ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Timmermansorden  (läst 2426 gånger)

2009-11-20, 15:13
läst 2426 gånger

Ann-Marie Lindbergh

Någon som vet nåt mer än vad man kan goggla sig till? Har hittat en ana som dog på Timmermansordens hospital 1809, jag undrar om han möjligen var medlem för att få ligga där? Hade dom en egen kyrkogård?
 
( tyvärr hittade jag inget bättre ställe att lägga in den här frågan, jag undrar varför man stängt så många trådar. Man borde dessutom kunna besvara frågor direkt i aktuell tråd så kan man kan följa den hela tiden, som det är nu är det ju utspritt lite här och var ..)

2009-11-20, 20:20
Svar #1

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1398
  • Senast inloggad: 2021-08-09, 08:54
    • Visa profil
Från  
http://www.arnell.cc/
 
1761 Timmermans Orden (TO)
Finns i Stockholm  
1 200 bröder  
Grundades 1552 av Henry Fitz-Alan, Earl of Arundel och John Harrington, till Stockholm genom löjtnanten Jacob Leonard Poppe och löjtnanten George Hindrich Barfod.  
Styrs av en Generalguvernör.  
12 grader  
Valspråk:  
Den sökande skall rekommenderas av 2 faddrar med lägst 7 graden, inte vara mer än 50 år och evangeliskt kristen (=protestant).  
Orden arbetar med karaktärsdaning utifrån kristen-etisk grundsyn och med en omfattande social hjälpverksamhet med hjälp av fonder och insamlade medel. Från början var den riktad till skadade i krig och byggnadsarbetare, sedan även till andra hjälpbehövande. Från sjunde graden, som är den centrala graden, bäres på höger långfinger en ordensring. Bröder av högsta graden är skyldiga att låta uppmåla sin vapensköld för upphängning i hyddan. Generalguvernören utser testamentariskt sin efterträdare. Väntetiden för inträde är ca 8-9 år.
 
Eftersom åtminstone en grad är hämtad från ett utdött ordenssällskap stiftat av konung Richard II 1380, anges denne ibland legendariskt som ordens grundare. Enligt orden är bakgrunden till ordens skapande på 1500-talet Henrik VIII instiftade protestantism i England, vilket efter hans frånfälle så småningom ledde till religiösa oroligheter. De Nazareiska Bröderna instiftades 1552 för att försvara protestantismen under den hårda återgången till katolicismen under drottning Maria den blodiga.
 
Efterhand tvingades de tongivande protestanterna att fly till Skottland för att undgå avrättning, och De Nazareiska Bröderna samlades på ön Lewis. Earlen delade in dem i regementen och sysselsatte dem med timmermansarbeten, bl.a. skeppsbyggen för att klara återfärden. Man återvände för att stötta protestantiska Elisabeths väg till tronen, vilket uppnåddes 1558. 1559 diskuterades en upplösning av orden, men Earlen menade att Elisabeth ännu var en ung och oprövad drottning, möjlig att pressa. Earlen förordade i stället en ombildning, som trädde i kraft 1560. Då bytte orden namn till Det Levitiska Brödralaget och Timmermansorden. Huruvida detta är historiska fakta eller en ordenslegend låter jag vara osagt.
 
Orden fanns utöver England (Order of Carpenters) också i Frankrike (L'Ordre des Charpentiers), Holland samt kanske också i Tyskland där Gustaf II Adolf i Worms ska ha blivit upptagen i Orden (3). Den första hyddan i Sverige hette S:t Jacobii hydda efter Poppe, livländsk adelsman född i Dorpat 1719 som tjänstgjort som löjtnant i Ryssland, Frankrike och Holland. Han hade i Amsterdam fått rättighet att stifta Nordiska Timmermansorden. Poppe ankom till Stockholm och vistades här flera månader, sysselsatt med förberedelser för orderns upprättande. Han föll med sitt förtroende på löjtnanten Barfod, en helt ung man, och installerade honom 1760 till första föreståndare för den svenska Timmermansorden. Som ordens första ledamöter anges hovgulddragaren P Widman, guldgravören L Falck (utdömd), postinspektören N Lindman, kungl. sekreteraren i postverket L Hellström, bankobokhållaren C Qvist, etoffsfabriköen A Fryxell, handlanden E Carlsson, advokatfiskalen D Lithander och landssekerteraren E I Mannerhjerta. Barfod avled 1768 i Helsingborg av nedsvalda knappnålar. Numera finns endast en hydda av orden, nämligen S:t Georgii hydda i Stockholm med namn efter Barfod.
 
Timmermansorden började sin verksamhet på Bergsund, flyttade 1765 till Piperska muren och 1788 till det av trädgårdsmästaren Erik Lindbloms dödsbo inköpta Eriksberg vid Träsket. Till dödsboet betalade orden 5 633 rdr 16 sk. specie. Ordens nuvarande stamhus på Eriksberg, invigt 1923 och med Isak Gustaf Clason som arkitekt, innehåller förnämliga samlingar av konst, vapen, böcker, mynt och medaljer. För att ordens högre ledamöter måtte även efter döden vara i varandras närhet, så inköptes 1792 en murad grav i det norra av de vid Ladugårdslands kyrkas västra gavel befintliga gravkor. Där är flera ledamöter begravda. Den 1 november 1796 inrättade Timmermansorden ett hospital till betygande af ordens undersåtliga glädje däröfver, att Gustav IV Adolf på denna dagen fyllde dess myndiga år och emottog Sina Fäders Konungatron. Till detta hospital skänkte den bekante Badin (Morianen) i årlig ränta en tunna vete och en tunna korn av Sälna hemman jämte flera gåvor. (3)
 
Källor:  
 
Lundin, C. & Strindberg, A. (1974) Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor (facsimile). Östervåla: Gidlunds förlag  
Åhlén, B. (red.) (1951) Svenskt föreningsregister. Uppsala: Nybloms förlag  
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2009-11-21, 12:23
Svar #2

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Ann-Marie,
Timmermansordens syfte när den instiftades 1761 var filantropiskt, bl.a. ville man hjälpa personer som skadats i krig eller under byggnationsarbete. När ordens första hospital öppnades 1796 på malmgården Eriksbergs egendom i en gammal fiskarstuga på Träskängen, nuvarande Östermalm i Stockholm (mellan Birger Jarlsgatan, Karlavägen och Humlegården) började man ta in hospitalshjon som återkommit från krig med försvagad hälsa eller stympade lemmar, liksom andra som under fredstid blivit lemlästade eller oförmögna till arbete genom olycksfall vid byggande. Dessutom krävdes att de skulle vara så fattiga att de inte kunde skaffa sig uppehälle eller husrum utan tiggeri eller medmänniskors barmhärtighet. De intagna var alltså inte medlemmar i Timmermansorden utan nödlidande personer som man erbjöd husrum, uppehälle och viss medicinsk omvårdnad. Hospitalet var alltså från början ett invalidsjukhus och där tjänstgjorde en sköterska och flera av de läkare som var medlemmar (ordensbröder) av Timmermansorden. Fram till 1830-talet vårdades som mest 24 personer samtidigt, och fler än hälften av de intagna hade varit i krigstjänst som manskap eller underbefäl, men där fanns också fd brandsoldater, lykttändare, sjömän, byggnadsarbetare och fabriksgesäller.
 
Det finns en utmärkt historik av ordensläkaren Bengt Fredricsson: Timmermansordens hospital - ett 200-årsminne (Stockholm 1996), som bl.a. innehåller en utförlig historik med intressanta bilder av de gamla hospitalsbyggnaderna och en förteckning över de ca 350 hospitalshjonen som intogs mellan 1796 och 1913, med uppgifter om intagninsdatum, namn, födelseår, yrke, anledning till intagningen på hospitalet, dödsdatum och dödsorsak. T ex kan man läsa om konstapeln vid Kgl artilleriregementet Johan Fredrik Säfström, f 1740, att han hade Svår blessyr i båda händer jemt med armlederna, som gör honom oförmögen till arbete för sin bärgning. Han var bosatt i Hedvig Eleonora församling och intogs i gamla hospitalet 1798 10/11 samt avled som änkling 1809 25/2 av förkylning.

2009-11-21, 14:49
Svar #3

Ann-Marie Lindbergh

Otroligt, Torsten, du skriver om anan jag forskar i, men det visste du kanske? Du skriver att han var född 1740, men i dödboken står att han var 50 år när han dog. Jag har inte lyckats hitta var han föddes, men när jag hittade honom tillhörde han Gotlands stab (?)
Tänk att dom blev så fattiga de där militärerna som de nästan gick under, jag trodde att dom skulle ha det lite bättre än andra, hans fru begravdes på fattigkyrkogården, hon dog i januari samma år.  
Jag har aldrig hört talas om Timmermansorden förr, men man lär sig mkt genom släktforskning!
 
Jag har sett att det finns ett 200 års minne av Ordern, det kanske kan vara lönt att försöka få tag i den.
 
(Meddelandet ändrat av Norrskenet 2009-11-21 14:58)

2009-11-21, 20:30
Svar #4

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Nej, jag visste inte att det var din förfader jag tog som exempel - det fanns ytterligare fyra hospitalshjon som dog 1809 enligt förteckningen i Bengt Fredricssons bok, så jag hade i alla fall 20% chans att välja rätt gubbe.  
 
Uppgifterna i boken kommer från ansökningshandlingarna till hospitalet i Timmermansordens arkiv, så du kan nog få fram ytterligare information om Johan Fredrik Säfström i dessa handlingar.

2009-11-22, 22:41
Svar #5

Ann-Marie Lindbergh

Jo jag undrar , eftersom det var ett hospital, är det möjligt att Säfströms sista barn kunde varit fött där?(1800)
Vad är kgl Artilleriregementet? Finn ej i Genline.
Boken verkar ej gå att köpa, bibblan här har ej boken, vet ej hur det är med fjärrlån men blir mycket tacksam om du har fler uppgifter att ge mig, du kan maila mig direkt i så fall. Söker med ljus o lyckta efter det där barnet ..

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna