Kloka gamla damer, av Lina Borg.
Inledning.
Jag har valt att försöka ta reda på vad en nutida häxa är, finns hon överhuvudtaget och motsvarar hon våra fördomar?
Häxa kan betyda ganska många olika saker, så för att inte trassla in mig för mycket har jag koncentrerat mig på en typ av modern häxa.
Min metod har varit att ställa ett antal frågor till den litteratur jag valt och till de häxor jag talat med, och utifrån de svar jag fått skapa mig en bild av dagens häxa.
De frågor jag använt är:
* Hur definierar häxorna själva ordet häxa?
* Vad gör en häxa som en vanlig människa inte gör?
* Vad är magi?
* Vad har häxor för funktion i dagens samhälle och varför finns dom?
* Är häxorna organiserade på något sätt? Vilken kontakt har de med varandra?
Jag har även med ett stycke om den moderna häxans historia, för att förankra henne lite grand, och ett kort avsnitt om vad jag uppfattar som häxornas starka feministiska drag. Ännu ett annat stycke handlar om M.D. Fabers bok.
Mitt material består av ett antal böcker, artiklar och uppsatser, samt tre intervjuer jag gjort med svenska häxor. Intervjuerna gjorde jag per telefon, vilket får som konsekvens att jag inte kunnat skriva ner vad häxorna sagt ordagrant, utan utskrifterna har blivit vad jag uppfattat att de sagt. Men jag har bett häxorna att kontrollera mina anteckningar och komma med synpunkter och rätta mig om jag missuppfattat något.
Intervjuerna utgör inget statistiskt tillförlitligt underlag, men kan mycket väl användas som ytterligare belysning av litteraturen.
Om häxorna jag talat med, Doris, Anna och Ulrika, ska sägas att Anna egentligen heter något annat. Intervjuerna är inte inkluderade i uppsatsen, utan finns i en bilaga vid sidan om.
Min undersökning är inte mer än en skrapning på ytan, en tugga i ena hörnet... av ett stort ämne.
Lina Borg
Häxa kan betyda mycket...
För att göra det lite enklare brukar man dela upp häxor i olika grupper. Christina Andersson-Wiking delar in dem i tre grupper efter att först ha förklarat att riktiga häxor inte finns. Häxor finns bara i folktron, och folktrons häxor delar hon in så här:
1) Häxan som skällsord;
2) Påskkärringen/påskhäxan;
3) Den feministiska häxan, myten som en del feminister identifierar sig med. (not 1)
Författarna Jonasson och Sennelöv har en annorlunda indelning, för enligt dem finns det verkliga häxor. I sina studier begränsar de sig till kvinnor som lever i Sverige idag och som ser sig själva som häxor:
1) Den idealiserade häxan - en kvinna som idealiserar forna tiders häxor, och ser dem som starka kvinnor som vågade stå för sina åsikter, ofta stod utanför samhället, var läkekunniga och brändes på bål eftersom de var ett hot. Den idealiserade häxan ser upp till och identifierar sig med historiens häxor.
2) Den ritualiserade häxan - som håller på med ritualer i olika former. Hon kan hålla på med tarot-kort, stenar, ritualer till moder jords ära och så vidare. Hon tror nästan alltid på en form av kraft (häxkraft) som hon använder till vit magi. Hon behöver inte tillhöra någon grupp, utan kan hålla på med ritualer ensam. (not 2)
Jag delar in häxorna i fyra grupper:
1) Den historiska häxan - de personer som anklagades för häxeri och avrättades under medeltiden och de följande häxprocesserna på 1500- och 1600-talen.
2) Häxan i folktron - hit hör dels sagohäxan, t ex Pomperipossa, och dels påskkärringen som springer runt och tigger godis på skärtorsdagen.
3) Häxan som identifikationsbegrepp - här finns dels häxa som skällsord, som väl i regel används mot kvinnor som är kraftfulla eller sticker av mot mängden; dels den feministiska häxan, kvinnan som identifierar sig med myten om den historiska häxan som någon som stod upp för sin rätt och sin åsikt, som var stark, stod emot trycket från samhället och ofta var läkekunnig.
4) Den praktiserande häxan - kvinnan (ibland mannen) som använder riter, magi och olika läkande, vårdande egenskaper, som kallar sig själv häxa och anser sig ingå i en uråldrig medicinsk tradition. Hon inte bara identifierar sig med häxan - hon är en.
Min grupp 2 kan man säga är en bearbetning av Andersson-Wikings grupp 2. Jag har slagit ihop sagohäxan och påskkärringen därför att de har en viktig sak gemensamt: de är påhittade.
Mina grupper 3 och 4 har lånat mycket av Jonasson och Sennelöv. Skällsordshäxan och den feministiska hamnar i samma grupp därför att de båda är bildliga.
Det är de fjärde gruppen min uppsats handlar om, så när jag i fortsättningen använder ordet häxa, är det den praktiserande häxan jag menar.
I den fjärde gruppen ryms även manliga häxor, men eftersom de sällan kallas just häxa, har jag nästan helt uteslutit män ur den här uppsatsen.
Historia.
De moderna häxornas historia är ett omstritt kapitel. Här följer ett par olika versioner.
Häxorna själva hävdar att de förvaltar en lång tradition av läkande och vårdande, av omsorg om jorden och livet.
Starhawk säger att gudinnereligionen, nära knuten till Kraften och häxorna, är långt äldre än både judendom, islam, buddism och hinduism. (not 3) Enligt legenden, säger Starhawk, uppstod häxkraften för mer än 35 000 år sedan, när temperaturen sjönk och inlandsisen drog över Europa. Nomadiserande jägargrupper jagade renar och annat vilt. Jägarna hade dåliga vapen, men en del av dem hade gåvan att kunna kalla till sig djuren. De här som kallades shamaner lärde känna livets rytm, det var de som först uttryckte den som Gudinnan - den födande som skapar allt liv.
Isen drog sig tillbaka och människor spred sig norrut. En del gick över Alaska och bosatte sig i Nordamerika. Isolerade grupper samlade ihop sig till större bosättningar. De som hade gåvan lärde sig att Kraften blev större om man samarbetade. De första cirklarna bildades.
Men så uppstod krigarkulturer. Från och med bronsåldern svepte våg efter våg sv indoeuropeiska krigare över Europa. Krigsgudar drev Gudinnans folk från den fruktbara jorden och upp i bergen, där de gömde sig och gick under olika namn: pixies (tomtar eller toppiga mössor, toppluvor), faeries (feernas värld) med flera.
Gudinnemytologin införlivades i den erövrande patriarkala religionen. I Grekland vidfogades Gudinnans många uppenbarelser ihop med de erövrande gudarna, och resultatet blev Olympens gudakollektiv. Liknande fusioner skedde över hela Europa.
Gudinnereligionen levde kvar bland de förtryckta folken i bergen. När kristendomen gjorde sitt intåg samsades den i början med den äldre religionen. Kristna präster kunde även delta i dess sabbater och högtider. Sammankomsterna hade på vissa platser namnet WICCA, efter det anglosaxiska ordet för att böja eller skapa.
Helare, lärare, barnmorskor, poeter; det var de som kunde få det osynliga att rätta sig efter deras vilja.
Kristendomen blev mer fientlig med åren. Feodalsystemet höll på att bryta ihop. Pest, krig och uppror härjade över Europa. Den kristna kyrkan var inte så stabil längre. Andra religioner - hedendomen tolererades inte längre. De regelrätta förföljelserna av häxor, kättare och otrogna tog fart.
Siffrorna på hur många häxor som dog under den här perioden varierar från 100 000 till 9 000 000. (not 4). 80 procent av de dödade var kvinnor. Inte särskilt många av dessa var verkliga häxor, förvaltare av Gudinnans läror, utan bara stackars offer för rädsla, okunnighet och intriger. Man dödade handikappade, sinnessvaga, gamla fula gummor, alltför vackra unga kvinnor, grannar som man inte tyckte om och så vidare. (not 5)
De häxor som kunde flydde till länder dit inkvisitionen inte nådde. En del kan ha kommit till Amerika. Sägner berättar om både vita och svarta kättare som anslutit sig till indianerna för att få leva i fred.
Så har Gudinnan levt kvar i det fördolda. En del har glömts bort, men mycket finns kvar. Först på 1900-talet har häxorna kunnat träda fram utan att bli avrättade på kuppen, och det är dagens häxor som bär arvet, som förts vidare muntligt från generation till generation, om Gudinnan, om jordens puls, om magin.
Forskare i ämnet är inte alls överens om vad som är sant eller inte. En antropolog, Margaret Murray, sade sig ha funnit bevis för att häxorna kunde spåras tillbaka till förkristen tid, att häxkraften hade sina rötter i gamla gudinnereligioner. (not 6) Hennes teorier gällde i många år, men så började forskare undersöka hennes bevisning och källor. Idag finns, enligt Faber, inga auktoritära historiker som tror på Murray. (not 7)
Murray stödde sina teorier på protokoll från förhör med medeltida och senare historiska häxor, som drivits fram under tortyr. Murray ansåg att hedningar överlevt i England, men andra historiker hittar inga spår av någon organiserad religion. Vidare kunde Murray inte komma med några bevis alls på att sabbater eller religiösa cirklar funnits innan inkvisitionen hittat på dem. (not
Dagens erkända forskare har avskrivit teorierna om en överlevande gudinnereligion. Häxorna uppstod i och med inkvisitionen, och hade så gott som ingenting med magi att göra.
Varifrån kommer då dagens häxor? Enligt Norman Cohn uppstod en våg av fruktbarhetskulter under de första två decennierna av 1900-talet. (not 9) Här kan man hitta grogrunden för dagens häxrörelse. (not 10) En flertal personer har utpekats som rörelsens grundare, bland annat James Frazer, Margot Murray, Robert Graves och Aleister Crowley... Det går inte att säga bestämt vem det var.
När lagen om häxkraft upphävdes i England 1951 kunde det relativt lilla antalet Frazeriska och Murrayiska häxor komma fram i ljuset och börja sprida sina läror.
En av häxorna var Gerald B Gardner (1884-1964), som omvänts till häxkraften på 40-talet i England. Han grundade ett häx-museum på Isle of Man 1951 och installerade sig själv som överhäxa, och han började få en hel del publicitet. Gardner stödde sig på book of shadows, som sägs vara en häxkraft-guide från 1500-talet, men i själva verket (enligt Faber) är en hemmagjord förfalskning.
Gardner utarbetade en ny form av häxkraft, mycket annorlunda än Frazers och Murrays som gällt tidigare. Gardner gav ut Witchkraft today 1954 och the meaning of witchkraft 1959, och blev en sorts guru. Gardner och hans läror var mycket omstridda, men hans inflytande går inte att förneka.
Häxrörelsen levde upp under efterkrigstiden, inte enbart tack vare Gardner. Stora frågor som miljön, feminismen, teknologin, sönderfallande familjestrukturer med flera, plus ett antal nyare inflytelserika böcker har också gjort sitt till. (not 11)
Häxornas egen, forntida, historia avskrivs alltså på grund av bristande bevisföring. En sak som utmärker häxrörelsen är decentralisering, avsaknad av hierarkisk toppstyrning, individens rättigheter. (not 12) Det är alltså inte så konstigt att man inte funnit bevis på organiserad förkristen religion.
Att definiera häxan.
Den nutida, praktiserande häxan definierar sig själv:
Danni Druehyld säger att en häxa är en kvinna som funnit styrkan och kraften som årtusenden av förtryck inte har lyckats kuva. Det handlar om att finna Gudinnan inom sig och att använda sig av hennes - vår kraft:
När vi väcker henne, väcker vi våra krafter och kastar de bojor som hållit oss fängslade i den evigt uppoffrande, ödmjuka, samvetsgranna, önskeuppfyllande, tjänande madonnans roll, och vi tar Jorden i besittning. (not 14)
Ulrika säger att en häxa är någon som hjälper människor, främst med hjälp till självhjälp. En häxa lyssnar till sin intuition. Man har öppnat kanalerna, det inre seendet eller tredje ögat, oxh använder dem. Det handlar mycket om att lära känna sig själv. En häxa har en nära relation till naturen och moder Jord. En häxa har kanske en annan, bredare syn på saker; en helhetssyn.
Doris förklarar att en häxa är någon som utvecklat klärvoajans: hörende och seende i andra dimensioner.
Anna säger att en häxa är en som inte finner sig i allt, inte låter sig trampas på. Hon agerar efter sin intuition, tror på krafter ssom inte alla andra tror på, och använder krafterna.
Även Starhawk identifierar häxan som någon som funnit Gudinnan inom sig, och som utnyttjar de krafter man har. För Starhawk är häxkraften en religion:
...Witchcraft is a religion, perhaps the oldest religion extant in the west. (...) Witchcraft takesits teachings from nature, and reads inspiration in the movements of the sun, moon, and stars, the flight of birds, the slow growth of trees, and the cycles of the seasons. (not 15)
Magi.
Magi är något som man förknippar med häxor, och som häxor säger sig använda eller besitta. Olika häxor ger här sin syn.
Ulrika påpekar att magi är ett väldigt stort ord. Hon tycker att magi kan vara det ursprungliga som håller på att försvinna, tradition och en mångtusenårig gammal kunskap.
Doris säger att vit magi är helande krafter som kan användas vid till exempel healing, medan svart magi är krafter som används för onda ändamål.
Ulrika säger att det kan vara svårt att reda ut vad som är svart och vit magi. Är det rätt att via kärleksmagi göra en viss pojke intresserad av en viss flicka? Då manipulerar man ju honom...
Starhawk definierar magi så här:
... the art of sensing and shaping the subtle, unseen forces that flow through the world, of awakening deeper levels of consciousness beyond the rational. Hon hänvisar även till Dion Fortune: the art of changing consciousness at will. (not 16)
Druehyld har en lite annorlunda definition:
Magi är längtan - längtan efter frihet, fred, kraft, styrka, mod och kärlek. Magin är den längtan som får oss att leva och förnimma att vi är levande varelser bland andra levande varelser på en levande planet. (not 17)
Mary, en häxa som intervjuas av Faber säger:
Power resides within the individual as a gift of life, or lifeenergy. It also resides in the surrounding universe. Some individuals have more of it than others, some less, some very little. In addition, some people are able to draw it fromthe world around them in a remarkable way: those are the ones who are capable of magical activities. To use power, to accomplish a magical purpose, one must learn to focus, to direct energy through concentration and visualization. (not 18)
Vad en häxa gör och hennes funktioner.
Vad sysslar en häxa med rent praktiskt, och dels vilken roll och funktion har hon i samhället?
Druehyld skriver:
Att leva som häxa är att lyssna när Modern kallar, att höra jordens rop, att medvetet leva för livet, kärleken och hoppet. Att göra dig till ett med Moderns själ och att vara Modern, Gudinnan, häxan eller vad du vill kalla dig, i alla avseenden och i alla de sammanhang du möter människor.
Hon fortsätter:
Vi har skapat en värld som kan utplåna all den form av liv vi känner, med barn, dofter och blommor. En värld där vi kan bli de sista som får möjlighet att förenas med Vår stora Moder, Vår jord. (...) Men vi kan också välja en värld som kan bli starkare än den varit på många hundra år. Det är du som väljer och som ansvarar för din omgivning och dig själv - det är du som väljer väg. (not 19)
Doris säger att vad en häxa gör beror på vad hon vill. En god häxa använder sin förmåga till kärlek, till att hjälpa människor. En bra häxa kan se hur man ska hjälpa utan att stjälpa. Häxor har alltid funnits. En av deras uppgifter är att få människor att börja fundera inåt och tänka själva. Väcka människor till att se att det finns en annan värld än den materiella - fysiska.
Anna säger att häxor finns som en motvikt mot Jante-lagen. Häxan hyser kärlek till naturen, använder örtmedicin och arbetar på att ta bort allt ont människor har åstadkommit.
Ulrika säger att vad en häxa sysslar med är väldigt individuellt. Hon kan hålla på med örtmedicin, med healing, med att sia, beroende på vilken inriktning hon har. Människan har kommit för långt från naturen. Se ekorrhjulet i storstäderna.
Häxorna kan återknyta kontakten till naturen. Häxorna förvaltar den uråldriga traditionen av örtmedicin som nästan försvunnit i och med den moderna läkekonsten. En häxa arbetar med helheten - både den fysiska och den psykiska kroppen. En häxa kan bidra med själslig vägledning.
Signe heter en häxa som intervjuas i ett nummer av tidskriften Herha. Signe är barnmorska och berättar att en kvinna som ska föda är väldigt känslig och öppen, en förutsättning för att kunna ta emot den nyfödde. Kvinnan är helt i barnmorskans händer. Om barnmorskan nu tror på sin egen kraft, vågar öppna sig, stötta och ta emot den gravida kvinnans ångest, rädsla och förväntan kommer det att frigöras en inre kraft som gör det möjligt för kvinnan att själv föda fram sitt barn.
Signe säger:
Att kunna ge en sådan trygghet att en annan människa vågar ge sig hän åt sina känslor, det är häxkraft. (not 20)
Häxornas organisation.
Det ryktas om någon sorts Svenska häxors centralorganisation. Den ska vara belägen i Linköping... (Observera att den inte ska förväxlas med djävulsdyrkare - Dragon Rouge!) Ingen av de häxor som har intervjuats för denna skrift är knuten till den, och ingen av dem kunde ge ytterligare information om organisationen. Detta kan tyckas märkligt, men Ulrika ger en förklaring:
I Sverige finns ett antal olika sammanslutningar för häxor, men jag har inte hört talas om någon regelrätt centralorganisation. Olika grupper ser olika ut, beroende på vad de gör, vilken inriktning de har, och hur medlemmarna vill att den ska se ut.
Doris har inte hört talas om någon centralorganisation och är inte själv med i någon, men kan se det positiva i att stötta varandra.
Starhawk skriver: Covens, the small, closely knit groups that form the congregations of witchcraft, are autonomus; there is no central authority that determines liturgy or rites. (not 21)
Häxrörelsen står för yttrande- och religionsfrihet, decentraliserat styre och individens frihet. (not 22) Både Starhawk och Faber talar om häxor som träffas i cirklar på maximalt tretton personer, men det är inget tvång att arbeta tillsammans i grupp.
Natalie, en häxa som Faber intervjuat, var med i en cirkel, men hoppade av när hon tyckte det blev för mycket intriger. Häxan arbetade bättre på egen hand. (not 23)
Både Starhawk och faber talar om något som heter WICCA, en stor organisation för häxor. Den är störst i USA, men också utbredd i England, Norden och Europa. WICCA är kanske den mest kända häxsammanslutningen, med en rätt så stark religiös betoning. När Faber talar om häxor och cirklar som en religiös sekt är det WICCA hon menar.
Faber: Modern witchcraft and psychoanalysis.
Faber har i sin bok gjort en psykoanalytisk undersökning och tolkning av WICCA-rörelsen, främst i USA. Författaren förklarar att häxkulten är att likna vid någon sorts sekt i sin funktion. Rörelsen består av helt vanliga människor, inte mer neurotiska än till exempel judar eller katoliker (sic! sid 18).
En sekt har en stark, karismatisk ledare - i häxkulten kan det vara en översteprästinna. Sekten är inåtvänd och skapar en fristad från den fallna världen utanför, varför den kräver viss hängivenhet och ibland även konformighet. En sekt drar till sig minoriteter: unga, kvinnor och andra individer som svikits av samhället och behöver stöd. Häxkulten drar alltså till sig svikna människor ur alla samhällsskikt.
WICCA-rörelsen har idag för många blivit snudd på en alternativ religion. Det som lockar med WICCA är att den i tider av enorma, abstrakta krafter (till exempel marknaden) lägger vikt vid personlig kraft och utveckling, och tar tag i de stora frågorna som tvingar oss att fundera över vilka vi är. (not 24)
Den psykoanalytiska tolkningen Faber gör går ut på att WICCA-rörelsen är ett sätt att handskas med trauman från den tidiga barndomen.
Det lilla barnet, eller spädbarnet, är fysiskt och psykiskt beroende av sina föräldrar, främst modern (det är bland annat hon som har maten). Enligt Cohn har barn en massa fantasier kring modern och beroendet: modern hotar, frustrerar och sviker.
När barnet är litet är barnet och föräldrarna allt. Det finns inga gränser för vad de kan uträtta. Men när barnet växer till sig lite grand och separeras från modern (när barnet slutar amma) drabbas barnet av den första känslan av litenhet.
Häxorna arbetar, enligt Faber, med att häva den traumatiska separationen från modern, med att bevara det förflutna i en idealiserad form: Jag är en del av Modern (jorden) - jag är allsmäktig och odödlig. Spädbarnet vet inte sina gränser, och enligt Faber gör inte häxorna det heller.
Fabers teorier är ett av många sätt att förklara WICCAS växande popularitet. (Det WICCA som finns idag, och som Faber studerat, är inte detsamma som det WICCA Starhawk talar om i fornhistorien.)
Efter Fabers förklaringar kan det vara på sin plats att skjuta in några av Ulrikas ord:
Alla är födda med förmågan. När man växer upp präglas man av samhället och lär sig förtränga sin förmåga. Det gäller att våga och vilja plocka fram den.
Feminism.
Häxorna har starka feministiska drag. Natalie är en av dem och kallar sig för ekofeminist. För henne som häxa är inte det viktigaste att sitta och stirra i en kristallkula. (not 25) Det viktigaste är feminism, miljö och fred:
I believe that the earth is alive, tht it is the mother of all life, that it must be saved from all the polluters, and that men should see the feemale as central, and stop treating women badly, just using them. (not 26)
Häxkraft handlar mycket om att bejaka sig själv och använda sin kraft i vårdande, helande syften. Carina Lundin tycker i sin uppsats att häxorna genom sitt omsorgsarbete hamnar i samma fälla som den traditionella kvinnorollen, när de ska värna om allt. (not 27) -Men att vara feminist är väl inte samma sak som att strunta i sin omgivning?
Och även män ryms i Starhawks feminism:
A woman has the sacred right to control her own body, as does a man. No one has the right to force or coerce another.
Hon fortsätter:
Today I don?t use the terms female energy or male energy. I don?t identify femaleness or maleness with specific sets of qualities or predispositions. (...) For any quality thar has been assigned to one divine gender can elswhere be found in its opposite. (not 28)
Män kan bli häxor, fast meningarna går isär om vad de i så fall ska kallas. Ulrika tycker att häxmästare är ett bra ord, medan Doris föreslår klok gubbe eller liknade.
Jonasson och sennelöv kom i sin uppsats fram till att dagens häxa är en kvinna. (not 28) De andra källorna tillerkänner män också att utveckla kraften.
Mary i Fabers bok berättar:
Witchcraft today is more than a religion; it is a poliical statement about women, and about the environment. I want to see the word Witch reclaimed. I want to see the Craft making positive changes in the world, in attitudes toward and treatment of women (and other minorities such as native Indians); I want to see the Craft helping to turn around our present wasteful and destructive treatment of the planet, its resources and beauties. (not 29)
Häxornas arbetssätt är också väldigt feministiskt, till och med anarkafeministiskt. (not 30) Man träffas i cirklar, där var och en kommer till tals och är värd lika mycket. (not 31) Man måste inte arbeta i grupp om man inte vill. Individen har rätt att själv råda över sitt liv. Det finns ingen central styrning eller några bestämda regler för hur en häxa ska bete sig.
Slutsatser.
Historia.
Än så länge har man inte kunnat enas om de moderna häxornas historia, var de har sina rötter. Det är den forntida historien som är mest omstridd. Har det funnits någon gudinnedyrkan i Europa? Hur utbredd och långlivad var den i så fall? Och har den - om den verkligen funnits - lämnat några spår?
Det som forskarna tycks vara överens om är att det alltsedan häxprocesserna har funnits människor som kallat sig häxor, och att häxrörelsen fick ett enormt uppsving under 1900-talet. Tack vare inflytelserika böcker av författare som Margaret Murrays, Gerald B Gardners, Starhawks och Margot Adlers (se noter 5 och 10). Andra saker som hjälpt häxrörelsen på traven är de stora, alltmer akuta frågorna om miljön, kvinnors rättigheter och hur vi förvaltar våra liv och planeten.
Hur häxorna definierar sig själva.
Häxan är någon som vågat utveckla sina inneboende krafter, kontakten med Gudinnan. Häxan är begåvad med intuition och inre seende som hon använder i sitt arbete med att värna om naturen, jorden och livet, och att hjälpa människor till självhjälp. En häxa är stark, låter sig inte trampas på. Hon är medveten om helheten, om att allt i världen och livet hänger ihop.
Hur en häxa definierar magi.
Ordet magi har en vida betydelse och därmed kan man inte få fram någon direkt tolkning av ordet, som kan betyda många saker.
Det finns vit och svart magi, god och ond. De har sitt ursprung i samma krafter, de inre och yttre krafter häxor lärt sig använda. Och det är om man använder dem till gott eller ont som bestämmer magins färg.
Magi är att använda krafter, energier, för att förändra något - sitt eget medvetande eller något annat. Med magi kan man både hela och skada. Att använda magi medför ett stort ansvar.
Vad en häxa gör, som inte en vanlig människa gör.
Vad en häxa gör beror på vad hon vill göra. En god häxa använder sina krafter för att hjälpa. Hon kan bland annat sia, använda örtmedicin och healing. Hon kan också bidra med själslig vägledning.
Häxans uppgift i världen - varför hon finns.
Alla häxor är överens om att de alltid funnits, och de verkar också eniga om sin uppgift. Det gäller att skaka liv i människorna så att de inser vad som håller på att hända med livet och planeten. Vi har kommit alltför långt ifrån naturen, och häxorna kan återupprätta den kontakten. Häxorna arbetar också med att göra bra allt det onda människor åstadkommit.
Häxors organisation.
Dels finns det små grupper, så kallade cirklar, med häxor som arbetar tillsammans och stöttar varandra, och dels finns det större organisationer, som nätverk, som erbjuder de häxor som vill ha kontakter och stöd. en sådan organisation är WICCA, som är den kanske mest kända häxrörelsen i världen. WICCA är störst i USA, men även utbredd i Europa.
Det finns inga regler för hur häxor ska vara, eller för vad de ska tycka och tro. Häxans individuella frihet är viktig, inget centralt organ dokterar några förhållningsorder. Av detta följer att grupper av häxor, stora organisationer som små cirklar, kan se väldigt olika ut, beroende på hur medlemmarna vill ha det. En häxa måste inte arbeta med andra häxor, hon bestämmer helt själv.
Faber: Moder witchcraft and psychanalysis.
Faber förklarar att WICCA inte har så mycket med faktisk magi att göra, som med att ta itu med trauman från barndomen... En slags frihetlig terapi.
Feminism.
Ett starkt och vackert drag hos häxorna är deras feminism, som följer ganska naturligt på värnandet om livet och jorden.
Vid en första anblick kan det tyckas som om häxorna är en sorts särarts-feminister. Det är mycket tal om kvinnliga värden och liknande. Men till exempel Starhawk motsäger detta genom att förklara att män och kvinnor är i grunden lika. De skillnader som finns mellan könen är socialt betingade. Men frågan om hur feministisk, eller vilken sorts feminist en häxa är, är väldigt individuell.
Vad är alltså en nutida häxa?
En häxa idag ser sig som bärare av en uråldrig tradition av örtmedicin, kunskap och förmåga att utnyttja krafter som finns inom människan och runtom i världen. En häxa har en helhetssyn på saker och ting som är ganska ovanlig idag, vilket gör hennes arbete ganska speciellt. En häxa arbetar med både kropp och själ samtidigt, till skillnad från de flesta av våra moderna läkare.
En häxa ser som sin uppgift att dels väcka människor så att de tar hand om sig själva, varandra och jorden, och dela att reparera de skador som människor redan orsakat. Det faller sig ganska naturligt att en häxa är feminist, -särarts eller inte. Även män kan bli häxor, men kallas då ofta något annat, till exempel häxmästare eller klok gubbe.
Sammanfattning.
Mitt syfte var att försöka ta reda på vad en nutida häxa är för något. Detta gjorde jag genom att ställa ett antal frågor till den litteratur jag valt, och till de tre häxor jag hade turen att få prata med. De frågor jag använde var:
*Hur definierar häxorna själva ordet häxa?
*Vad gör en häxa som en vanlig människa inte gör?
*Vad är magi?
*Vad har häxor för funktion i dagens samhälle, varför finns dom?
*Är de organiserade på något sätt? Vilken kontakt har de med varandra?
Jag kom fram till att häxor lever och verkar i tiotusental världen över. Enligt häxorna själva har häxor alltid funnits - dagens häxor bär alltså på ett arv av mediciniskt och magiskt kunnande, som de använder för att hela och hjälpa (om det inte är elaka häxor... men det är en annan historia).
Dessutom tog jag med ett avsnitt om häxors historia, för att förankra uppsatsen i någonting, plus lite psykoanalys och feminism för att jag tyckte det var intressant.
Jag lyckades inte få fram någon bra häxmall som stämmer in på alla häxor. Något som ju inte är så underligt i betraktande av mitt begränsade material och alla häxors inbördes olikheter.
Noter:
1) Andersson-Wiking,Häxan förr och nu, sid 60.
2) Jonasson & Sennelöv, Moderna häxor åker inte till Blåkulla, sid 12.
3) Starhawk, The spiral dance.
4) Starhawk, sid 214.
5) Jämför Häxhammarens kvinnosyn:
... Om världen kunde göra sig av med kvinnorna, skulle vi inte vara långt borta från Guds gemenskap., hämtat ur Eskilsson L och Bergenheim Å; Förnuft, fruktbarhet förälskelse... Om kvinnor och kvinnors ideer, sid 214.
6) Margaret Murray, The witchcult in western Europe (1921), se M D Faber: Modern witchcraft and psychoanalysis.
7) Faber.
Angående Murrays kritiker... se a.a. sid 19-20.
9) Norman Cohn: Europes inner demones (1975), se Faber.
10) Se a.a sid 19.
11) Till exempel Starhawk eller Margot Adler: Drawing down the moon (1986).
12) Angående häxrörelsens ideologi eller kanske snarare bristen på sådan, se Starhawk, sid 16-17.
13) Dannie Druehyld: Häxans handbok.
14) Se a.a sid 9.
15) Starhawk, sid 16-17.
16) Se a.a sid 7 respektive sid 27.
17) Druehyld, sid 8.
18) Faber, sid 141.
19) Druehyld, sid 12-13.
20) Tidskriften Hertha, nr 71 (1984), sid 17-18.
21) Starhawk, sid 25.
22) Se a.a. sid 21.
23) Om häxan Natalie... se Faber, sid 125-130.
24) De stora frågorna... se a.a. sid 19.
25) Jodå! Natalie säger faktiskt så! Faber, sid 127.
26) Se a.a. sid 128.
27) se Carina Lundin: Häxor, sid 21.
28) Starhawk, sid 8 och sid 27.
29) Faber, sid 142.
30) För information om anarkafeminismen, se red. Pia Laskar: Anarkafeminism.
31) För en beskrivning av en ritual i en cirkel hänvisar jag till Faber, sid 42 eller Druehyld, sid 31-34.
Se även Häxkraft för förvandling. Sammanställd och utgiven i samarbete med utställningen Häxkraft, Göteborg 1983. Författare: Andreen, Bergmann, Englund, Fihn, Holm och Ljung.
Några glosor.
Coerce - tvinga till underkastelse, betvinga.
Congregation - samling, församling.
Coven - cirkel.
Extant - som finns kvar, bevarad, som existerar.
Liturgy - liturgi (den fastställda ordningen för gudstjänsten).
Predisposition - mottaglighet, benägenhet, anlag.
Plus telefonintervjuer med häxorna
Doris, 950427.
Anna, 950427.
Ulrika, 950502.
Telefonintervju med Doris:
Är Häxa ett bra ord?
Det klingar både positivt och negativt. Själv tyckte jag förr att det klingade negativt, då jag inte ville erkänna min förmåga, men efter att jag har gjort det är det bättre. Men egentligen kanske man skulle säga god häxa, klok gammal dam (gammal i betydelsen gammal kunskap), eller skapare.
En manlig häxa skulle kallas något annat, klok gubbe eller så.
Vad är en häxa?
Någon som utvecklat klärvoajans, hörende och seende i andra dimensioner.
Vad gör en häxa?
Det beror på vad hon vill. En bra häxa kan se hyr man ska hjälpa utan att stjälpa. Hon använder sin förmåga till kärlek, till att hjälpa människor.
Varför finns det häxor?
De har alltid funnits. Människor ska börja fundera inåt och tänka själva. Häxor kan väcka människor till att se att det finns en annan värld än den materiella, fysiska.
Vad är det för skillnad på vit och svart magi?
O ja! Som på ljus och mörker. Svart och ond är dumt, eftersom bumerangen slår tillbaka på en själv. Om inte i detta livet så i nästa. Vit magi är helande krafter som kan användas vid till exempel healing.
Finns det handböcker?
Jag har aldrig köpt någon. Men man kan ta häxattributet med lite humor, och på så sätt kan det vara både tankeväckande och utvecklande.
Kan vem som helst bli häxa?
Vem som helst kan utveckla kraften. Det hänger på övning och avsikter. Inte många får förmågan gratis och även de som får den måste lära sig handskas med den. Att erhålla kunskapen kräver mycket arbete med sig själv.
Finns det någon häxornas centralorganisation?
Det har jag inte hört talas om. Jag är inte själv med i någon organisation, men kan se det positiva i att stödja varandra.
Telefonintervju med Anna:
Är häxa ett bra ord?
Vit häxa i så fall.
Vad är en häxa? Ge en definition?
Att inte finna sig i allt, att agera efter sin intiution. Någon som sysslar med örtmedicin. Att inte låta sig trampas på. Att tro på krafter (inom sig själv) som inte alla andra tror på, och utnyttja dem.
Är häxan en hon?
Inte nödvändigtvis. Det är nya tider nu: polariseringen mellan det kvinnliga och det manliga inom varje mäniska bearbetas. Thomas DiLeva är ett bra exempel. Även män kan utnyttja sina förmågor. Ibland genom att bejaka sina kvinnliga sidor, men de har egna förusättningar också.
Varför finns det häxor?
Det har alltid funnits, som en motvikt mot Jante-lagen. Hon ger kärlek till naturen. Häxor arbetar för att ta bort allt ont människor gjort.
Finns det skillnad på svart och vit magi?
Ja, vit är god, svart är ond. Det är oftast inte samma människor som sysslar med bägge delar.
Handböcker, är det något man kan ha nytta av?
Inte svarta, med blodsoffer och liknande, men annars så...
Kan vem som helst bli häxa?
Alla har kraften, men alla har inte tid att utveckla den. Vi lever i ett stressigt samhälle.
Det ska visst finnas en centralorganisation för häxor?
Den är inte jag med i.
Telefonintervju med Ulrika:
Definiera ordet häxa?
Ordet häxa har jag valt för att förändra den negativa bild som många har av häxor. Det är väldigt individuellt vilken betydelse man lägger i ordet. Och det är också individuellt vad en häxa sysslar med.
För mig är en häxa någon som hjälper människor, främst hjälp till självhjälp. Man kan syssla med örtmedicin, healing, att sia... Lite beroende på vilken inriktning man har.
Vad är magi?
Det ursprungliga som håller på att försvinna. Tradition och en mångtusenårig kunskap. Magi är ett väldigt brett ord.
Vad gör en häxa som en vanlig människa inte gör?
Lyssnar till sin intiution. Man har öppnat kanalerna, det inre seendet eller tredje ögat, och använder dom. Det handlar mycket om att lära känna sig själv. En häxa har en nära relation till naturen och moder jord. Hon har kanske en annan, bredare syn på saker. En helhetssyn.
Varför finns häxor och vad är deras uppgift?
Det är individuellt. Männsikan har kommit för långt från naturen. Ekorrhjulet i storstäderna visar detta. Häxorna kan återknyta kontakten till naturen. Häxorna förvaltar den uråldriga traditionen av naturmedicin som nästan försvunnit i och med den moderna läkekonsten. En häxa arbetar med helheten - både den fysiska och den psykiska kroppen. Häxor kan bidra med själslig vägledning.
Kan en människa syssla med både svart och vit magi?
Det kan vara samma människor, men oftast har man valt sida. Det kan vara snårigt att reda om magi är svart eller inte? Ett exempel: Är det rätt att med kärleksmagi göra en pojke intresserad av en tjej? I så fall manipulerar man honom. Är det rätt?
Är handböcker i häxeri något att ha?
Allt har en fram- och en baksida. Det positiva är att det finns saker skrivna om häxor och magi. Det negativa är att det kan bli lite överdrivet eller konstigt. Ta till exempel recepten i Druehylds häxans handbok, som innehåller saker som mensblod.
Kan vem som helst bli häxa?
Alla är födda med förmågorna. Barn och djur är öppna och sensitiva. När barnen växer upp präglas de av samhället. Man lär sig förtränga sin förmåga. Det gäller att våga och vilja plocka fram den.
Män kan självklart också bli häxor, men jag tycker att män ska kallas häxmästare. Ett omstritt ord, som bland annat kvinnosakskvinnor kan ha invändningar emot, men det är ju en fråga om vad man lägger i ordet.
Finns det någon organisering av häxor?
WICCA är bara en av många rörelser, kanske den mest kända. WICCA finns i Norden också. I Sverige finns ett antal olika sammanslutningar, men jag har inte hört talas om någon regelrätt centralorganisation. Olika grupper ser olika ut, beroende på vad de gör? Vilken inriktning de har och hur medlemmarna vill att den ska se ut?
Denna skrift har sitt ursprung i en B-uppsats i tvärvetenskapliga kvinnostudier i Göteborg under vårterminen 1995. Inskriven i Microsoft Word så att den kan bli tillgänglig på Internet av Harri Blomberg, med tillåtelse av uppsatsförfattaren. (Tyvärr kan jag - Harri Blomberg - som lägger in texten i detta sammanhang inte redogöra för eller försvara textens innehåll.)
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy