Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-10

[Roland Nilsson]

Hur levde våra förfäder?
 
För mig har släktforskningen gett mig många svar om mina anfäder. Men det som kanske fascinerar mig mest är hur många nya frågor som öppnar sig. Inte bara över vilka mina förfäder var och var och när de levde, utan kanske än mer omkring hur de levde. Eftersom jag nu antar att många av de frågor som jag ställer mig är frågor som andra släktforskare också ställer sig, så tänkte jag därför pröva att få i gång ett diskussionsforum med detta som bas.
 
Min tanke var att man i detta forum skulle kunna ta upp alla typer av funderingar om hur våra förfäder levde. Inte bara de svåra eller komplicerade frågorna utan även alla de vanliga frågor om våra förfäders leverne som vi kanske tror att alla andra vet eller som man själv tycker att man borde veta.  
 
Jag skulle också gärna se att vi inte bara begränsade oss till att ställa de frågor som vi funderar över utan även de upptäckter vi själva gör i våra forskningar. Om du upptäcker något interessant om livet förr som du inte hade en aning som så kan du vara ganska säker på att det är många av oss andra som inte heller kände till det. Och som väldigt gärna skulle ta del av dina upptäckter.
 
Kanske upplever någon att detta ämne ligger lite i utkanten av släktforskningen men jag tror och hoppas att intresset för denna typ av frågor är så stort att det berättigar ett forum som detta.

[Roland Nilsson]

I en bouppteckning efter en av mina anor i början av 1800-talet står det att denna kvinna, en vanlig bondhustru på landet, efterlämnade ett par glasögon. Var det vanligt bland allmogen på denna tid att bära glasögon? Var fick man i så fall tag på dem? Och i vilka sammanhang användes de? Var det läsglasögon som användes vid bibelläsningen och framför spinnrocken? Eller var det glasögon som man ständigt bar på sig?

[Roland Nilsson]

När jag tänker på hur mina förfäder levde ute på landet på 1700-talet så är det många saker som är någorlunda lätt att få en bild av hur de fungerade. Jag tänker till exempel på när man byggde hus på den tiden. Virket till husbyggena hade man ju inpå knutarna och kvarnar med såg fanns det lite här och där. Men när jag t ex försöker se framför mig hur fick tag på glasrutor till ett fönster så blir det genast lite vanskligare. För det första så undrar jag över var tillverkningen av glas skedde. Gjordes det på de glasbruk som då började dyka upp i bland annat Småland? Eller fanns det speciella fabriker eller hantverkare som höll på med detta?  
Och om det nu var så att fönster tillverkades på glasbruken hur var det i så fall före glasbrukens tid?  
Och hur fungerade det med handeln och transporten? Köpte man denna typ av varor på de marknader som fanns runt omkring i bygden? Eller fanns det någon möjlighet att beställa denna typ av varor?
 
Det var många frågor på en gång, men minsta bidrag för att skingra dimman är välkomna.

[Swen Stockhaus]

Roland! Bra att du tar upp frågan. Jag tycker gränsen kan gå vid skrönor och hörsägner. Där har vi lämnat släktforskningen, om vi tar upp sådant. Dessutom bör inläggen vara korta och konkreta, i stil med ditt om bouppteckningen.
 
I Gunnilboboken av L. Lorichs, kan man läsa om 20 personer som år 1703 fick sitta i kyrkstocken mitt i vintern, för att de plockat smultron en söndag.
 
I samma bok kan man läsa att Ferna Bruk, Västmanland, fick år 1685 privilegium att smida takplåtar. Jag undrar då - var dessa takplåtar avsedda för slott och herresäten? Det var väl inte ekonomiskt möjligt att förse vanliga hus med smidd takplåt?

[Hans Egeskog]

Apropå glasrutor.
Vi tänker oss fönster som de ser ut i dag, med genomskinligt planglas i ett stycke. Så såg fönstren inte ut i de flesta torp och bondstugor. Åtminstone inte om man får tro Frans August Anderssons minnesanteckningar från sitt liv, utgivna och kommenterade av Agnar Bjälnes 1995 i boken Torparpojken som hade pennan kär.
Frans August beskriver bl a den torpstuga i Rinna socken han växte upp i på 1830-talet, och de två fönster som där fanns. De bestod av flera små blyinfattade glasbitar, gröna, gula m fl färger. Knappt släppte de ens igenom dagsljuset när de var nya. Och efter ett tag när en eller ett par av ”glasrutorna” frusit sönder eller slagits ut och ersatts av en brödlapp eller en trasa, kunde knappast ljuset få bättre tillgång till stugans dunkel... Att de inte blev lagade tyder på att glaset antingen var dyrt även i skärvor, eller att det var svårt att få tag på.
På mig verkar dessa ”fönster” mera vara att likna vid sammanfogade flaskbottnar! Men var det så, eller är denna beskrivning inte representativ för denna tid?
Ser fram emot fortsatt diskussion om fönster och andra detaljer i våra förfäders vardag. Ett mycket bra initiativ att starta denna diskussion, Roland!

[Roland Nilsson]

Tack Swen och Hans för intressanta inlägg i debatten.  
En intressant aspekt av smultron-brottet är ju att straffet dröjde ända till vintern. Men om de blev dömda i tinget så är det ju inte så konstigt eftersom det bara var tre ting om året (i slutet av 1700-talet var det i alla fall tre per år). Dessutom så var det vanligt att de juridiska processerna drog ut ännu längre på tiden. Det var inte alls ovanligt att ett mål blev uppskjutet till nästa ting. Ofta beroende på att någon av parterna inte inställt sig eller att inte alla vittnen blivit inkallade.
 
När det gäller detta med hur olika typer av hus var beskaffade med glasrutor och tak mm, så undrar jag över om det är någon som har någon erfarenhet av dokument som beskriver byggnader i äldre tider. En typ av dokument som finns (även på mikrokort hos SVAR), är brandförsäkringsdokument. Jag har ännu inte tagit del av dessa. Är det någon som har erfarenhet av innehållet i dessa? Hur pass detaljerade är de?  
Men detta är ju dokument som till största delen beskriver de rikastes byggnader. Är det någon som har erfarenhet av dokument som beskriver torp och andra liknande byggnader? I Lars Ericssons bok Svenska knektar har jag för mig att det står en del om de genomgångar som gjordes av soldattorp, t ex i samband med att en ny soldat skulle installeras i roten. Är det någon som känner till om det finns någon dokumentation från dessa tillfällen tillgänglig idag?

[Lotta Johansson]

Hej Roland!
Syneprotokoll finns för soldattorpen! Skulle tro att dom ligger under krigsarkivet! Sök där ialla fall. Annars kan du ta kontakt med något av soldatregistren, dom har folk som är väldigt duktiga på sådant.
 
Och det bör ju finnas en hel del folk som forskat om gammal bebyggelse! Det jag vet är att bondgårdar i Västerbotten på 1800-talet hade tak av bl a näver, ingen plåt alltså. Det var nog bara i städerna och på, som du skrev, större herresäten och slott. Lycka till!

[Lena A Löfström]

Brandförsäkringsdokument är ofta mycket detaljerade. Man kan också leta efter gamla lagfarter.
 
Eller varför inte ta kontakt med någon som sysslar med torpinventering, de brukar veta det mesta om torpen de inventerat. Du kan söka dem på Sveriges Hembygdsförbunds hemsida.
 
Ett annat alternativ är de lokala arkiven, antingen kommunarkiv eller vid lokala museer. De brukar ha omfattande dokumentation vad gäller gamla byggnader och väldigt ofta har man tur att där även finns en s k byggnadsbeskrivning där man i detalj beskriver hur huset kommer att byggas. Dvs hur grova spik, plank eller annat som skall användas, Vilka färger, stenar, utsmyckningar och mycket mycket annat. De ligger ofta som en bilaga till gamla ritningar.
 
Hälsn Lena

[Eva Mårtensson Kangeman]

Vill bara tipsa om Sigurd Erixons avhandling Den blekingska lantbefolkningens byggnadskultur som dels ingår i Blekingeboken 1940, dels utgavs separat 1939. Där får man också många litteratur-hänvisningar.
Lenas tips att besöka de lokala museerna är också värt att understryka.
Någon gång är också byggnaderna beskrivna i lantmäterihandlingarna.

[Swen Stockhaus]

Jag har hittat uppgifter om såväl byggningsregler som husesynordning i en förordning från 1730. Den ger byggningsregler för de indelta regementernas boställen. Tre olika hustyper beskrivs, gällande graderna: Officer, Överste, Överstelöjtnant, Major, Ryttmästare och Kapten.  
 
Byggnadens längd var 7,1 - 9,5 meter och skulle ha en stenfot med 0,6 meters höjd, eller 0,3 meter på fast grund eller berg. Byggnaden hade torvtak, underst försett med brädor, därefter näver följt av torv. Överst s k mullrevor av trä.  
Fönstren var blyinfattade. Fönsterkarmen var försedd med foder och dropplist av trä.  
 
Vad jag kan utläsa av förordningen, så gjordes en husbesiktning vid befodran eller avgång och den berörde avstod därmed bostället. Förordningen anger: dessemellan bör det hållas en ekonomisk besiktning vart tredje år.
 
Förordningen relaterar till handlingar från 1681, 1684, 1685 och även ett kungligt brev från 1 febr. 1692.
 
Slutligen framgår att 1730 års regemente, ersatte såväl 1696 års regemente angående boställen, som 1723 års förordning om husesyn.

[Kari Nicolaisen]

Med hensyn til beskrivelse av byggekikker og dagligliv i Värmland på ca 1700-1800tallet, fikk jeg for et par år siden låne et par bøker av min mors 80-årige kusine, som hun hadde etter sin far.
Det var uhyre spennende og interessant lesning, mine aners levekår sto med ett levende for meg.
Noterte meg dessverre ikke forfatteren, det var to bøker i samme serie, den ene het noe sånt som Minner ifrån Glaskogen.
I den ene boken var bygningstyper opp gjennom 1600-1800 tallet godt beskrevet med skikkelige tegninger, samt hverdagslivet til fattigfolket levende  beskrevet av en/fler fra samtiden.
Det meste var sitater på noe jeg tror må være gammelsvensk, men det var lett å forstå bare man vendte seg til det, og opplevelsen etter lesingen
satt i sjela i lange tider etterpå, og gjør det vel fortsatt.
Angrer bare at jeg ikke noterte hva bøkene het, før jeg måtte sende dem tilbake.
mvh Kari

[Torgny Henriksson]

Apropå Kari Nicolaisens inlägg:
 
I de svenska högskolornas bibliotekskatalog LIBRIS hittar jag detta:
 
Författare: Ernvik, Arvid, 1900-1987  
Titel: Folkminnen från Glaskogen : sägen, tro och sed i västvärmländska skogsbygder / Arvid Ernvik  
Ort/Förlag: Uppsala  
Utgivningsår: 1966-1968  
Omfång: 2 vol.  
Serie: Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B, Folkminnen och folkliv ; 12

[Michael Östman]

Vaxade fönster.
 
När ungefär försvann bruket att ha vaxad linneväv som fönster och ersattes av riktigt fönsterglas.
 
Om det är någon som känner till detta skulle det vara roligt att få reda på det.
 
Mvh. Michael

[Swen Stockhaus]

Michael: Mycket intressant fråga!  
 
Jag förmodar att övergången till fönsterglas har samband med teknikutvecklingen inom glasblåsning - dvs bra kvalité och lågt pris.
Om jag har uppfattat det rätt, så utförde glasblåsaren det första arbetsmomentet med fönsterglasen.
 
Jag har bara en bok att tipsa om, men kanske kan bokens källförteckning leda dig vidare:
 
Fogelberg, Torbjörn: Höganäs fönsterglasbruk 1863-1869 (1962).
 
Jag ser fram emot den fortsatta diskussionen!

[Kari Nicolaisen]

Hei,
Tusen takk for opplysningen om forfatter og tittel på bøkene om Glaskogen. Det hørtes riktig ut.
De må ha kommet i ny utgave, da han som hadde eid dem døde i 1958.
 
Vet noen om det er mulig å få kjøpt dem noe sted idag, jeg ville svært gjerne hatt dem i min boksamling som minne for mine etterkommere.
mvh Kari
hjemmeside://home.sol/~kanicola

[Swen Stockhaus]

I boken Hantverk i Sverige berättas i kapitlet om Glasmästare: Innan det fanns fönsterglas, användes skinn, horn eller oljestruket papper.  
Ännu under 1400-talet var användningen av fönsterglas begränsad till kyrkor, kloster och slott. På 1730-talet började större glasformat med träspröjsar komma i bruk, på herrgårdar och städernas byggnader.

[Swen Stockhaus]

Från den gamla goda tiden.
 
Fattigförsörjning = 1067 Riksdaler: 12 skilling.
Fattighus eller någon anstalt för fattighjonens vård och skötsel finnes ej, utan så snart dessa senare av ålderdom eller sjukdom sakna förmåga att sig själva livnära, intagas de, som det heter, på socknen på det sätt, att de under vissa dagar uppehålla sig hos varje hemmansåbo, varför man ock ofta får se gamla och sjukliga personer transporteras gårdarna emellan ganska långa sträckor, ibland utan avseende å väderleken, om fattighjonet är nära att frysa ihjäl eller att i regnväder bliva alldeles genomblött. Så fort det tillbragt de bestämda dagarna på ett ställe, skall det ovillkorligen förflyttas till närmaste granne.
För Sörfors, Gryttjen och Johannisfors Bruk med underlydande hemman är en särskild fattigvård.  
 
Uppgifter från år 1845-1849 hämtade ur boken: Det gamla Medelpad Nr 4. Beskrivning över Attmars socken. (Utgiven 1946).

[Eva Dalin]

Hej.
Två av mina anor, far och son , verkade som glasmästare i södra Skåne (Skytts härad) och i Trelleborg under andra halvan av 1700-talet. De hämtade fönsterglas från Kosta glasbruk och transporterade detta med häst och vagn, eller släde om det passade. Glaset var förpackat i s k långlådor med ormbunksblad som stötdämpande mellanlägg.  
Verkstaden fanns hemma på gården, i anornas bouppteckningar finns fönsterglasverktyg upptagna.  
Tidvis var ju fönsterglas skattlagda. I mantalslängder kan man hitta  uppgifter om vem som hade fönsterglas och hur mycket sådan lyx kostade.

[Karin Holm Björkholm]

[color=119911]Hej Eva.[/color]
 
[color=0000ff]Ditt meddelande om glasmästare var intressant att få ta del av.En av mina anfäder i Skåne var bl.a. glasmästare och jag har funderat mycket över detta.Fann i bouppteckningen en styck diamant och då förstod jag  lite vad det var han hade sysslat med.Han hade avskedats som soldat på 1840-talet.Bouppteckningar kan ju verkligen ge kött på benen i ens sökande efter sina rötter.[/color]
 
[color=aa00aa]Glad Påsk[/color]

[Pierre Nilsson]

Hej allesammans!
Jag tycker det här är ett bra sätt att diskutrea förfädernas liv. När kom bordsknivarna och bordsgafflarna? Det äldsta fynd jag har hittat om detta var i en bouppteckning från 1802. Glasögon har jag hittat en uppgift om från 1808. Porslin från år 1817. Sedan har jag också hittat en violin och en fiol från år 1817. Och den första hagelbössan har jag uppgift från 1827. Det här är lite ovanliga skaer som jag har hittat i bouppteckningar som rör mina förfäder. Vad år man med innan bordsknivar och gafflar kom i början på 1800-talet?  
 
Jag rekommenderar också att gå och titta i gamla hus som blivit museer. I ett museum i min hemsocken kallat Iselstastugan som ligger i Grödinge, Stockholms län. Det finns ju en massa saker där från olika gårdar runt omkring. Dessutom finns en bouppteckning från 1834 som omnämner hela hemmanet. Mina lokala forskarkollegor hade inte hittat en äldre bouppteckning och det trodde inte jag heller fanns. Men för ca 3-4 veckor sedan när jag hade några mikrofilmer hemma upptäckte jag till min stora förvåning en bouppteckning från 1795 som berättar om just det hemmanet vid den tiden. Jag mailade min kollega och berättade om fyndet och han blev väldigt förvånad och glad över att den hittats. Jag frågade om jag fick hänga upp den i museet och det fick jag göra. Så i sommar när museet är öppet går jag in och hänger upp den i museets historik. Om man är noggrann så hittar man fynd till slut.
 
Mvh
Pierre N

[Fredrik Blomquist]

Jag tänkte komma med några inlägg i föremålsdebatten.
När fönsterglasen först kommer in i bilden i bondstugorna är svårt att säga, litteraturen är lite skiftande på den här punkten. Den äldsta uppgiften jag har funnit är från 1602 i Huddunge socken , då en soldat som inte fick komma in till en bonde som låg och sov hade tagit loss fönstret och klättrat in i stugan. Redan på 1500-talet nämnds dock fönster i prästgårdarna. Åtminstone vid mitten av 1600-talet tycks fönsterrutor vara ganska allmänna, och finns även i små torparstugor.
Detta rör norduppland, bruket har nog varierat lite geografiskt.
Tittar man på äldre hus är det främst på 1600-talshus som man kan hitta grönt glas i rutorna. Jag har dock gjort egna så sökningar efter fönsterglas vid gamla husgrunder och på gårdsplatser, och det mesta av det äldre fönsterglas man kan hitta på det viset är grönt. Det tycks vara vanligt under hela 1700-talet, även om vitt glas blir vanligare under 1700-talets lopp. Ungefär samma gäller i Uppland som i Dalarna. Det tycks som fönster med träkarmar blir vanligare tidigar på landsbygden i Uppland än i Dalarna. Bly till fönster omtalas vanligen under 1600-talet och början av 1700-talet, därefter börjar de försvinna, redan vid mitten av 1700-talet tycks träkarmar vara ganska vanliga här. I Dalarna fortsätter blykarmar i fönstren att dominera hela 1700-talet, och ännu i början av 1800-talet har de tydligen varit vaniga på stugorna. Det vita glaset har i de flesta fall ursprungligen varit vitare än vad det är idag. Då man ibland hittar riktigt gamla fönsterrutor brukar glaset ha blivit oxiderat (glaset får en oljig hinna) och av solljuset fått en violett ton, ibland har rutorna drabbats av glassjuka.
Beträffande gafflar så är 1808 den tid jag börjar finna dem även i Norduppland, det dröjer dock till 1820- och 1830-talet innan de börjar bli lite vanligare. Som man mest levde på bröd, gröt och välling behövdes inte några särkilda bestick annat än skedar. Kan dock nämnas gästbudskniven, som ibland förekommer under 1700-talet, det dröjer dock till 1800-talet innan även den blir vanlig. I Dalarna blir bestick inte vanliga förrän mitten/slutet på 1800-talet. Det är först runt sekelskiftet som kolstålsgafflar och knivar börjar brukas till vardags, i ovansiljan dröjer det ännu längre.
Porslin finns redan i en del av de tidiga bouppteckningarna på 1750-talet, liksom glasbuteljer. Porslinet är dock då fajans. Det tycks som smederna varit föregångare, och var de första som skaffade sig dessa moderniteter. Bland de första föremålen som brukar förekomma är porslinskrus, troligen är det blåvita fajanskrus som åsyftas. Under 1700-talets andra hälft är det dock inte ovanligt att bönderna i norduppland har en eller annan postelynstallrik att ståta med.
I Dalarna (siljanstrakten) håller man sig till traditionella material som tenn och koppar om man nu skall skaffa sig något finare alternativ till trädiskarna, och först när porslinet blir vanligt på 1830-40-talet börjar det göra något vidare insteg här. Det är ungefär samtidigt som porslinet börjar bli mer allmänt i Uppland, i Dalarna dröjer det dock fram till slutet på 1800-talet innan trädiskarna börjar utkonkureras, ännu på 1900-talet har man på många håll brukat trädiskar till vardags.
Nu har jag skrivit lite grann, jag vet inte hur allmänna mina iakttagelser är, vi får se om någon har några synpunkter.

[Swen Stockhaus]

Igår, söndag 1/8, var det Hembygdsgårdens dag och jag besökte bl a Bondrumsgården, belägen i Fågeltofta, Skåne. Gården är i gammal korsvirkesstil, uppbyggd efter en brand 1766. Bondrumsgårdens bakugn och skorsten lär vara (åtminstone) från tiden vid svensk-danska kriget 1676-79.
 
Längre upp i landet byggde man gärna husen på en rejäl stenfot, men vet någon varför korsvirkeshusen byggdes lägre?  
 
I Bondrumsgården har storstugan försetts med brädgolv, medan pigkammaren har golv av sandstenflis. Hade möblerade hus i Skåne någonsin stampat jordgolv, eller är det bara en myt?

[Stefan Simander]

Hej Fredric och ni andra!
Jag fann redan som färsk treveckors-nybörjare i släktforskning på en svårtydd titel på en man som levde på 1670-talet i byn Hammarby i Björklinge socken, på gränsen till Harbo socken som Fredric kartlagt. . Jag läste det som Glasmästare, men tyckte det var en smula märkligt, så jag rådfrågade en mer erfaren forskare på biblioteket där jag satt. Han sa tvärsäkert att det stod Masmästare. Jag var fortfarande tveksam. Han undrade hur länge jag  forskat, och när jag meddelat honom detta, sade han bestört att jag måste gå en kurs för att lära mig läsa ordentligt. Just då kom en ännu erfarnare handstilstydare in i rummet och uppmanades då att kolla att det stod Masmästare, varvid denne tvärsäkert fastslog att det stod Glasmästare. Hurra! (Några år senare ledde jag kurser i släktforskning och läsning av gamla texter!).
 
Senare kom jag genom Björklinge släktforskarförening i kontakt med Åke Andersson i byn Hammarby. Han hade låtit gräva ner en ledning i sin åker och då funnit gröna slaggprodukter som verkade komma från glasproduktion! Jag har varit och beskådat platsen, men slaggbitarna var då försvunna.
 
Jag har länge undrat vad för sorts glas som tillverkades i Hammarby, Björklinge. Dricksglas eller fönsterglas? Glas för kyrkor och herrgårdar eller för allmogen? En del av svaren ovan verkar  göra det möjligt att det fanns grönt glas även i allmogebyggnader, så kanske var det sådant som tillverkades av min ana!?

[Björn Berglund]

Hej!
Angående glastillverkningen i Sverige så började man med
glasbruk redan på 1500-talet. Jag tror ändå att man lugnt kan påstå att
redan från mitten av 1600-talet fanns det glasfönster hos allmogen. Att
fönsterglasen kunde skifta starkt både i grönt och gult stämmer. Jag
tror också att man överdriver grumligheten i gammalt glas då man
nuförtiden har vant sig vid alldeles felfria och genomskinliga gals.
 
Det fanns också s k buteljglas men jag tror knappast att
torparna hade tillgång till sådant glas.
 
Mvh
Björn Berglund

[Fredrik Blomquist]

Hej Stefan.
Jag tycker intressant med de gröna glasliknande bitarna, men det verkar nog som om det skulle vara slagg trots allt. Hyttslagg brukar ju kunna förglasas. Glasmästarna brukar vanligen inte tillverka glas, utan främst skära till och fatta in glasen i fönsterbågar. Jag har hittat en glasmästare i Östervåla omkring 1700, ingen i Harbo, men en förfader till mig hade fått en blyvinda förpantad hos sig av en torpare i Harbo på 1660-talet. Jag skulle ta och titta i mina papper lite grann, jag har för mig att det var en glasmästare från Björklige som fick betalt för att ha satt in fönster i Harbo kyrka någon gång på 1600-talet.  
Det är kanske här din ana bl. a. har varit och satt in glas. Han borde säkert ha gjort något arbete i Björklinge kyrka, titta i kyrkoräkenskaperna där. Jag tror säkert att sockenborna anlitade sin egen glasmästare om de hade en sådan i socknen.
 
/Fredrik.

[Fredrik Blomquist]

Förlåt Stefan.
Jag kontrollerade uppgiften. Det står endast.
1696 Utgifter.
Till glasmästaren från Björklinge som lagade kyrkfönstret 4.16 daler.
 
Troligen fanns dock inte mer än en glasmästare i Björklinge. Kanske levde han på 1690-talet.

[Björn Bergström]

I 1875 års Häradskarta används begreppet Jordtorp. Vet någon vad det innebar? Jag misstänker att det snarare har juridisk betydelse än fysisk.

[Anna-Lena Eriksson]

Frågan hur våra förfäder levde är spännande. Jag upplever att vi fått en mycket bättre bild av de förfäder vars bouppteckningar vi hunnit läsa. Där får man på ett helt annat sätt ett grepp om vilka saker de omgav sig med, hur många djur de hade etc. Vidare har i alla fall vårt länsmuseum i Uppland givit ut en rad böcker som beskriver livet i vårt landskap tillbaka i tiden, bl a Uppländsk undfägnad (om mat), Byggt i Uppland och Kläderna gör upplänningen. Säkert kan man finna liknande arbeten på övriga länsmuseer. Intressant läsning är det i alla fall och det hjälper till att ge ytterligare näring till bilden av förfädernas liv.

[Olle Elm]

På temat - Den enes död den andres bröd - förekommer i Lommaryds kyräk 1608 följande tidsbild:  
Haffuer Mechell upb(u)ritt och inladg(?] för lasse i Quarnsarit för hoor pengar - 10 daler
Noch för Anders i Hult för hoor pengar - 10 daler
Item haffuer forbne Mechill uthaff samma
penngr utgiffuit - 6 daler när
klocke stapeln spenthes.
An(a)madhe aff herwedh List(?)r Heruedssaköreth
till betala skarpretaren med för
Briitta i Quarnsarit och Ranell i
Ödhenstorp han affrettadhe - 7 daler
28 öre

[Olle Elm]

V g bortse från mitt ovanstående inlägg och läs här i stället. Det blev fel..