ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Sommarbostad / Vinterbostad  (läst 3126 gånger)

2007-01-22, 10:34
läst 3126 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
I min mammas hemby i Anundsjö, Ångermanland, så flyttade man ut till en sommarbostad under sommaren och passade då på att storstäda vinterbostaden. Denna sommarbostad låg på samma fastighet och var ett gammalt båtsmanstorp, alltså litet. Jag vet åtminstone av tre fastigheter till, där man gjorde samma sak, att flytta ut till det enklare huset på sommaren. Som jag kan se det i min mormors fall, så var den enda anledningen till detta att man kunde i lugn och ro städa vinterbostaden.
 
Jag vet att i min mans födelse by i Nysätra, Västerbotten, så fanns det också en enklare bostad, som familjen åtminstone bodde i, då de reparerade vinterhuset=huvudbyggnaden.
 
Förekom detta någon annanstans i landet också? Är det någon som har en id? varför man gjorde detta?
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-01-22, 13:07
Svar #1

Annika Lidén

Hej Ann-Mari.
 
I min hemby Karlsbäck inom Bjurholms kommun (Västerbottens län, Ångermanlands landskap) så hade min pappa i sitt föräldrahem en mindre sommarbostad som de flyttade till på sommaren och ett större hus som de bodde i på vintern. De båda husen ligger på samma tomt med ca 25 meters mellanrum. Anledningen som jag hört är även här för att kunna städa ut vinterboningen. Det var ju även mindre att sköta om i det lilla sommarhuset när de hade mycket jobb utomhus på sommaren.
De hade även en sommarladugård som de flyttade korna till på sommaren, den låg i skogen bara ett par hundra meter från den stora ladugården. Därifrån var det lätt att släppa ut korna på skogen där de fick gå på bete under sommaren.
 
Min mamma är född i en by utanför Bollnäs och även där hade vissa gårdar sommarbostäder, likadant var det i byar i Ådalsliden där min mans farfar kom ifrån.
 
Annika

2007-01-22, 14:01
Svar #2

Utloggad Lars-Erik Gustavsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 319
  • Senast inloggad: 2018-01-03, 14:24
    • Visa profil
Här är ett par citat från Sigurd Erixon i Fataburen 1917 s. 160ff (finns skannad hos runeberg.org) som belyser detta:
 
Den stora klimatskillnaden mellan vinter och sommar i Skandinavien synes mycket tidigt, möjligen redan under stenåldern, ha åstadkommit, att äfven den fasta befolkningen bodde på olika sätt vinter och sommar.
 
Om sommaren flyttade man, ofta dock ej de gamla, ut ur vinterhuset och sof i uthus, bodar och lador eller i särskilda sommarhus.2 Oerhördt vanligt och vidt utbredt på nordliga breddgrader är emellertid också, att man har ett särskildt sommarkök, där man eldar och kokar under den varma årstiden. Detta kan vara blott en härd i det fria eller också ett särskildt hus. Både namnet och bruket finnes belagdt ifrån Norrbotten till sydligaste Sverige, men har ännu i Norrland en genomgripande betydelse.
 
2 Sommarhus  omnämnes  1487 på Gottland, jmf. C. J. Bergman, Gotländska skildringar och minnen, sid. 53.
 
/Lars-Erik

2007-01-22, 19:17
Svar #3

Utloggad Göran Ulväng

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 145
  • Senast inloggad: 2017-01-11, 09:17
    • Visa profil
    • www.ekhist.uu.se/Staff/GUlvang
Hej!
Bruket att ha speciellt sommarkök/sommarbostad var vanligt förekommande även i mellersta Sverige. En av de främsta anledningarna var den höga kostnaden för uppvärming. Många timmar fick avsättas årligen till att avverka träd, frakta hem dem, och hugga veden, och var man bosatt i en slätt- eller mellanbygd, som de flesta människor ju var i historisk tid, så fick veden oftast hämtas flera mil bort, även det väldigt kostsamt. Så att spara på ved var en självklarhet i såväl bondgårdar som herrgårdar. I bondgårdar trängde man vintertid in hela hushållet - familj om 4-6 personer, dräng, piga och kanske någon äldre samt diverse smådjur - i det enda uppvärmda rummet, köket. Sommartid passade man på att sprida ut sig  på loft och bodar och kunde då ha en någorlunda normal livsföring igen. Att bo med så många människor och djur så pass trångt måste ha inneburt enorma påfrestningar för varje individ, så det är inte märkligt att vårarna hälsades med glädje!  I Uppland - som jag har studerat särskilt - synes man dock inte haft speciella sommarkök förrän från början av 1800-talet, ofta då ett brygghus. Längre fram, i slutet av 1800-talet verkar man dock ha övergivit mönstret. Välståndet hade då stigit så pass att bostäderna nu var försedda med flera uppvärmningsbara rum, eldade med mer energisnåla kakelugnar, och utflyttandet var då inte längre nödvändigt.  
Även på herrgårdarna och slotten var skillnaderna stora i boendet vinter och sommar. Vintertid värmdes bara det absolut nödvändigaste rummen upp, d.v.s. sängkammare, förmak och ytterligare något rum, men självfallet bodde man inte lika trångt som på bondgårdarna. Sommartid användes husen i sin helhet.  
Jag har främst studerat boendet i Uppland - min avhandling Hus och gård i förändring handlar om just detta -  men det finns säkert olika regional och lokaka varianter.  
Hälsningar
Göran

2007-01-22, 21:50
Svar #4

Lars Öhman

Det bruk som Ann-Mari Bäckman och Annika Lidén här ovan skildrar var vanligt förekommande långt in på 1900-talet även i min hembygd, dvs Säbrå socken utanför Härnösand. Närheten till staden innebar dessutom att böndernas huvudbyggnad kunde hyras ut över sommaren exempelvis till en lärarfamilj från staden medan bondefamiljen själv flyttade ut till en enklare byggnad och på så vis fick lite välkomna hyresinkomster.  
 
Även torparna genomförde den här utflyttningen t.ex. till en bagarstuga, som man ofta hade på tomten. I Norrland var ju inte vedbrist något problem särskilt som man sommartid bara eldade för att laga mat, så skälet till utflyttningen måste ha varit ett annat. Storstädning av det stora huset är förstås en viktig förklaring, men kan inte vara hela sanningen. Sommarboendet ute i lilla huset pågick ju till långt in på hösten och storstädningen var såvitt jag minns klar före midsommar då även ladugården var nykalkad och fin.
 
Kanske var det helt enkelt så att man sommartid ville leva ett enklare liv i lilla huset ungefär som en sommarstuguägare. Man behövde inte vistas inomhus särskilt mycket utan måltider och kafferaster kunde intas ute i det fria. Onödigt då att vistas i stora huset där man kanske kände sig mera instängd i sommarvärmen. Bagarstugan var nog en svalare och skönare plats, åtminstone är det min egen minnesbild från min barndoms sommarboende i bagarstugan.

2007-01-23, 07:00
Svar #5

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Från början fanns det oftast ett bostadshus, bryggstuga och ett stes på gården. Under vintern används bostadshuset och när det behövdes bryggstuga vid några tillfällen. Sommartid lagades all mat och olika långkok i form av missmörskok i stes (som var en enkel byggnad med jordgolv och 3-4 väggar och en öppning i taket där röken kunde gå ut).
När bruket av stes försvann började det byggas sommarstugor som ofta kom till och blev sommarstuga när det byggdes en ny stuga på gården. Sommarstugan hade en enklare standard och det hade enklare inredning och det var inte så noga med städningen.  
 
Förr var det vanligast att köket låg på norra sidan av huset men har alltmer blivit flyttat till södra delen av huset. Därför fanns det ändå större anledning att flytta till svalare byggnad under sommaren.
Under 1800-talet börjar ofta nya hus att byggas med källarvåning under och där fanns också ett sommarkök eller stenstugu. Sommarköket var svalare eftersom det låg i markplanet och det hade ofta stenväggar.
 
En flytt till sommarstuga eller sommarkök innebar ofta närmare till källare och svalare utrymmen. Ibland blev det också närmare till vatten och ladugård. Ofta var det enklare att gå ut och in och ofta var det en diskplats utomhus.
 
Sommarstuga som begrepp är inte vanlig förrän under 1800-talet och mer mot mitten av århundradet. Man använde istället gamla och nya stugan.Bland stadsbor förekommer det dock redan på 1600-talet och då var det en normal gård som användes under sommarhalvåret.
 
Möjligheten att städa vinterutrymmena var en anledning att flytta därifrån under vintern. Men det blev nog snarare en anledning under senasre tid. Det var nog i första hand av praktiska skäl man flyttade till sommarstugan eller stenstugu.    
 
Här i Svärdsjö Enviken flyttas det fortfarande ut eller ner i stenstugu.
 
Björn Engström

2007-01-23, 10:55
Svar #6

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Tack för era intressanta kommentarer!
 
Lars, visst var det så att bagarstugan fick fungera som sommarhus. Det stämmer.
 
Sedan tror jag precis, som Göran beskriver det, att man fick tränga ihop sig på vintern. På sommaren kunde man flytta ut till bagarstugan och folket på gården kunde då sprida ut sina sovplatser. Man blev friare.
 
Mormor hade järnspis och det var väl så att skulle man värma upp den för alla dagens mål mat så blev det varmt inomhus. I bagarstugan fanns förutom bakugnen, med en öppen spis framför, även på senare år en kokplatta. Jag antar att det blev inte lika varmt med dessa sätt att laga mat i förhållande, att laga mat på järnspisen. Min mormor levde med järnspis, utan vatten och avlopp inne, ända till i början av 1960-talet, då hon fick samma standard i sitt hus, som alla andra. Så det känns som ett privilegium att fått upplevt järnspisens värme, men också de utkylda köket på morgonen, pottor, utedass, hink med vatten och vattenskopa, att släcka törsten med. Ja, så kan ju många stugägare ha idag, men vad som var speciellt, var ju att uppleva detta på vintern. Det tror jag inte stugägaren gör idag. Då är nog huset igenbommat.
Ann-Mari Bäckman

2012-05-28, 15:54
Svar #7

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
För nyare användare av AF, kanske denna 5 år gamla information om sommarhus på gården kan vara en intressant information eller kanske vara välbekant företeelse för många.
Ann-Mari Bäckman

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna