Kringvandrande flicka

[Bo-Arne Östborg]

En tolkningsfråga - vad menar prästen i dopnotis (oäkting) i Hanebo(X) 1858 med 'Kringvand. Flicka' som moderns titel? Många kategorier bedrev ju kringvandrande verksamhet, hantverkare, försäljare, inköpare, predikanter, etc. Men troligen sågs det väl som oordning i systemet av prästen. I detta fall  är kvinnan skriven i Stora Tuna i Dalarna och bedriver sin kringvandring österut. De två följande barnen (ävenledes faderlösa) är födda i Delsbo resp. Gudmundrå. Och varför flicka - hon är 29 år vid fösta barnet. Vid andra barnet är hon Qvinsperson, prästernas vanliga sätt att benämna obotliga jungfruföderskor.

[Anders Berg]

Jag tror att man endast kan säga att hon dels inte var skriven i socknen där barnen föds, dels kommit dit relativt nyligen och utan avsikt att bosätta sig där.
 
För att säga något mer, behöver man veta något om henne. Idkade hon något hantverk? Tillhörde hon en släkt som av tradition var rörliga, t ex en resandesläkt?
 
Håller med om att det är konstigt att hon kallas flicka. Kanske hon var liten och späd till växten?

[Marianne Solli]

Jeg har også en kvinne i slekta som benevnes kringvandrande et sted, og et annet sted står det at .. hon finns bland rörlige personer...
 
Det var kanskje en tilårkommen prest som skrev dette, og i forhold til ham virket hun som en flicka.  (Jeg ser med meg selv at jeg har lett for å snakke om f.eks. han guttungen i luka på postkontoret, som jeg ikke vet navnet på).
 
Ellers har jeg lurt litt på hva som menes med ..Makarna levde som obesutten ....
 
Hilsen Marianne

[Ingela Martenius]

Varför flicka? Vi kan ju börja med vad hon inte kunde kallas:
jungfru - självklart inte
hustru - var hon ju inte
piga - hon var tydligen inte anställd någonstans
kvinna - användes om gifta kvinnor (jmf kona och engelska queen); glöm inte den knivskarpa gräns som gick mellan ogifta och gifta kvinnor
mamsell - fel socialgrupp
fröken/fru - helt fel socialgrupp
madam - hade möjligen varit tänkbart i en stor stad om hon arbetat med manligt yrke (t ex roddarmadam i Stockholm)
fruntimmer - fel socialgrupp, åtminstone på landet
 
Återstod:
kvinnsperson - lågt socialt stående, t ex en kvinna som fött oäkta barn
flicka - relativt neutralt ord (kan ha bibetydelse som lite lättsinnig)
kvinnfolk - också relativt neutralt
 
Min tolkning blir därför att prästen vid första barnets födelse var villig att tänka sig att detta var ett engångsmisstag; prästen kunde nog tänka sig flera ursäkter, som t ex att hon var ensamstående utan någon att vaka över sig, att hon trots allt var 29 år vid första barnet så det kan ju inte ha varit någon vana för henne att beblanda sig med karlar etc. Alltså, relativt oskyldig. Men när hon gör om samma sak så finns det inga ursäkter ...
 
Kringvandrande tycker jag de borde varit vana vid i Dalarna, de var väl störst i landet på arbetsvandringar. Men kanske var det för att poängtera att hon inte vandrade med en grupp utan gick ensam, vilket både är lite suspekt och en rimlig förklaring till varför hon råkat i olycka. Kanske var avsikten också att visa på att det inte nödvändigtvis var någon karl från trakten som var far till barnet ...
 
Ingela

[Anders Berg]

Det naturligaste hade varit att kalla henne piga, om prästen ville vara välvillig vid första utomäktenskapliga barnet. Piga behöver ju som bekant inte innebära någon anställning, utan betyder oftast endast ogift kvinna.

[Ingrid Bergström]

Det finns samma födelsebok och år en lappflicka, 35 år, men också flera pigor och döttrar.

[Ingela Martenius]

1858, utanför de tidigare danska landskapen, vill jag nog påstå att piga framförallt betecknade en anställd flicka/kvinna. Det var ju lag på att ha en anställning så flickor på landet som inte bodde hemma (hemmadotter) var pigor.
Piga - liksom dräng - hörde till det ordnade samhället, denna flicka/kvinna gjorde det inte.
 
Ingela

[Sven-Ove Brattström]

Ingela,
Piga och dräng var de vedertagna benämningarna på en ogift kvinna, respektive ogift man, i vigsellängderna. I födelselängder kan det variera. Står det piga eller dräng i husförhörslängden brukar det dock betyda anställda personer.  
MVH    Sven-Ove

[Bo-Arne Östborg]

Ingela, din analys stämmer väl med mina egna funderingar. Det är mycket som väcker frågor kring denna kvinna (som sannolikt är min mfm). Inget i hfl från hemgården antyder verksamhet i släkten som skulle kräva kringvandring. Gården fanns kvar i hennes släkt i hundra år till (1979) men 1871 gjorde hennes mor henne arvslös i testamente. Eftersom prästen förde över henne och barnen till 'lösa listan' kördes de väl bort från gården. Mellanbarnet (min morfar) blev fattigvårdsbarn. Min mor fick aldrig veta något om hans härstamning.

[Anders Berg]

Bo-Arne, med din beskrivning så verkar det troligt att hon kom i dåligt sällskap, med hennes mors och släkts ögon sett, och därför gjordes arvlös. Det kan mycket väl vara så att det är barnens far som orsakat hennes kringvandrande liv. Han kanske tillhörde någon grupp där det var ett vanligt levnadssätt. Allt förstås spekulationer, men du kan hoppas att det någonstans finns en notering om hennes eller barnens förhållanden, kanske i kolumnen för anteckningar i husförhörslängderna.
 
Vad gäller titeln piga så instämmer jag inte riktigt i Ingelas beskrivning, utan menar med viss bestämdhet att det huvudsakligen i en landsortssocken ska tolkas som ogift kvinna även så pass sent som 1858, men det är en diskussion som förts och förs på flera andra ställen, och som vi inte behöver ta plats med här. Det finns i alla fall inget motsatsförhållande i beteckningen kringvandrande piga, som man kan förledas att tro. Jag har sett säkert 100 kringvandrande pigor i kyrkböckerna, även om de oftare kallas kvinnfolk eller kvinnsperson.
 
Har du någon efterlysning eller fråga mer konkret om din mfm här på Anbytarforum? Jag forskar ganska mycket just på denna kategori människor och är intresserad av alla detaljer!

[Bo-Arne Östborg]

Anders! Jag har inte lagt ut denna släktgren här eller i Disbyt ännu eftersom jag vill ha större säkerhet att jag hittat rätt. Men jag ser att gården i St.Tuna inte finns nämnd här på Rötter trots viss dokumenterad historik. Så jag kanske lägger upp en rubrik för den och redovisar personerna som är aktuella för mig (1750-1900).  
Har du någon specifik fråga som inte platsar här kan du eposta.

[Bo-Arne Östborg]

Anders, nu har jag lagt ut kringhistorien under >Landskap>Dalarna>Allmänt>Gröndalsgården

[Moderator Yrken]

Diskussionen har idag flyttats hit från Yrken » Övrigt.