ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hemmadotter  (läst 1390 gånger)

2006-01-17, 08:55
läst 1390 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har i min släktforskning sett att det är inte ovanligt att det fanns en dotter, som förblev ogift och stannade hemma och tog hand om föräldrarna. Då dessa sedan dog så flyttade hon till något syskon eller annan släkting för att hjälpa till i hushållet. Hon blev som en vandrande pokal.
 
Var detta bara slumpen att om någon inte råkade bli gift, så stannade man hemma, någon annan möjlighet till egen försörjning fanns ju inte, eller fanns det ett krav att någon fick offra sig och bli den som tog hand om föräldrarna?  
 
När det gällde större gårdar så löste det sig väl med att föräldrarna fick bo på undantag. De fick då hjälp av den unga familjen, som övertagit gården.
 
Där det inte fanns någon gård att bo kvar på, t ex för sågverksarbetare och det fanns bara en förälder kvar, så löste man det hela med att denne fick ambulera runt bland barnen.
 
Jag har för mig att jag läst någonstans om det här outtalade kravet om att stanna hemma och ta hand om föräldrarna. Kan det stämma?
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2006-01-17, 18:22
Svar #1

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Hej Ann-Mari!
 
Läste alldeles nyligen en artikel i Ordfront 1/2006: Du ska vårda din mamma, av Petra Ulmanen.
(Borde läsas av alla personer i sandwichåldern, dvs vi som befinner oss mellan barn som inte är fullt självgående och alltmer hjälpbehövande föräldrar!)
 
Författaren påstår där att vuxna barns skyldighet att ge livsuppehälle och vård till sina åldriga föräldrar togs bort ur sociallagstiftningen 1956 och ur familjelagstiftningen 1979.
Har ej undersökt om det stämmer, men kanske någon här som har koll på sociallagen vet säkert?
 
Hälsningar
Marianne K

2006-01-17, 19:29
Svar #2

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
I Göran Ingers Svensk Rättshistoria står att 1919 kom en ny Fattigvårdsförordning, som innebar att i varje Fattigvårdssamhälle skulle finnas Fattigvårdsanstalt i form av ålderdomshem, försörjningshem eller vårdhem. Kommunen skulle betala för sjukhusvistelse. Försörjningsplikt förelåg alltjämt för Föräldrar gentemot barn, barn gentemot föräldrar, samt mellan makar inbördes.
 
Att ta hand om sina föräldrar kanske man gjorde upp syskon sinsemellan, fanns det dessutom någon som inte var gift kanske det var naturligt att just den personen bodde hemma med föräldrarna, så de inte behövde flytta runt bland barnen.
 
Min fråga var väl om någon av syskonen mer eller mindre var tvungen att avså från äktenskap för att stanna hemma och ta hand om föräldrarna.
Ann-Mari Bäckman

2006-01-17, 20:21
Svar #3

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Frågan är väl vem som var till för vem ... hönan eller ägget.
De åldrande föräldrarna kunde naturligtvis lika bra bo med en gift son eller dotter som med en ogift dotter. Tvärtom ville man nog helst se alla döttrarna gifta för dels fick de högre status, dels visste föräldrarna att de gifta döttrarna hade en bra mycket bättre chans till försörjning. Föräldrarna fick det ju dessutom själva bättre om de kunde bo med en gift dotter och hennes man, den ogifta dottern kunde ju sällan bidra med några större summor till hushållet. Om föräldrarna behövde en piga när de bodde med något gift barn, så fanns det ju gott om backstugufamiljer med tösabitar som arbetade i stort för bara maten.
Kanske det mera låg något i någon måste offra sig och bli hemmadotter inom borgerligheten. Fanns det ingen lämplig dotter eller annan fattig kvinnlig släkting, så kanske man måste anställa en sällskapsdam till gamla mammma ... och det kostade mer än en backstuguflicka.
 
Nej, jag tror snarare att hemmadöttrar var flickor som inte var så starka som fick stanna hemma och pyssla om föräldrarna, på så vis indirekt försörjda av syskonen.
 
Ingela

2006-01-17, 21:39
Svar #4

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ja, jag tänkte som du, Ingela, att det skulle fungera lika om inte bättre, om hemmadottern gifte sig och hade föräldrarna hos sig.
 
Så fungerade det hos min mormor. Hon bodde kvar i föräldrahemmet och min morfar fick också inhysas där, när de gifte sig. Mormor kunde alltså ta hand om sina föräldrar och även sin vuxna ogifta broder. Min morfar jobbade borta i tre-veckors perioder och det är ju förståligt.
Ann-Mari Bäckman

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna