ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Släktvapen  (läst 3264 gånger)

2005-03-08, 07:32
läst 3264 gånger

Utloggad Rolf Liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
Hej Simon.
 
Sitter med en likadan knapp i min hand just nu.
Där finns ugglan, de korslagda nycklarna och en stjärna under nycklarna.
 
Jag har knappen kvar sedan jag tjänstgjorde/vänsterknäckte på Svensk Nattvakt i Stockholm för att dryga ut studielånet.
 
Svensk nattvakt har nu uppgått i Securitas
 
Således: En uniformsknapp från Sv Nattvakt
 
Hälsn
 
Rolf L

2005-05-11, 10:54
Svar #1

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
ätten von Rades ursprungliga vapen:
 
En skjöld delad i två fält, silver och blå bakgrund. Två stridsyxor med gyllne skafft i kors. över stridsyxorna en hjälm med påfågels plym. Hjälmen har en scarf (mellan hjälmens nederdel och nacken) scarfen ?r i silver, rött och blått.  
senare tillfogas  en ring av röda rosor, detta är första gången tillfället på ett dokument frå 1401
underskrivet av Hinrik (Heinrich) von Rade.
 
Detta som en Illustration till mina inlägg under von Rahden, von Rade/von Raden/von Rhoden ättenamnet stavas olika i olika dokument, men är efter allt att dömma, samma ursprungligt Pommerska ätt, spridd till Mecklenburg, Brandenburg, Danmark, Sverige (Heinrich Achatius von Rahden/von Rhoden till Snälleröd)) och möjligen är det samma ätt som finns beskrivna i Baltikum med förgreningar i bl.a. Uztbekistan (tyskbaltiskgrevlig ätt) samt ingfifta i Keyselingk ätten (där namnet von Rahden behölls som dubbelnamn ett tag: Baroniet Keyserlingk von Rahden).
 
Källa om vapnet:  
Book of Mecklenburg weapons sid. 61
Pommeranian register of heroes sid. 400
Lubin Tab. Regia. sid 1375
von Hellback K sid. 314
förmedlat genom  
Pabste (Evangelisches Zentralarchiv i Berlin)
 
M.V.H. Steve

2006-12-09, 21:47
Svar #2

Peder Andersson Kalix

Hej!
 
Var Per Clemetsson frälse- eller adelsman - eller både ock?
 
Min undran för Per Clemetsson, var om han kan betecknas som frälseman, adelsman eller både ock? Hur kan man beteckna hans s. k. frälse, som sköldeknekt. Någon expert på dessa s. k. sköldebrev (frälsebrev?), som kan tycka till? Bifogar en avskrift (nedan) på detta sköldebrev.
 
P e r  C l e m e t s s o n, född 1564 i Alvik, Luleå socken, begravd 1650 enligt kyrkoräkenskaperna, då det betalades testamente till kyrkan För bårkläden: Die Palma -:17 Unica Cantate Per Clemetzon i Alewyk, i Luleå lfs. Bonde och hövitsman, Alvik No.3 Klemis-gården, Luleå lfs., samt rådman (åtm. 1621) i Luleå blivande stad. Son till föregående bonden (n. 1566-89) Clemet Tomasson (levde 1589), i Alvik No.3.
 
Enligt Steckzén var Per Clemetsson knekt från Alvik, Nederluleå socken och antogs vid Per Olofssons fännika från Västerbotten 1582; underrotmästare 1592; kvartermästare 1601; hövitsmanslöjtnant vid Jacob Blancks fännika från Västerbotten 1602; fänrik vid Per Olofssons fännika s. å; fänrik vid Olof Pederssons fännika från Västerbotten och Ångermanland 1605; hövitsman för en fännika från Västerbotten 1606-1618, då fännikan upplöstes; död 1651 eller 1652. - Gift med A n n a  M å r t e n s d o t t e r, dotter till hövitsmannen Per Olofsson och Margareta Kenicia.
 
Bland hans meriter räknar Steckzén upp:
Fälttåg och garnisionstjänst i Livland 1601-1602 samt 1604-1608 och därunder bl. a. slaget vid Kirkholm 1605 17/9; härtåg till Kolahs, dit han till den 7/2 1611 gjort ”tvenne resor”; fälttåg i Jämtland 1611; kommendant å Frösö skans 1612; Clemetsson var även rådman i Luleå stad och av-hämtade 1621 stadens privilegiebrev i Stockholm. Han var vid upprepade tillfällen nedkallad till Karl IX och 1609 till riksdagen.
 
Per Clemetsson var bosatt i Alvik, Nederluleå socken, där han ägde ett hemman. Han erhöll enligt kungligt brev 1606 28/2 ett hemman i Vojakkala, Nedertorneå socken och uppbar från 1610 räntan från ett hemman i Hortlax och ett i Porsnäs, Piteå socken; enligt kungligt brev 1618 19/6 fick han stadfästelse å dessa donationer för det han tjänat i 36 år och därunder fått blessyrer och skador.
 
 
Sköldebrev av den 18/2 1606:
 
Vi Carl med Guds nåde, Sveriges rikes utkorade konung och arvfurste, hertig till Södermanland och Närke och Värmland[….] göre veterligt att efter detta brev visar och hövitsman Peder Clemetsson vill godvilligen låta bruka sig mot våra och Sveriges rikes fiender till fots. Därför hava vi givit honom, hans hustru och äkta bröstarvingar ett verk och kronohemman, Voijakkala benämnt, liggander i Torne socken i Västerbotten till evärderlig egendom till att njuta frihet och frälse uppå nämligen således, att han själv eller hans son, om han till år kommen är, skall tjäna oss och Sveriges krona till fots när och på vad tid honom varder tillsagt för en redelig besoldning. Och skall han vara förpliktigad att hava ett harnesk såsom en doppelsoldenär ägnar och bör, en lång spets, en undervärja, lifgördel och svärdtaska. När han så kommer på mönstringen skall honom givas en sin be-soldning nämligen 3 daler i månaden. Bekommer han kost, då skall honom givas sex mark om måna-den och de andra räknas för kosten. Så skall han och hans äkta bröstarvingar hava makt att föra öppen sköld och hjälm eftersom vårt mandatsbrev utvisar, nämligen blå och gul sköld fördelt och där uti en försilvrad väpnad arm och på hjälmen två försilvrade vädurhorn och två kronor. Och om honom uti vår tjänst något dödligt vidkommer antingen av sot eller fiender eller vorden lemlästad och han hade icke son, som så till mannaålder kommen vara, att han frihet och frälse uppehålla kunna, då skall hans hustru och barn njuta frihet och frälse intill dess att hans söner till mannaålder och år komme att de frihet och frälse kunna uppehålla. Men om de ej vilja frälse uppehålla, när de till deras ålder och år komne äro, så hava de makt att oss ifrån sig fria och gånge sedan i skatt och göre skatt som bonde. Dotter om hon tager man som frälse vill uppehålla, då njute han som dotter hans tager samma villkor, som fader för honom njutit haver, om han frälse uppehölle. Till yttermera visso hava vi detta med egen hand underskrivit... [Per Clementsson och hans ättlingar. Anteckningar kring en gammal Norrbottenssläkt, s. 24-26; Jfr Bertil Steckzén, Västerbottens regementes officerare till år 1841]
 
 
(>)image
 
Avbildning av sköldebrev av samma typ som det brev Per Clemetsson erhöll.
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

2006-12-09, 21:50
Svar #3

Peder Andersson Kalix

...försöker igen, med att få med bilden!
 

2006-12-10, 07:40
Svar #4

Carl Szabad (Carl)

Per Klemetssons hustru Anna Mårtensdotter kan knappast ha en far som heter Per.

2006-12-10, 12:04
Svar #5

Peder Andersson Kalix

Felskrivet av mig, usäkta!

2006-12-10, 12:06
Svar #6

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hmmmm...ursäkta, ska det givetvis vara! Bäst att vara på sin vakt..*L*

2006-12-10, 12:51
Svar #7

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Peder,  
 
Jag har tidigare besvarat ett inlägg ang. det så kallade mandatsfrälset eller sköldeknektarna, som det här är frågan om, se under Bureätten.  
 
Jag skrev då bl.a.:
De var inte fullvärdiga frälsemän och tillhörde inte det man kallar lågadeln/knapadeln (d v s den obetitlade adeln). Sköldeknektarna var soldater eller ryttare som låtit sig värvas genom Karl IX:s sköldeknektsplakat 1606 och därigenom fick möjlighet till temporär frälsefrihet för sig, hustrun och barnen mot rusttjänst så länge de ville och kunde upprätthålla rusttjänsten. De fick också rätt att använda ett gemensamt vapen med en väpnad arm som sköldemärke, det s.k.sköldeknektsvapnet. Men de blev inte adliga och kunde inte begära introduktion på riddarhuset enbart p.g.a. att de var sköldeknektar.  
 
En annan sak är att om rusttjänsten sedan fortsatte att upprätthållas även i nästa generation av sonen så hade denne rätt att ansöka om att få åtnjuta samma frälsefriheter och privilegier som den fullvärdiga adeln. Ett sådant exempel är adliga ätten Sölfverarm där sonen till en sköldeknekt fick eget konfirmations- och sköldebrev 1650 och därefter blev introducerad som adelsman på riddarhuset. Kunde däremot inte rusttjänsten upprätthållas av sköldeknekten eller hans söner, så skattlades de och fick betala skatt som vanliga bönder.  
 
Se vidare förre riddarhusgenealogen Lars Wikströms uppsats Karl IX:s 'sköldeknektar'. Ett sent försök till återupplivande av rusttjänsten. Släkt och Hävd 2001:2-3, s. 174-179.
 
Om sköldeknektar handlar också Peter Erikssons, Sven Wallerstedts och min uppsats En ryttarhustrus medeltida rötter i Släktforskarnas årsbok 2005, s. 67-92.

2006-12-11, 20:49
Svar #8

Peder Andersson Kalix

Torsten,
 
Tack för Ditt tydliga svar. Har dessa två tips på litteratur, angående sköldknektarna. Har dessa två, men bara skummat igenom. Gott förslag som nattlektyr! *L*
 
Har nu förstått det hela begripligt. Men författarna till Per Clemetsson och hans ättlingar. Anteckningar kring en gammal Norrbottenssläkt, har fabulerat en del, och uttrycker sig frågande, utan något påstående. Därav min fråga. Tack än en gång.
 
Per Clemensson tog ganska snart efter 1606 års frälsefrihet, förnyelse av densamma, men tydligen vidtog hans ättlingar efter honom, därmed återgick de som vanliga soldater, bönder och borgare m. m.
 
 
Torsten,
 
Hur kan man få veta hur hövitsmannens Per Clemenssons sköldemärke kan ha sett ut? Det fanns ju uppenbarligen flera. Ett vid tillkomsten, ett som ändrades ganska omedelbart efter det första. Sen har jag läst, att fotfolket hade ett, och ryttarna hade ett, kan det ha varit så?
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

2006-12-12, 22:58
Svar #9

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Peder,
 
Det vapen som Per Clemensson fick rätt att använda enligt Karl IX:s brev till honom av den 18 feb 1606 överensstämmer med beskrivningen i sköldeknektsplakat av den 10 jan 1606, d v s det för alla sköldeknektar gemensamma vapnet.  
 
I brevtexten som du återgivit i avskrift här ovan beskrivs sköldeknektsvapnet som:  
öppen sköld och hjälm eftersom vårt mandatsbrev utvisar, nämligen blå och gul sköld fördelt och där uti en försilvrad väpnad arm och på hjälmen två försilvrade vädurhorn och två kronor.
 
Dock är väl hjälmprydnadens två kronor i texten här ovan ett läs- eller avskrivningsfel för tre kronor, som det står i sköldeknektsplakatet.  
 
I det förnyade sköldeknektsplakatet som Karl IX utfärdade 25 juli 1606 med särskild adress till dem som ville låta värva sig till fotsoldater är vapenbeskrivningen likalydandes.  
 
Om Per Clemensson använt sig av rätten att använda sköldeknektsvapnet och låtit framställa ett vapensigill, så finns ju alltid möjligheten att ett sigillavtryck kan påträffas t ex på någon kvittens eller annan handling i landskapshandlingarna eller i länsräkenskapernas verifikationer.

2006-12-13, 16:45
Svar #10

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4763
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 09:09
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Fån boken Per Clemetsson och hans ättlingar:

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna