindre viktiga, det har vi säkert olika åsikter om allihopa men det är politikerna som bestämmer i slutändan.

2007-05-09, 07:47
Svar #13

Utloggad Helena Thorman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 408
  • Senast inloggad: 2017-10-22, 13:46
    • Visa profil
Hej,
 
Här kommer en till, som tycker att det vore bättre (även om det kostar tid och pengar) att satsa på en 20/30/40-talsskiva, det är dem uppgifterna som man så småningom fastnar på.
 
En skiva med 1990 tycker jag vore bortkastade pengar, då det mesta, precis som Ted skriver, redan finns på Birthday och Upplysningar.se och är gratis. Med lite finurlighet och skorpor så kan man komma långt på Internet idag, men det är desto krångligare att hitta uppgifter från 1910-40 och därför hurrar jag hellre på ett sådant projekt.
 
Hälsningar,
Helena i Södertälje

2007-05-09, 10:23
Svar #14

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Bortkastade pengar för de flesta släktforskare, men intjänade pengar för Släktforskarförbundet att täta hålen i ekonomin.

2007-05-09, 10:30
Svar #15

Utloggad Mats Ahlgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4737
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 20:42
    • Visa profil
Det är intressant att följa debatten runt den föreslagna CD Sveriges Befolkning 1990. Något större stöd för att producera skivan, ur släktforskningssynpunkt, synes inte föreligga, så där är nog opinionen feltolkad. Att det däremot finns ett genuint intresse för produktion av tidig 1900-talsinformation framgår klart, något som kanske underskattats tidigare.
 
Att det ligger ett krasst kommersiellt intresse bakom utgivningen av Sv Bef 1990 är nog en ärligare beskrivning. En utgivning ger, med relativt liten insats, en bra möjlighet att kraftigt förstärka förbundets möjligheter att satsa resurser på andra projekt. Om vi kopplar utgivningen av 1990 till en plan för hur 1910-1930 ska kunna realiseras, så tror jag stora delar av släktforskarrörelsen kan acceptera detta.
 
Nu är ju kruxet att det inte finns någon plan för tidigt 1900-tal. Enligt uppgiften från Sundsvall så finns bara ett konstaterande att det inte går, inom rimlig tid och med rimliga resurser, så där är det Stopp.
 
Ett annat problem är att det inte ser ut att gå att få fram materialet till 1990, baserat på informationen i veckobrevet, så där är det Stopp.
 
Vad gör vi då? Kanske ska vi kraftsamla genom att få ”rörelsen” att stå upp för kravet gentemot Riksarkivet. Kan det ske om SSf  samtidigt visar på en plan för utgivning av tidigt 1900-tal? Är det en möjlig väg framåt?

2007-05-09, 10:38
Svar #16

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Bodil Josefssons lista över avgifter för forskningstjänster är missvisande eftersom hon glömmer bort att nämna att landsarkiven gratis hjälper till med uppgifter som är enkla att ta fram från enstaka uppslag i källan.  
 
Jag har alltid fått den hjälp jag önskat utan kostnad när jag efterfrågat enstaka uppgifter. Att begära att arkiven gratis skall leverera mer omfattande utredningar är inte rimligt och har heller inget stöd i offentlighetsprincipen som Bodil hänvisar till.  
 
Så här står det om avgifter på t.ex. landsarkivet i Göteborgs hemsida:
 
Ett enstaka uppslag, som kan finna med hjälp av en riktig ingångsuppgift om t.ex. födelsedatum och födelseförsamling, fås utan avgift. Om man önskar en mer utförlig efterforskning, som att följa en familj framåt eller tillbaka i tiden, tar vi ut en forskningsavgift om 100:- kronor per påbörjad kvart, upp till en timmes forskning. Med det första brevsvaret följer ett formulär där man kan förkryssa önskat forskningsbelopp; forskningen påbörjas efter det att bekräftelsen inkommit. Mer omfattande forskning än en timmes arbete, motsvarande 400:- kronor, har vi tyvärr inte möjlighet att utföra i tjänsten. Istället får man bedriva forskning på egen hand, anlita arkivtjänsteman som åtar sig forskningen privat eller kontakta släktforskarförening/privatperson som åtar sig forskningsuppdrag.  
 
Frågan är vad som är viktigast för samhället och oss skattebetalare - att arkiven med dess begränsade resurser ägnar sig åt att släktforska åt personer som av olika skäl inte själva vill/kan släktforska, eller att de ägnar sig åt att ta hand om och vårda vårt kulturarv?

2007-05-09, 11:34
Svar #17

Utloggad Jan Jutefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4731
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Hur man än vänder sig så har man ändan bak!
 
Släktforskning handlar ju inte bara om att forska i dåtid, utan lika mycket i nutid.

2007-05-09, 17:09
Svar #18

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Bodil,
 
Som jag skrev i mitt förra inlägg, och som också påpekats av Torsten, men om man kontaktar aktuellt Landsarkiv via telefon/brev/email så får man enklare uppgifter (som bara är att slå upp) alldeles gratis.  
Detta är offentlighetsprincipen - utlämnande av enstaka uppgifter - inte att arkiven skall forska gratis åt Dig.
 
När det gäller avgiften 400:-/timme för att forska åt Dig är den ytterst rimlig. När man beräknar lönekostnad internt brukar även lågt betalda jobb räknas som minst 300:-/timme, just pga allt tillkommande som Chris räknat upp.
 
Och visst, det finns bara 10 Landsarkiv, men troligen bor 75-80% av Sveriges befolkning inom någon dryg timmes resväg från dem; säg två timmar och siffran stiger troligen till 90%. Säkert 30% (Stockholm, Göteborg, Malmö) kan ta lokala allmänna kommunikationsmedel dit.
 
Ingela

2007-05-09, 17:31
Svar #19

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Visst vill man gärna ha mer på nätet - även om jag personligen är beredd att betala för det. Ödets ironi gör att jag har nära tillgång till två landsarkiv och en timmes väg till Stockholms stadsarkiv, men mina släktingar fanns inte i dessa områden utan i Norrland och Skåne. Kyrkböcker kan jag se på Svar och Genline. Det finns ju en hel del på arkiven också som inte kommer på nätet inom den närmaste framtiden. Det är väl så det är för många av oss. Men som statsanställd så ser jag så stora resursbrister i väsentliga verksamheter som t ex utbildning och forskning att jag som skattebetalare inte tycker man kan prioritera släktforskningen framför dem.

2007-05-09, 21:37
Svar #20

Utloggad Bodil Josefsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 298
  • Senast inloggad: 2021-05-28, 09:01
    • Visa profil
Hejsan,
 
Jag förstår att det finns två sidor av myntet.  
Eftersom jag inte har någon möjlighet att åka till de landsarkiv som intresserar mig, är mitt val att köpa/abbonera, och har själv både köpt Cd-skivor, tagit abbonnemang för att läsa kyrkböcker hemma och beställt bouppteckningar från landsarkivet.
 
Jag förstår bara inte systemet att FÖRST betala sin skatt, och SEDAN dessutom betala för offentliga uppgifter i form av ex abbonnemang och CD-skivor. Mycket av det offentliga materialet finns redan i digital form, och en rimlig konsekvens borde vara att Riksarkivet t ex publicerar det på Internet så det verkligen blir offentligt. OBS: En ultimat dröm, jag vet ;-)
 
Men, men... jag förstår egentligen att allt handlar om pengar. Och jag håller med om att andra myndigheter är/ och ska vara mer prioriterade ekonomiskt.
 
Vill slutligen säga att jag är medveten om att detta bara är en önskedröm. Jag fortsätter att köpa och abbonera - för jag vill absolut inte sluta släktforska!
 
Mvh Bodil J

2007-05-09, 21:52
Svar #21

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Det bästa vore om det digitala materialet som faller under PUL, men som finns scannat vore tillgängligt på alla landsarkiv på ett slutet nät, jag tror inte det är så idag. Då skulle tillgängligheten öka utan alltför stora kostnader, man kunde uppsöka sitt närmaste arkiv även om släkten finns långt bort. För det är oftast det vi vill ha, uppgifter efter 1906. De mer ovanliga dokumenten blir nog inte scannade de närmaste decennierna i alla fall. Så då får man resa till arkivet.
 
Själv längtar jag efter fler domböcker från 1800-talet och bouppteckningar med register, t ex från Stockholm......

2007-05-09, 23:18
Svar #22

Gustav Gustavsson

Om jag skulle få önska något när det gäller befolkningsskivor vore det en 1910, en 1930 och en 1950. Då har man täckt in det mesta av 1900-talsforskningen och kan lättare spåra nutida släkt.
 
Går detta att fixa?
 
Släktforskarhälsningar
 
Gustav Gustavsson

2007-05-09, 23:47
Svar #23

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Bodil,
 
Betalar Du en särskild släktforskarskatt?? Själv betalar jag nämligen bara normal skatt som går till sjukvård, skolor, försvar, socialunderstöd etc.
 
Och när jag anlitar statliga och kommunala inrättningar får jag oftast betala för det: besök på vårdcentralen, avresa från en flygplats, uttagande av pass, registreringsskyltar till bilen, lagfart till huset - ja, listan kan göras hur lång som helst och omfattar alla departement/verk.
 
Registeruppgifter får jag däremot helt gratis; i andra länder, där man också betalar skatt efter vad jag förstår, får man inte alltid ut ens sitt eget personbevis (motsvarande) utan en avgift (t. ex. England, USA).
 
Ingela

2007-05-09, 23:51
Svar #24

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Chris,
 
Som jag förstår nya PUL så finns inga krav på ingen publicering innan 100 år gått. Utan man kan mycket väl publicera uppgifter som är harmlösa - och man har i annan lagstiftning bestämt sig för att 70 år är gränsen för allmän harmlöshet. Därför bör denna gräns gälla även Internet.
Se http://www.datainspektionen.se/pdf/faktablad/personuppgifter_och_internet.pdf
 
Ingela

2007-05-10, 00:09
Svar #25

Utloggad Bodil Josefsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 298
  • Senast inloggad: 2021-05-28, 09:01
    • Visa profil
Ingela, mitt svar på din fråga är nej.  
 
Mvh Bodil J

2007-05-12, 08:58
Svar #26

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Med allt färre besökare på arkiven, så kanske dessa måste tänka tvärtom!  
 
Nämligen att erbjuda digitala forskningstjänster till låga priser för att inte bara bli museala tomma lokaler!
 
Eller åtminstone lägga ut uppgifter fram till 70-årsregeln i sitt SVAR-abonnemang!
 
Mantalsuppgifter kan väl läggas ut tills de slutade. De är ju inte sekretessbelagda, utan just offentliga!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-10-28, 14:05
Svar #27

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Jag har en upphovsrättslig fråga som jag undrar om någon här på forumet kan ha svar på.
 
Till en hembygdsförening där jag är aktiv har en tidigare medlem vid sin död efterlämnat en hel del material från sin hembygdsforskning. Bland annat har han efterlämnat ett antal klippböcker där han har samlat tidningsklipp rörande bygden från tidigt 1900-tal fram till sin död 1968. Jag är intresserad av att lägga upp så mycket som möjligt av detta material på nätet och har fått klartecken ifrån föreningens styrelse. Nu återstår då den upphovsrättsliga biten, vad är det som gäller?
 
Material som är äldre än 70 år, kan det publiceras utan att söka medgivande från eventuell upphovsman, i detta fallet den lokala tidningen?
 
Om lokalpressen skulle ge sitt medgivande till publicerande av allt material, hur förhåller sig PUL till gamla tidningsartiklar?
 
Vad anser ni forumanvändare om netikettbiten, är det olämpligt att publicera en artikel om t ex en dödsolycka från 60-talet?
 
Mvh

2009-10-28, 20:31
Svar #28

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Rent spontant tycker jag att om något varit publicerat i en tidning, så är det ju redan tillgängligt för allmänheten. Det finns väl ingen anledning att sekretessbelägga sådant material efteråt.

2009-10-28, 21:26
Svar #29

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Material där författaren varit död i 70 år är fritt att publicera. Annars krävs i princip tillstånd.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna