Upphovsrätt på internet

[Ann-Mari Bäckman]

Det där med en dödsolycka, som hände för ca 45 år sedan, är som Sylvia säger publicerad i en tidning en gång i tiden.  
 
Frågan är vad som står i utklippet? Är en syndabock utpekad t ex? Det som stod i tidningen för 45 år sedan, lästes av ett visst antal människor, kanske inte många. För att komma åt den informationen igen, krävs att man letar fram ett arkiverat ex av tidningen. Om man däremot lägger ut informationen på nätet, så finns den där, lätt att komma åt, när man vill, av hur många som helst. Och även ofrivilligt av dem, som berörs av det som skett. Där är skillnaden på det man publicerar på nätet och det som publicerats i tidningarna.

[Jonas Magnusson]

Intressant med era reflektioner. Jag har sedan sist fått tillstånd av lokalpressen att lägga ut det.
 
Jag tror inte att tidningarna pekade ut någon skyldig, i varje fall inte med namn, ens på 50 och 60-talet.  
 
Mina tankar när det gäller det här med att det är enklare att komma åt informationen och därmed kan fel person råka läsa det som står är att om man nu öppnar en fil och bläddrar i en gammal klippbok och därmed råkar se något som man berörs illa av kanske personen får lov att ta det. Läser man i en klippbok har man ju gjort det valet själv. Jag tycker däremot att det är stor skillnad om man via en sökfunktion likt Google av en händelse ser en text där något man berörs illa av dyker upp. Är det bara jag som gör den distinktionen?

[Stefan Simander]

Rubriken för den här sidan är Upphovsrätt på internet. Där råder inget upphovsrättsligt problem om du fått tidningen UNT:s godkännande förstås.
 
När det gäller PUL så finns det redan flera diskussionssidor på Anbytarforum om den lagen och dess tillämpningar. Dessutom finns det flera juridiska tolkningar av den och osäkerheter vid tillämpningen av den. Utöver detta så finns det ännu fler moraliska aspekter kring PUL och liknande problem. Jag vill inte väcka dessa gamla diskussioner igen, utan hänvisar till de sidor som redan diskuterar detta.
 
Men i denna specifika fråga om återpublicering av tidningsartiklar väcks en del delvis nya frågor hos mig:
 
1) Just nu publicerar tidningarna sig på internet. Det är väl känsligare än gamla nyheter, eller? Allt som publicerats på internet en gång blir straxt gammalt, men är dessutom så gott som alltid sökbart sedan!
 
2) Flera tidningar publicerar redan gamla nummer digitalt på sin egen hemsida. Där tas väl ingen hänsyn till dessa aspekter?
 
3) En del tidningar lägger redan ut nyheter från en viss tid tillbaka, t ex 1, 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50, 100 år sedan.
 
4) Inskanningen som sker av dagstidningar, tidskrifter och böcker som publiceras på internet, ibland med OCR-läsning för ökad läsbarhet tar väl inte alls hänsyn till om fel person blir utlämnad, eller? (För att inte tala om Youtubepubliceringar med ljud och videobild av såväl levande som döda, samt andra kontaktsidor med foton o videor).
 
(Meddelandet ändrat av simson 2009-10-29 00:13)

[Chris Bingefors]

Skillnaden är om man innehar utgivningsbevis för tidning, då faller publiceringen under tryckfrihetsförordningen och man kan publicera i stort sett allt. Om en förening eller privatperson lägger ut namn så faller det under PuL. Det är aktuellt nu, när regeringen vill stoppa kreditupplysningar på nätet med de har utgivningsbevis så det går inte utan grundlagsändring (två beslut med ett val emellan)

[Stefan Simander]

Med anledning av ovanstående diskussion om CD 1990, se nyheten från SVAR:
 

[Stefan Simander]

Om Public Domain Day Det här går nu att ladda ner utan att begå brott

[Patrick von Brömsen]

Får väl se om frågan hör hemma här.
 
Jag får ju inte lov att ta en bild på nätet och lägga upp den på ex. min sida, Facebook eller liknande. OM det då inte är en bilddatabas där man har tillåtelse till att använda andras bilder.
 
Men om jag fotar av en tavla för att nämna ett exempel. Får jag då lägga upp den på min sida? Det är ju min bild, fast någon annans verk i grunden. Om då inte mitt foto räknas som (ny)grund/verk?
 
Någon som vet!
 
Ps. spelar det någon roll om tavlan funnits på nät eller i fysisk form Ds.
 
Vänligen Patrick
 
(Meddelandet ändrat av patrick 2015-08-21 12:44)

[Jonas Magnusson]

Ja det får du. Om du inte skulle få göra det skulle man ju inte kunna publicera några som helst interiörbilder över huvud taget.

[Jonas Magnusson]

Fast jag förutsätter att du inte, om man tar exemplet med en tavla, beskär bilden så det bara blir verket kvar.

[Mikael Nahlén]

Jag hävdar att du kan inte lägga upp en bild/foto på en tavla (som ex ovan) utan att fråga upphovsrättsinnehavaren dvs konstnären..Såvida denne inte har varit död i 70 år (utgång av året)..Dock så får du ta en bild för eget bruk,men får inte publicera den eller dra vinning av densamma,utan tillåtelse från den som äger upphovsrätten...
 
Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 1960:729
 
Vet att HD skall pröva om det är intrång på konstnärens upphovsrätt att publicera bilder (på offentlig konst) fritt på internet..Själv så tror jag att HD kommer att inta samma hållning som den internationella..dvs att det inte kommer att tillåtas..
 
Personligen skulle jag passa mig för att lägga upp interiörbilder också...Kan tänka mig att många mäklare och andra ligger i riskzonen för upphovsrättsintrång..
 
Mvh
Mikael

[Jonas Magnusson]

Hur är det då med ett bokomslag? Jag kollade runt lite när jag skapade den här sidan och hittade då en uppgift (som jag minns det skrivet av en jurist som jobbade med liknande frågor, men jag kan inte återfinna det) om att en bok som ligger på ett bord inte är att se som ett upphovsrättsligt intrång.
 
Ser du någon skillnad i de bägge fallen?

[Mats Ekedahl]

Hej,
 
I sammanhanget är Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 20a§ av betydelse vilken lyder enligt följande
 
Var och en får genom film eller televisionsprogram framställa och sprida exemplar av konstverk, framföra konstverk offentligt och överföra konstverk till allmänheten, om förfogandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller televisionsprogrammets innehåll. Motsvarande förfoganden får göras vad gäller konstverk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild.
    Förfoganden enligt första stycket får dock endast ske om förlagan till det exemplar som framställs när konstverket tas in i filmen, televisionsprogrammet eller bilden är ett exemplar som omfattas av en utgivning av konstverket eller ett exemplar som överlåtits av upphovsmannen. Om någon exemplarframställning inte sker, gäller motsvarande det exemplar som direkt överförs till allmänheten genom televisionsprogrammet. Lag (2005:359).
 
Bärande rekvisit är att konstverket ska ingå som en oväsentlig del av bilden och att konstverket i något led har överlåtits av upphovsmannen.
Interiörbilder med konstverk i bakgrunden borde därför rimligtvis vara i linje med det som är tillåtet enligt 20a§.
 
Med vänlig hälsning
Mats

[Mikael Nahlén]

Kan inte se någon skillnad.Bokomslag lyder även under upphovsrätten..Så då bör du be bokförläggaren om tillstånd,och säkerligen andra som har varit med om att producera omslaget..Upphovsrättslagen är snårig så det är många gånger bättre att ta det säkra före det osäkra (kan bli kostsamt om det upptäcks),och ställa frågan direkt till upphovsrättsinnehavaren och se till att få ditt tillstånd skriftligt..
 
Kan tänka mig att du inte behöver oroa dig om din avsikt var att inte fotografera av boken/omslaget.utan ett annat objekt i omgivningen..Men helt hundra kan man inte vara,finns alltid någon som vill gå hela vägen till rätten för ett avgörande..
 
Mvh
Mikael

[Mikael Nahlén]

Mats
Paragrafen som du hänvisar till gäller för Film eller televisionsprogram..
 
Mvh
Mikael
 
(Meddelandet ändrat av mnahlen 2015-08-21 22:12)

[Per Starbäck]

Mikael Nahlén:Vet att HD skall pröva om det är intrång på konstnärens upphovsrätt att publicera bilder (på offentlig konst) fritt på internet..
Det som aktuellt där handlar normalt inte om tavlor, utan om det som står i upphovsrättslagen om att konstverk får avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus, dvs. normalt snarare statyer än tavlor. Det gör att man t.ex. kan sälja vykort med bilder på statyer utan att fråga skulptören om lov. Det som framförallt varit aktuellt är att vissa intressen driver tesen att publiceringar på nätet inte är avbildningar, och därför inte ska vara lika tillåtna som att kommersiellt sälja vykort. Föreningen BUS försöker stoppa sajten offentligkonst.se. Ärendet kan följas här.
 
För konstverk inomhus finns inte något sådant undantag, så svaret för Patricks fråga är att det i allmänhet inte är tillåtet om inte konstnären varit död i 70 år.

[Ulf Dahlberg]

Med detta kommer man verkligen in i en snårig gråzon. Vart går gränsen mellan kopia och nyskapande version? T ex är det ju fritt att arra om musik och få rättigheter till fast det kan låta likt ursprungliga. Beträffande konst har det ju varit tillåtet av kopiera, fast i annat format. Sen är det ju frågan om gränsen mellan kopia och reproduktion. Reproducering är ju kopiering.
 
Egentligen får man inte göra någonting utan tillstånd. T ex får man inte måla eller bygga om ett hus utan att först inhämta arkitektens, samt byggnadsnämndens, tillstånd. Att byggnadsnämnden måste kontaktas är känt, men att arkitekten också måste kontaktas är nog mer okänt.
 
Sen om man drar jämförelser med film så är det bäst att fråga alla som varit inblandade i husbygget om lov. I Hollywood måste de fråga alla ner till assistentens assistents assistent om lov innan de kan släppa en film på DVD.
 
Snart måste man fråga om lov för att få skriva något. Någon har ju upphovsrätten till typsnittet. Sen kan det dyka upp nån som gör ett liknande försök som i bilens barndom, att patentera själva idén. Vem har rättigheterna till bokstäver och siffror?
 
Vem har rätten till vad, den som konstruerar eller den som kommer med idén? För att ta konstföremål utomhus, ej nödvändigtvis statyer, konstnären får en idé, tillverkar ett utkast som senare förverkligas av någon annan. Egentligen ska tillverkaren ha upphovsrätt, men det är konstnären som har den.
 
Visst kan man ta patent på en konstruktion, men det är fritt för någon annan att studera patentansökan och ändra lite på konstruktionen för att tillverka en helt egen version lagligt.
 
Detta med upphovsrätt verkar bara gälla som hinder för vanligt folk som inte har några pengar. Den som har pengar kan kopiera hur som helst utan hinder, det gäller bara att ha pengar till de bästa advokaterna.
 
Snart måste man ha advokat med sig ständigt med tanke på alla juridiska spörsmål som blir under en dag. När det händer något är man automatiskt skyldig om man är privatperson.
 
Något som inte prövats juridiskt är språket. Vem har upphovsrätt där? Vem har tillstånd att göra ändringar?
 
Detta är inte vid sidan om vad som diskuteras, det är lika gällande. Vad är tillåtet?
Än så länge finns Allemansrätt, men det finns förslag att avskaffa den som förlegad och otidsenlig. Då är det väl lika bra att avskaffa alla rättigheter och allt tillåtet för privatperson, bättre att ett företag har hand om alltihop istället. De kan driva frågorna bättre rent juridiskt eftersom de har pengar.

[Mats Ekedahl]

Mats
Paragrafen som du hänvisar till gäller för Film eller televisionsprogram..
 
Mvh
Mikael
 
 
I förarbete Prop 2004/05:110 som låg till grund för tillkomsten av 20a§ som jag hänvisar till så tolkar åtminstone jag det som att detta undantag även omfattar bilder.
 
Det framgår även av paragrafens lydelse Var och en får genom film eller televisionsprogram framställa och sprida exemplar av konstverk, framföra konstverk offentligt och överföra konstverk till allmänheten, om förfogandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller televisionsprogrammets innehåll. Motsvarande förfoganden får göras vad gäller konstverk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild.
 
Möjligen har jag tolkat begreppet bild fel. Någon med mer kunskap inom området kan säkert bringa klarhet i frågan.
 
 
Mvh Mats

[Ulf Dahlberg]

Avdelningen hårklyverier öppnas därmed. En konstnärlig bild som innehåller ett annat konstverk, om än i bakgrunden, är ju komponerad med tanke på varje beståndsdel. Därmed är förekomsten av annat konstverk däruti, oavsett placering, något avsiktligt.
 
I sådana fall, vem har rätten?
 
Kan bilden betraktas som ett originalkonstverk eller är det en kopia?
 
I och för sig är det detta som advokater finns till för, men lagparagrafer är avsiktligt övergripande för att inte behöva ändras nästan varje år.
 
Därmed blir det en gråzon beträffande tolkningar.

[Patrick von Brömsen]

Det var ingen enkel fråga jag hade verkar det som. Jag får väl ta och göra egna tavlor. Problemet är att ingen verkar ha den genen i släkten : ). Annat som sagt, men inte tavelmässigt!
 
Men som jag då förstår så är det bara och vänta in Vad HD har att säga i saken. Tills dess får jag ta egna bilder till min sida. Verkar tryggast så tillsvidare. Meddela gärna här hur utslaget blir från HD för de som följer denna fråga.
 
Vänligen Patrick

[Per Starbäck]

Men som jag då förstår är det bara och vänta in Vad HD har att säga i saken. -- Än en gång, det fallet har att göra med offentlig konst som står utomhus. Att döma av vad du skrivit förut har det inget med ditt fall att göra. Det viktiga är vem som har gjort tavlan, och när den personen dog.

[Patrick von Brömsen]

Okey!
 
Jättetack för klargörandet. Ser bara inte skillnad i konst vad den än må stå. Dessutom så uppstår ju svårigheter när man inte vet om en konstnär är död, eller när den dog.
 
Vänligen Patrick