ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: En gård, flera ägare  (läst 3090 gånger)

2008-07-18, 21:19
läst 3090 gånger

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hej,
 
Har tittat en del på Lantmäteriets historiska kartor samt de dokument som är kopplade till dem (se www.lantmateriet.se). Där ser man ofta listor på gårdarna med en beskrivning av deras storlek, deras ägare, och så vidare.
 
Ibland ser man en gård har flera ägare. Vad innebar detta? Brukade de gården gemensamt som en enhet? Bodde de rent av i samma hushåll? Eller var det i praktiken två separata gårdar, som officiellt räknades som en gård?
 
Mvh
Anders

2008-07-19, 09:23
Svar #1

Utloggad Gunvor Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2013-11-21, 15:50
    • Visa profil
Hej Anders
Är gamska säker på att de brukade sina gårdar separar...
Mitt föräldrahem och granngården har samma nummer och det har varit två gårdar ända sedan början på 1800-talet.
Mvh Gunvor
 
Ps: Visst är Lantmäteriets historiska kartor intressanta !

2008-07-19, 12:42
Svar #2

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 727
  • Senast inloggad: 2021-10-04, 09:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Anders
 
Några  kommentarer: (1) Den som ägde behövde inte bruka utan kunde arrendera ut jorden. Ägaren behövde då inte ens bo på gården. Jämför om möjligt lantmäteriuppgifterna med andra källor som mantalslängder och husförhörslängder. (2) Om det inte rör sig om en friliggande gård utan en gård i en by så var före skiftesreformerna  brukandet  av jorden en i stora stycken kollektiv angelägenhet för byn.  En gård kunde då vara en tomt i byn med man- och fähus och andra  byggnader samt en andel byns jord, dvs något helt annat en de friliggande gårdar som vi idag ser som ett resultat av skiftesreformerna. (3) Det fanns också en geografisk variation i landet, tex i vilken utsträckning man bodde i byar och därmed var beroende av varandra eller inte.
//Michael Lundholm

2008-07-19, 18:02
Svar #3

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hej,
 
Tack för svaren! Jag kan ju ta ett exempel, nämligen byn Annö i Valö socken i nordöstra Uppland omkring 1798 i samband med (någon del av?) storskiftet. Försöker matcha uppgifterna mot dem i husförhörslängden (se färgerna):  
 
1. Ett Mantal, Östergården kalladt äges af Anders Walgren, [color=aa00aa]Anders Mattsson[/color], [color=ff6000]Johan Walin[/color] och [color=0077aa]Jan Olsson[/color], 1/4 del hvardera, och har i byamål[?] 5 öresland.
 
2 Ett Mantal, Wästergården, äges af [color=aa00aa]Ma[/color][color=119911]tts[/color] [color=aa00aa]And[/color][color=119911]er[/color][color=aa00aa]son[/color] til hälften, medan hälften af Eric och [color=aa00aa]Ol[/color][color=ff6000]of[/color] [color=aa00aa]Jan[/color][color=ff6000]sön[/color][color=aa00aa]er[/color] och har i Byamål[?] 5 1/6 do [öresland]. [Erik Jansson (1744-1809) var min fffffff; Olof Jansson hans bror.]
 
3 Ett Mantal, Norgården[?], äges af gl Ja[color=119911]n A[/color]nd[color=119911]er[/color]ss[color=119911]on[/color], [color=0000ff]Er[/color][color=119911]ic[/color] [color=0000ff]Ma[/color][color=119911]tt[/color][color=0000ff]ss[/color][color=119911]on[/color], Per Olsson och [color=ffff00]Anders Jansson[/color] 1/4 hvardera. Des byamål är 10 1/2 do [öresland].
 
4 Ett Mantal, Södergården, äges af [color=0000ff]Olof Ersson[/color] och [color=119911]Jan Jansson[/color], hälften hvardera och har i byamål[?] 4 1/3 do [öresland].
 
5 Ett halft Mantal, Mellangården, äges af [color=119911]Ma[/color][color=808080]ts[/color] [color=119911]Ja[/color][color=808080]ns[/color][color=119911]son[/color] och [color=aa00aa]Anders Mattsson[/color], hälften hvardera. Des byamål[?] är 4 do [öresland].
 
6 Ett halft Mantal, Gropgården[?] kalladt, äges af [color=aa00aa]Anders Mattsson[/color] och har i Byamål[?] 3 do [öresland].
 
I byn fanns då följande familjer:
 
bonden [color=0000ff]Olof Ersson[/color] (född 1735) med familj
bonden[?] unge [color=119911]Jan Jansson[/color] (född 1747) med familj
bonden Anders Wahlgren (född 1735) med familj
bonden [color=aa00aa]Anders Matsson[/color] med familj
bonden [color=0077aa]Jan Olsson[/color] (född 1757) med familj
bonden [color=ff6000]Jan Wallin[/color] (född 1763) med familj
bonden [color=ffff00]Anders Jansson[/color] (född 1761) med familj
bonden Ja[color=119911]n A[/color]nd[color=119911]er[/color]ss[color=119911]on[/color] (född 1734) med familj
bonden [color=0000ff]Er[/color][color=119911]ik[/color] [color=0000ff]Ma[/color][color=119911]ts[/color][color=0000ff]on[/color] (född 1734) med familj
bonden Jeremias Ersson (född 1731) och mågen [color=119911]Ma[/color][color=808080]ts[/color] [color=119911]Ja[/color][color=808080]ns[/color][color=119911]son[/color] (född 1749) med familj
bonden [color=aa00aa]Ma[/color][color=119911]ts[/color] [color=aa00aa]And[/color][color=119911]er[/color][color=aa00aa]son[/color] (född 1760) med familj
bonden Erik Jansson (1744-1809) med familj [min fffffff]
bonden [color=aa00aa]Ol[/color][color=ff6000]of[/color] [color=aa00aa]Ja[/color][color=ff6000]ns[/color][color=aa00aa]son[/color] (född 1752) med familj [bror till min fffffff]
 
Hittar alla (kan dock ha missuppfattat något) utom Per Olsson, som ägde en fjärdedel i Norgården[?]. Det verkar alltså ha funnits 13 bondefamiljer i byn och de verkar ha haft andelar i olika gårdar (ibland i flera gårdar). Hade varje familj sin egen bostad? Hade varje familj en egen uppsättning ekonomibyggnader? Kan man säga något generellt om hur det kan ha fungerat i byn?
 
Mvh
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkar den 19 juli, 2008)

2008-07-19, 23:14
Svar #4

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
Gården hade ursprungligen varit en (ibland i form av en byliknande bildning), men sedan delades de upp, genom arv ofta till att börja med och sedan kanske försäljning av ärvda andelar. Den kom då att bli flera gårdar under samma gårdsnamn, speciellt efter skiftena. Befolkningsexplosionen under 1800-talet gjorde att gårdarna genom arv till många barn splittrades upp till alltför små bitar för att det skulle gå att försörja sin familj på dem, ner till 1/16 och tom 1/32 mantal. Det drev på emigrationen. Detta finns beskrivet någonstans som jag naturligtvis glömt!

2008-07-20, 02:16
Svar #5

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Så, man kanske snarare kan se gårdarna i Lantmäteriets dokument som bydelar, som någon gång längre tillbaka i tiden fungerat som gårdar?
 
Om man tar exemplet Anders Matsson, som verkar ha ägt en egen gård (Gropgården) samt andelar i Östergården och Mellangården. Han kan väl inte ha haft tre uppsättningar bostadshus, ekonomibyggnader, etc?
 
Mvh
Anders

2008-07-20, 08:43
Svar #6

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
Jo, ungefär så har jag förstått det när jag läste min numera glömda källa. En gård var ofta en liten by, med flera ägare/brukare. Det fanns en uppsjö med hus av olika slag, inte som vi tänke oss en gård idag. Anders kanske kunde ha flera hus, men då var en del uthyrda, han bodde säkert på ett ställe och brukade marken på de andra (eller hyrde ut det till en brukare). Lite längre fram kan man se ganska detaljerade uppgifter i en del husförhör. Även vår gård, som aldrig varit skiftad, bestod av en liten by med olika hus och en mängd folk. Som Michael skriver så var gård i vår bemärkelse något som uppstod i och med skiftesreformerna där husen flyttades ut på den egna marken. Gård tidigare var mer egendom och betecknade ägande.
 
Om du tar exemplet Wästergården ovan så är den först uppdelad i två halvor, Matts Andersson har den ena - kan du gå tillbaka och se när hans linje fick gården? Möjligen en produkt av ett långt tidigare arvsskifte som sedan följer hans familj. Dina ana och hans bror har sedan ärvt sin halva av fadern (troligen), den halvan kommer sedan att bli två stycken fjärdedelar av det ursprungliga mantalet. 1/4 var kommer att följa deras respektive familjer i framtiden och då ser vi det som två gårdar. Får Erik Jansson sedan flera överlevande barn (och de började överleva på 1800-talet) så kommer de att ärva delar av fjärdedelen. Om inte en löser ut de andra så bildas då så småningom två 1/8 delar och så vidare. Vid mitten av 1800-talet var man så nere i 1/16 och 1/32. Ett mantal var från början, långt tillbaka, det som krävdes för en gård som skulle försörja en familj. Storleken varierade i olika delar av landet. Sedan kunde man då ärva via hustruns familj (som blev mannens egendom) så att delar av andra gårdar kom att tillhöra familjen. Så bildades de ibland ganska plottriga byar/gårdar med mängder av små åkertegar som föranledde skiftesreformerna. Då kunde man bruka jorden mer rationellt, med större åkrar. På vissa håll genomfördes de aldrig, jag ärvde för ett antal år sedan en remsa land i Dalarna, 1 meter bred. Där kan man se de ursprungliga byarna. Det finns fler, Ekeby utanför Uppsala (vid Vänge) och Öjebro i Östergötland som jag besökte häromdagen är exempel.
 
Tidigare, på medeltiden, hette det torp som betydde just by. Vår gård var 1369 ett halvt torp, granne ligger den andra halvan med samma namn. Så det har ännu längre tillbaka varit en gård, men det första skrivna dokumentet talar om ett halvt torp. Där bodde ett stort antal människor som sysslade med olika saker, jobbade som drängar/pigor, fiskare, smed mm mm. På gamla kartor (1630-talet)kan man se att husen och åkrarna var inhägnade, boskapen gick fritt i markerna runt ikring. Varje liten del utnyttjades. Men den skiftades aldrig, eftersom det var frälsegods under lång tid. Så vi fick inte samma uppdelning av markerna, med åtföljande byggnader för de olika ägarfamiljerna och splittrade åkrar.
 
Om din gård/by finns med i jordaboken från 1600-talet (jag vet inte vart den tagit vägen i det nya sökprogrammet på Lantmäteriet) kan man se hur annorlunda den såg ut då.

2008-07-20, 08:52
Svar #7

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
www.statensarkiv.se kan du hitta boken 1600-talets jordbrukslandskap som finns att köpa på Svar. Där finns också exempel på Gyllenhielms atlas 1637 som visar hur byarna såg ut.
 
Om man ser på Annö 1798 så anger de olika bokstäverna gårdarnas lotter, de är som du ser ganska spridda och därmed svåra att bruka. Man var tvungen att komma överens i byn om när och hur olika odlingsåtgärder skulle vidtas. Det finns tom en Tvistepark! Det var ett område som man inte var ense med Stummelbo by om vem som skulle äga och använda. En stor del av en bys mark, framför allt betes- och ängsmark var nämligen gemensam. Där hade man boskapen och skördade hö. Det bör finnas en del i domböckerna om denna tvistepark. Man stämde varandra titt som tätt och det kunde pågå i ett sekel. Den tidigare skifteskartan från 1768 verkar visa ännu fler små åkerbitar.
 
Se även: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=143
 
(Meddelandet ändrat av izla den 20 juli, 2008)

2008-07-20, 11:52
Svar #8

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hej igen,
 
Tack för alla uppgifter! Om man tittar på kartan (sid 4 av 24) över Annö från 1798, ser man att vissa av husen är lila, medan andra är gula. Jag tolkar det som att de lila är bostadshus, medan de gula är ekonomibyggnader.
 
I Västergården finns det i så fall fyra bostadshus. Två av dem ligger bredvid varandra vid markeringen q (markering för Erik Jansson, se sid 10 av 24). Ett bostadshus har markeringen o (markering för Mats Andersson). Sedan finns ett litet hus något längre åt sydväst utan någon markering intill. Kanske bodde där Erik och Olofs ogifta bror och syster? Det finns förresten inget p (markering för Olof Jansson) i närheten av något hus. Kan det betyda att bröderna bodde i varsitt hus vid q-markeringen och drev gården som en enhet?
 
Mvh
Anders

2008-07-20, 17:10
Svar #9

Utloggad Gunvor Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2013-11-21, 15:50
    • Visa profil
Tack Chris!
Vill bara tacka för mycket intressanta uppgifter ... som ju gäller för alla.
 
I min by ägs hemmanen av krono skatte eller skatte bönder. Vad är skillnaden på det?  
Där finns oxå 2 frälsehemman som ägs av enke Grevinnan Wacktmeister på Ljungby, men brukas och bebos i olika stora delar av 4-5 bondefamiljer.  
Mvh Gunvor

2008-07-20, 17:35
Svar #10

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
Jag TROR, och har lite bråttom, att krono skatte var ägda av kronan men bonden betalade skatt för att bo där. Ägandet kunde ärvas, enligt vissa regler, så det var som en släktgård. Skatte var helt självägande. Frälse skatte var där man istället betalade skatten till adelsmannen, det var det de levde på. Kunde också ärvas. Rent frälse ägdes och brukades av adelsmannen´.
 
(Meddelandet ändrat av izla den 20 juli, 2008)

2008-07-20, 18:23
Svar #11

Utloggad Gunvor Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2013-11-21, 15:50
    • Visa profil
Tack!
 
Skatte står mitt föräldrahem som, och jag har hittat köpet 1799, så den delen stämmer säkert...
... men eftersom jag försöker ha koll på hela byn under Enskiftet, så är ju nästan det grunden att veta.
 
Är bara i början av det, men kan konstatera att skatte och krono skatte hemmanen i mitt fall verkar blivet ganska tillplattade redan i starten av enskiftet.  
Grevinnan hade en patron Bjerstedt som förde hennes talan, som i sin tur hade en borgmästar Horster som godman. Bybornas godemän hetter Trägård och riksdagsman Per Persson.  
 
Bjerstedt konstaterar att riksdagsmannen har en brorson som är delägare i byn, vilket resulterar i riksdagsmannen avsäger sig uppdraget ... det slutar med att Horster tillsammans med Trägård åtar sig att vara godemän för bymännen.  
Sen ritas vägen raktigenom byn in med linjal... Den kallas idag för flygrakan, men är alltså ett resultat av enskiftet.  
 
Därefter ritades grevinnans båda hemman in, som ett stort sammanhängande skifte...
och resten av bybornas. De verkar till skillnad mot grevinnan inte ha haft ett smack att säga till om, vilket resultera i att de går ihop (vilket min anfader gjorde) och skyller på den tredje och tycker att han kan flytta istället...
Hjälpte föga, kan jag säga...
 
Mvh Gunvor

2008-07-20, 21:08
Svar #12

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 727
  • Senast inloggad: 2021-10-04, 09:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Jag vill komplettera vad Chris skrivit senast:  
 
När man pratar om jordägande i äldre tid måste man frigöra sig från hur vi ser på det idag. Ägande är själva verket ett knippe av rättigheter och skyldigheter och i äldre tid var dessa ofta uppdelade på olika personer eller intressen. Viktigast av dessa rättigheter var bördsrätten och ränterätten (olika termer förekommer). Bördsrätten var närmast det vi skulle avse med ägandet och innebär att man förfogade över själva jorden och kunde (med vissa restriktioner) sälja den.  Man kunde också arrendera ut jorden. Ränterätten var rätten till den ränta eller med modernt språkbruk skatt var förknippad med jorden (årliga räntan). Skatt utgick även på andra sätt så detta är bara huvuddragen.  
 
Om dessa två rättigheter var odelade och fanns på samma hand hade vi antingen kronojord (eller kronoskatte) eller frälsejord. I det första fallet satt kronan på båda rättigheterna och bonden som brukade jorden betalade avrad till kronan. I äldre tid fanns även sk arv och eget (Gustav I privata jordtillgångar) och kyrkojord. Successivt kom dessa under 1600-talet att uppgå i kronojorden i jordeböckerna. I det andra fallet satt båda rättigheterna på en frälseman och bonden som brukade fick betala för detta samt räntan till frälsemannen (såvida man inte hade andra lösningar bå driften inom säteribildningar). Vad avser skattejorden var dock dessa rättigheter delade. Kronan hade ränterätten och bonden bördsrätten (man talar då om odalrätt). Bonden betalade skatt till kronan.  
 
Anledningen till att det var på detta sätt var för att (med modernt språkbruk) motverka skatteplanering. Om vissa personer var skattebefriade för all jord de ägde (frälsemän) var det lönsamt för dem att köpa bondeägd jord och det fanns även utrymme för att göra det lönsamt för bönder att sälja. Vad jag förstår (detta har jag inte satt mig in så noggrannt) var det därför en tendens att frälsejorden ökade under senmedeltiden. För att få stopp på detta definierade vilken jord som var skattebefriad (frälsejord) och vilka som fick äga den (frälsemän).
 
Det finns enligt min mening många komplikationer i detta. Jag nämner några som jag noterat:
 
1. Under Johan III förekom sk bördsrättsköp. Av statsfinansiella skäl mer eller mindre tvingade kungen  bönder på kronojord att köpa bördsrätten av kronan. Ett problem var då om hemmanet skulle skrivas under skatte eller krono i jordeboken? Hemmanet hade varit krono men hade i princip samma egenskaper som skattejorden (det fanns vissa skillnader om hembud och annat). Alexander Loit har skrivit om detta och visat att det kunde ta upp till 160 år innan hemmanet flyttades från krono till skatte. Många bördsrättsköpsbrev förekommer tydligen i den Sandbergska samlingen på RA.
 
2. Skatteköpen. Förekommer från tidigt 1600-tal. I princip samma sak som bördsrättsköpen men i detaljer annorlunda och annan terminologi. De skall ha överförts till skatte i samband med köpen.
 
3. Gåvor, förläningar och försäljningar av räntan (oftast till en frälseman); merparten fölrekommer före reduktionen på 1680-talet. Om detta skedde med kronojord fick denna i princip karaktär av frälsejord. Om detta skedde med skattejorde som mottagaren av förläningen redan hade odalrätten till i princip samma sak. Men om räntan på skattejord gavs bort, förlänades eller såldes till någon som inte hade odalrätten satt ju en bonde på odalrätten. Så uppkom det sk skattefrälset. I princip borde jorden finnas under skatte och räntan borde tagits upp i avkortningen, men tydligen förekom det att jorden överfördes till frälse. I vilken utsträckning som böndernas odalrätt kränktes har varit en tvistefråga inom den historiska forskningen under 1900-talet.  
 
Under 1700-talet sker en uppluckring av reglerna så att under Gustav III (tex) bönder fick rätt att köpa frälsejord.
//Michael Lundholm

2008-07-20, 22:16
Svar #13

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hej,
 
Mycket intressant information! I exemplet med byn Annö i Valö socken vid slutet av 1700-talet verkar endast skattegårdar ha funnits. Alla gårdar utom en hade flera delägare, samtidigt som en av bönderna (Anders Matsson) var delägare i flera (tre) gårdar. Kan man säga något om hur det fungerade i byn? Är det troligt att Anders Matsson själv brukade sina delar i de tre gårdar han var hel- eller delägare i? Eller var det snarare så att han fick arrende av de andra bönderna på de gårdar han var delägare i?
 
Var en gård med flera delägare generellt sett uppdelade på flera separata enheter, eller förkom det att man drev den som en enhet?
 
Mvh
Anders

2008-07-21, 08:42
Svar #14

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
Bara en gissning:
Det var nog noga med själva ägandet, men i de gamla byarna var man tvungen att samarbeta och bruka jorden i någon form av gemensamt arbete, just pga beroendet av varandra när det gäller åtkomst till åkrar etc. Boskapen gick ofta tillsammans, vallade av en vallpojke, i skogen och på andra icke-odlingsbara marker. Jag tittade på Annö och det står inget om hemmanstyp, i många husförhör har man noga noterat för varje gård vilken typ det var (krono, skatte, frälse etc). Jag kan också tänka mig att ett brödrapar som ärvt varsin andel av fadern brukade dessa delar tillsammans och kankse tom bodde i samma hus men att det blev mer och mer uppdelat ju fler generationer framåt det blev. Skiftena hjälpte ju till att separera bönderna i deras arbete. Det var många som protesterade mot att den gamla byagemenskapen upplöstes på det sättet. Så även om man var delägare i flera gårdar så brukades mycket tillsammans. Via giften kunde man också ha andelar på annan ort och då blev det väl mer opraktiskt att bruka dem, arrende avr en bättre utväg. Jag vet inte om du kan få mer information om de faktiska förhållandena via domböcker och bouppteckningar eller kanske sockenprotokoll.
 
Ett kuriosum:
I databasen Svenskt Diplomatarium (medeltida brev) finns en handling från 12 mars 1291 som är Uppsalakaniken (präst) Salomons testamente, ett utdrag:
 
Slutligen skänker han till sönerna till Nils från smarum Peter, Lars, Jakob och Anders gods i aspø, langhalm, swarmø, svetlingi, azø, albrigzø, vallø, Rugasetrum, gressø (Gräsö), sudherby (Söderby), nutø, sigmundaø, risingi, gimmu, lyistadum, seglingi, østby, annø, salæganum, vatnæstadum, løtby, Lundby, apastum och hadabyerhum.
 
Du kan hitta den på http://statensarkiv.se/default.aspx?id=2453&refid=4045  skriv Annö på ortnamn.

2010-06-28, 08:18
Svar #15

Utloggad Andreas Brobeck

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2010-06-28, 20:56
    • Visa profil
Hej!
Jag skulle vilja ha lite historia om min gård och dess tidigare ägare men jag kan inte hitta något fastighets betäckningen är skoglösa 7:7  
Tacksam för all information
 
Mvh Andreas

2010-06-28, 08:54
Svar #16

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 727
  • Senast inloggad: 2021-10-04, 09:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Hej Andreas,
 
Det är möjligt att någon direkt på beteckningen Skoglösa 7:7 kan säga nåpon om din fastighet.  Här dock några tips om hur man kan gå vidare själv.
 
Normalt sett behöver man mer detaljerad  geografisk information för att kunna ta reda på något  om fastigheten. Beteckningen är av den typ som infördes på 1870-talet. Man behöver därför specifikt veta vilken inskrivningsdomare (ca 1875-ca 1940) eller inskrivningsmyndighet (ca 1940 - ca 2001) fastigheten låg under. I inskrivningsdomarens arkiv hittar man den sk lagfartsboken. I inskrivningsmyndighetens arkiv efterföljaren fastighetsboken. Socken och härad brukar vara tillräckligt för att ta reda på det. Inskrivningsdomarnas och inskrivningsmyndigheternas arkiv (dvs hela landets) finns numer i  Landsarkivet i Härnösand. Visserligen digitaliseras de men om jag förstått det rätt bara för internt bruk på landsarkivet där. Jag skulle rekommendera en kontakt med personalen där om du inte har möjlighet till ett eget besök. De är i vart fall mycket hjälpsamma när man är på besök.
 
Runt 2000 digitaliserades de aktuella fastighetsböckerna och överfördes väl (?) till Skatteverket.
 
Med lagfartsbokens äldsta beteckningar kan man sedan få fram vad fastigheten hette (eller kanske mer vanligt vad den fastighet hette som ens fastighet då var en del av) i jordeböckerna.
//Michael Lundholm

2010-06-28, 09:04
Svar #17

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
Hej Andreas
 
Skoglösa nr 7 i Önnestad var i slutet av 1800-talet en hel liten by, med flera familjer och gårdar, nr 7:7 blev avstyckad . Din fastighet är då avstyckad från den ursprungliga nr 7. Vilka som bodde där för mer än 100 år sedan kan man se i husförhörslängderna från den tiden. Husförhörslängderna kan du se på bibliotek som har Genline, avfotograferade kyrkböcker. Ett bra tips kan också vara att kontakta hembygdsföreningen.
Det är jätteroligt att studera en gård och dess ägare genom tiderna, så började jag släktforska en gång i tiden.
 
Tillägg: Michael har mycket mer detaljerade uppgifter ovan!!!
 
(Meddelandet ändrat av izla 2010-06-28 09:07)

2010-06-28, 09:18
Svar #18

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 727
  • Senast inloggad: 2021-10-04, 09:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Tillägg: Chris justerade sitt meddelande men i den ursprungliga postningen nämnde hon Lantmäteriet. De har en utmärkt hemsida där man kan få ta del i skannade lantmäteriakter med kartor: http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html
 
Sök både på Lantmäterimyndigheternas arkiv (den lokala lantmäteriorganisation) under Skåne län och Önnestad socken OCH Lanmäteristyrelsens arkiv (den centrala organisationen)  under Kristianstad län och Önnestad socken. Olika saker har bevarats i dessa arkiv beroende på arkivens historia och hur akterna använts. Man kan hitta material från 1600-tal till 1900-tal.  
 
För att ta del av materialet behöver man installera webläsartillägget DjVu: http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_FaqList.aspx?id=15924
//Michael Lundholm

2010-06-28, 10:03
Svar #19

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
Jag kollade Skoglösa nr 7 och hittade inte mycket i deras arkiv tyvärr. Den verkar vara den minsta av de ursprungliga gårdarna. Däremot kan man på samma plats finna Häradsekonomiska kartan (1926) och ekonomiska kartan (1940-50) som kan ge upplysningar om hur ägorna sett ut. Där finns ju fastighetsbeteckningarna utsatta på varje skifte.
Önnestads hembygdsförening har gett ut en bok om Önnestad förr (Lundin, Allan Sigvard: Så var det i Önnestad) och har också tydligen en livaktig verksamhet.

2010-06-28, 10:58
Svar #20

Utloggad Andreas Brobeck

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2010-06-28, 20:56
    • Visa profil
Hej igen!
tack för all hjälp  
Mitt stora intresse för husets historia började faktiskt igår då vi hade ett medium här,
Detta medium kunde tydligt se en liten flicka 3-4 år som satt och lekte på övervåningen i den gamla delen av huset (har blivi tillbygt)
Sammt kunde hon känna av en man på botten plan i 20-30 år som av någon anledning letade efter denna flickan.
även på loggen ska det finnas en liten pojke 8-10 år som vill vara ifred,
Så långt tillbaka jag har kunnat få fram av äldre bybor så bär dena fastighet på en tragisk historia från 1950 talet.
Men jag är mycket dålig på efterforskning så därför tycks jag bara fumla i mörker när jag söker  
 
Mvh Andreas

2010-06-28, 13:59
Svar #21

Utloggad Andreas Brobeck

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2010-06-28, 20:56
    • Visa profil
Hej  
Har försökt att kolla med lantmäteriet men de får jag ingen rättsida med
är inte väldigt troende vad gäller spöken men de skulle vara jätte kul att se hur mycket som kan stämma överens med mediumets utsaga.
Så om någon har någon som hälst info om denna gård skoglösa 7:7 eller gamla skoglösa vägen 100 - 102 (hette 102 innan nu heter den 100)
Så är jag inerligt taksamm för de.
 
Mvh Andreas

2010-06-28, 14:08
Svar #22

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
Det är inte lätt att söka på Lantmäteriet! Men om du söker boende på 50-talet så är det bra att göra som du gjort, tala med äldre ortsbor. Jag tittade i folkbokföringen 1970, men där har alla fastigheter nummer av typen Skoglösa+ett 4-siffrigt nummer. Jag vet inte om folkbokföringen, dvs idag Skatteverket kan ha fastighetsförteckningar från den tiden. Annars finns det i kyrkobokföringen som kanske finns på pastorsexpeditionen, annars på landsarkivet i Lund. Man får inte titta själv då det är sekretess, men namn på boende kan de lämna ut.

2010-06-28, 14:34
Svar #23

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
När fastigheten avstyckades gjordes en lantmäteriakt och den finns på Lantmäteriet, men kanske inte sökbar på nätet. Kontakta Lantmäteriet som ska ha kompletta Lantmäteriakter och då finns ju ägaren av den avstyckade delen och ibland även mycket annan information och troligen även en avstyckningskarta.

2010-06-28, 20:56
Svar #24

Utloggad Andreas Brobeck

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2010-06-28, 20:56
    • Visa profil
Hej Igen!
nu har jag varit på lantmäteriet och letat igen men pga mina bristande data kunskaper så vet jag inte var jag ska leta och hur kanske detta husets historia är ämnad att vara hämlig stämplad =(
 
Mvh Andreas

2010-06-28, 21:09
Svar #25

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2021-11-29, 09:05
    • Visa profil
Ta kontakt med lantmäteriets kontor i Kristianstad - handlingarna är så nya att de inte finns gratis på nätet, men de ska kunna hjälpa dig att få fram dem. Ska inte kosta mycket om det är en enkel sökning+kopia.

2010-06-29, 06:19
Svar #26

Eivor Canova

Hej alla...
 
Lantmäteriet har på sin startsida och i den högra marginalen en rubrik med namnet Min Fastighet.
Har man ett Bank ID så kommer man in på den sidan och får då upp allt som rör sin fastighet.  
Har själv använt den information om min gård och fått veta en hel del, t.ex. om avstyckningar, tillbyggnader osv.
 
Hälsar
Eivor

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna