ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Egen bibel  (läst 4318 gånger)

2008-05-01, 00:57
läst 4318 gånger

Utloggad Inga-Lill Fjällström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 500
  • Senast inloggad: 2024-02-17, 01:42
    • Visa profil
    • www.ingalills-anor.se
Hej!
Hur pass vanligt var det att människor ägde en bibel på 1800-talet? Fick dom en när dom konfirmerades? Eller var det bara dom läskunniga som ägde sin bibel? Jag har nyligen fått tag i en bibel på en loppis och forskat fram att hon som ägde den utbildade sig till småskolelärarinna.
Mvh Inga-Lill

2008-05-01, 10:22
Svar #1

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
Man har länge varit läskunniga i Sverige. Familjebibeln var den vanligaste boken. Om man ägde en bok var det en bibel. Man tror att i stort sett varje familj hade en bibel, ofta gick den i arv. Hur tidigt man fick eller skaffade sig bibel är varierande. Men åtminstone sen reformation har det varit en strävan att ha en bibel i familjen. Det blir naturligtvis fler biblar desto billigare dessa blir.

2008-05-01, 13:55
Svar #2

Utloggad Inga-Lill Fjällström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 500
  • Senast inloggad: 2024-02-17, 01:42
    • Visa profil
    • www.ingalills-anor.se
Vad kommer det sig då att prästen skrev ibland att dom ägde en bibel? Jag har sett det då och då i någon hfl men inte så ofta. Var det så kanske att där prästen skrev denna anteckning, att dom precis hade köpt sig en bibel? Annars kan man ju få den uppfattningen att det var ovanligt att dom ägde sin bibel.
 
Mvh Inga-Lill

2008-05-01, 16:08
Svar #3

Utloggad Gunni Sikström

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-03-10, 12:49
    • Visa profil
Hej!
Jag har också undrat över varför prästen skrev in om bibel fanns. På en ana finns år 1820-1825 antecknat: Har ej bibel, kan köpa. 1826-1830 hade husfadern avlidit men vid änkan finns anteckningen: Har bibel. Var det ett krav att äga en bibel?

2008-05-01, 16:33
Svar #4

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Inga-Lill,
 
Om i stort sett varje familj hade en bibel, som Lena-Maria skrev, så kan det väl ändå vara anmärkningsvärt om en ungdom har en egen? I synnerhet om det var tidigt på 1800-talet, med tiden blev ju allehanda köpesaker mer och mer överkomliga.  
 
En annan tanke är att innan konventikelplakatet anskaffades 1858 kanske prästen tyckte det var misstänkt om man hade extra biblar utöver familjebibeln, och därför värt att notera (så att han kunde hålla ögonen på en).
 
Jag tittade på tre bouppteckningar jag har, från fiskar- och bondefamiljer på Tjörn 1858, 1866 och 1882. De hushållen hade vardera en bibel och 1,2, eller 3 psalmböcker, plus enstaka ytterligare böcker som inte är angivna med namn.
 
(Meddelandet ändrat av acb den 01 maj, 2008)

2008-05-01, 16:41
Svar #5

Utloggad Stig Ronnegren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2010-11-20, 17:44
    • Visa profil
Hej.
Jag har också sett att prästen noterat:innehar bibel.
När man tittar på gamla bouppteckningar så noterades det  
om innehav av Bibel-Katekesen och psalmbok. Har läst om det
att innehavet hade hög status och gott anseende.Om man sedan kunde läsa den
var av mindre betydelse.  
Bibeln gick i regel i redan förutbestämd ordning, vem av arvingarna skulle ärva den när det var dags.
Man noterar inte alltid var man läser. Läste om en som var på fel sida om lagen, när han sonat sitt brott fick han en bibel av prästen.  
Om det gagnade vandeln framgick ej.
 
Vårhälsn Stig

2008-05-01, 16:56
Svar #6

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Ibland betyder det att kyrkans bibel var utlånad till familjen eller personen, man gjorde så för gudfruktiga men fattiga.

2008-05-01, 17:18
Svar #7

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
OBS jag skrev att OM man ägde en bok var det bibeln. Det betyder inte att alla hade råd med bibel. Men det var inte ovanligt att familjer hade bibel. Det var ovanligare att enskilda, yngre personer hade. Enligt de forskningar jag sett hade svenska hushåll ovanligt mycket böcker, jämfört med andra länder.
 
Att det blev fler som hade böcker på 1800-talet har att göra med att det blev billigare att trycka. Därmed billigare att införskaffa. Vad gäller anteckning om bibel i kyrkboken har jag inte sett det någon gång. Då har jag ändå släktforskat i många socknar(spridd släkt).

2008-05-02, 09:31
Svar #8

Utloggad Ingegerd Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2016-08-21, 22:21
    • Visa profil
Är det någon som vet när det började bli vanligt att konfirmanderna fick en bibel av kyrkoförsamlingen? Jag har min farfars bibel, som han fick vid sin konfirmation i Lästringe kyrka 1882, som ett kärt arvegods. Han blev föräldralös 1879 vid 12 års ålder, yngst av 10 barn, så han hade med säkerhet ingen bibel hemifrån med sig. Kanske församlingen var särskilt mån om de på den tiden utsatta och medellösa?
 
Mvh
Ingegerd

2008-05-02, 11:48
Svar #9

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Ingegerd,  
Bibelfonder var antagligen till för just det. Jag googlade på bibelfond och fick bl.a. en träff på Arkiv Digital, där HFL 1881-1890 för Bogen i Värmlands län även innehåller anteckn. om utdeln. av biblar, skänkta av Karlstads stifts bibelfond 1886.

2008-05-02, 12:58
Svar #10

Utloggad Ingegerd Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2016-08-21, 22:21
    • Visa profil
Tack för tipset, Anna-Carin! Jag får kolla om Strängnäs stift hade någon bibelfond.  
 
Mvh
Ingegerd

2008-05-02, 17:27
Svar #11

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Om man ägde en bok var det inte Bibeln, det var Psalmboken. I alla fall från 1700-talet var det en mycket vanlig fästmansgåva.
Psalmboken var mycket bättre än Bibeln: där stod vilken söndag det var (vilket hade betydelse för hur man skulle vara klädd och vilka sysslor som skulle utföras), där stod böner, Lilla Katekesen (så att man kunde öva inför husförhöret) etc.
 
Den absoluta favoritboken efter Psalmboken var Johann Arndts (1555-1621) Om den sanna kristendomen: den utkom i Sverige första gången 1647 (i översättning) och kom ut i ungefär 30 upplagor under 1700- och 1800-talen; allmänt kallades boken bara Arndt (som om han inte skrivit något mer).
En annan vanlig bok var en postilla, alltså en bok med samlingar av predikningar.
 
Med Psalmboken, Arndt och en postilla klarade man sig långt; det var långtifrån alla som kunde komma till kyrkan på söndagarna (handikapp, sjukdom, för långt, någon måste vara hemma som eldvakt och barnvakt etc.), men med den här samlingen kunde man hålla en liten enskild andakt och känna sig styrkt.
 
Bibeln har däremot inte varit så vanlig; troligen var den dock vanligare i Norrland än i södra Sverige men det är min gissning. Personligen tror jag att prästerna inte alls uppmuntrade till ägande av Bibeln på 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Officiellt uppmuntrade kyrkan till bibelläsande, men rent praktiskt visste ju varenda präst att det gav upphov till en mängd frågor och åsikter som inte alls rymdes inom svenska kyrkan. Konventikelplakatet kom till just för att förhindra den här sortens funderingar.
 
Så när prästerna antecknat äger Bibel så har det då till mig skickat ett budskap av ungefär samma innebörd som när SÄPO antecknat socialist (vilket ju borde ha varit positivt under socialdemokratisk regering men egentligen betydde att man var lite väl röd i sina sympatier): den här får vi hålla ögonen på. Nej, det som uppmuntrades var just ägande och läsande av Psalmboken, Arndt och postillor, för där var allt redan färdigtolkat enligt den officiella synen.
 
Ingela

2008-05-02, 22:16
Svar #12

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
Ska vi diskutera saken. Vad man ägde var i första hand en katekes, eftersom man lärde sig läsa i denna, tills skolan infördes. Katekesen talade dessutom om hur man skulle tolka den sanna kristna läran. Sen kunde man ha en psalmbok. Detta var och är(?) en vanlig gåva vid konfirmation. Sedan ville man gärna ha en familje bibel, inte för att läsa. Utan många användes till att skriva upp familjemedlemmar i och visa att man hade råd. Sen följer andra kristna böcker.
 
Så detta med att prästen skriver äger bibeln har jag aldrig sett, jag har släktforskat i minst 7 landskap och i ca 26 socknar och Finland, men har aldrig sett en sådan anmärkning. Dock har vi en familje bibel, från 1800-talet. Så det man läste var i första hand katekesen, den skulle man helst kunna utantill vid konfirmation.

2008-05-02, 22:44
Svar #13

Utloggad Maria Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 656
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 21:18
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har anor i Dalsland på 1800-talet där det är antecknat i husförhörslängden saknar bibel. Varför, kan man undra. Var det ett fattigt hushåll eller hur fick man sin bibel på den tiden? Det kändes ledsamt för mig!  
 
Mvh
Maria Larsson

2008-05-03, 14:54
Svar #14

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Lena-Maria,  
 
Psalmbok = Katekes.
Katekesen är tryckt i Psalmboken, det var bl.a. därför man hade en - precis som jag skriver om man orkar läsa hela mitt långa inlägg.
 
Man lärde sig inte nödvändigtvis att läsa i Lilla Katekesen. De skolmästare som var mycket vanliga innan folkskolan använde sig oftast av ABC-böcker. På de få ställen där man faktiskt lärde sig läsa hemma, kan Psalmboken naturligtvis mycket väl ha varit övningsbok men det var nog troligare att man började med en bön eller kanske en välkänd psalm. Katekesen ansågs i allmänhet för svår för barn på 8-9 år.
 
Vid konfirmationen skulle man inte helst kunna katekesen utantill - man skulle kunna den utantill. Det var det man förhördes om.
Psalmboken var inte en vanlig konfirmationsgåva, den var en vanlig fästmansgåva. Det behövdes ju bara en Psalmbok i varje hushåll.
Mycket långt in på 1800-talet var det vanligt att brudar på landsbygden inte hade brudbuketter utan istället bar de en Psalmbok, fint inlindad i något dyrbart kläde i handen. Den Psalmboken var fästmansgåvan.
 
Man hade inte religiösa böcker för att visa att man hade råd (möjligen hade man religiösa böcker för att visa vilket kristet hem det var), och inte för att skriva upp familjemedlemmar i (det är en anglosaxisk tradition); f.ö. var det ju få som kunde skriva innan 1850-talet. Man använde sina religiösa böcker. Bibeln var då jämförelsevis ointressant eftersom den stora tyngdpunkten i svenska kyrkan ligger på Nya Testamentet - och det var ju väl täckt i Psalmboken, i Arndt och i postillor.
 
Mot slutet av 1800-talet, början av 1900-talet blev det inte ovanligt med praktbiblar - illustrerade och fint inbundna - och de var verkligen bara til lyst och för att skryta med att man hade råd. Just i en sådan skrev också min farmor in alla familjemedlemmar: men då talar vi ca 1908.
 
 
Maria,
 
Ja, sin Bibel fick man allt skaffa och bekosta själv. Nu beror det ju lite grann på när på 1800-talet vi talar; är det i början så var det få hushåll som hade en Bibel, är det mot slutet så var det ovanligt att man inte hade en. Det fanns under andra halvan av 1800-talet särskilda välgörenhetsorganisationer som gav bort Biblar - kanske antecknade prästen att det här hushållet saknade Bibel och gärna ville ha en så att han kunde anmäla det till ett sådant här sällskap.
 
Ingela

2008-05-03, 15:43
Svar #15

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
Jag har sett massvis av katekeser från äldre tider. Men inte lika många psalmböcker. Att det finns massor av katekeser i frakturstil visar att dessa var vanliga. Dessutom skulle jag vilja veta vilket fakta underlag du har? Jag har läst folkskolans framväxt i Sverige och har för mig att det stod att katekesen var den bok man hade i hemmen och lärde sig läsa i? Men detta är inte mitt ämne, så jag kan ha fel.

2008-05-03, 21:17
Svar #16

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Det mest intressanta i denna diskussion är nog egentligen VARFÖR skrev prästen dit om man innehar bibel eller inte.
Jag tror att endel präster skrev in det för att ha lite kontroll av:
1. Barnen hade mera tid att lära sig läsa och förstå kristendomen  
2. Veta vilka som kunde bilda egna bönehus och tolka bibeln på ett sådant sätt som prästen inte tyckte om (endel blev ju tvungna att fly till USA)
3. Tyckte att det var en bra familj som skötte sig och skulle få bättre status av prästen  (ja, vem vet?)
 
Det finns säkert fler vinklar på varför detta blev inskrivit i hfl.

2008-05-03, 22:08
Svar #17

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
Jag håller med. För varför skulle prästen skriva in det ? Måste ha funnits ett själ. För även om inte alla hade bibel, så var det inte ovanligt. Jag kan tänka mig att kyrkvärdarna(som var ett hedersuppdrag) ofta hade, eller skaffade sig bibel. Men då var det väl som troende.
 
Kanske var det i samband med sådana uppdrag som anmärkningarna skrevs? Att de som fick den sortens uppdrag förväntades ha en bibel, då de ofta var eller ansågs som lite finare?? Svårt att uttrycka det, men jag hoppas ni förstår vad jag menar.

2008-05-03, 22:40
Svar #18

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Lars Pettersson, docent historia vid Uppsala universitet; han har skrivit en del om folkskolemyten. Innan 1842 fanns det mer än 1800 fasta skolor i ungefär hälften av de 2300 socknarna; i tillägg fanns det gott om ambulerande skolor. Generellt sett var det i mycket avlägsna bygder man var tvungen att lära sig läsa hemma. I alla fall i Skåne finns det exempel på sockenskolor så tidigt som 1750 (som dessutom lärde ut att skriva).
I dessa skolor användes framförallt någon typ av ABC-böcker för småbarnen; prästen var oftast inte särskilt intresserad av att katekesen lärdes in - risken var ju alltid att läraren, som innan 1860-talet oftast inte fått någon högre formell utbildning, började lära ut felaktiga saker.
 
Psalmböcker blev ju faktiskt föråldrade: 1819 kom en ny Psalmbok, och även om man inte kastade den gamla genast så blev det ju väldigt förvirrande med att det inte stämde men vad som hände i kyrkan. 1937 samma sak (och 1986). Så man använde Psalmböckerna till allt möjligt: förbättra isoleringen i huset, klistra bindmössor etc.
Varken Lilla Katekesen eller Bibeln föråldrades på samma sätt. De nya versionerna var i allt väsentligt likadana som de gamla, det var språket som var uppdaterat. Och många ansåg - och anser fortfarande - att den bästa Bibel-versionen är Gustav Vasas bibel (1541); den är ju fortfarande fullt läsbar! Inte förrän med 1917 års Bibel blev det en riktig ny version (där bl.a. apokryferna - som var omtyckta - var borttagna).
Så sammanfattningsvis var Bibeln, postillor, Arndt och Lilla Katekesen värda att spara medan Psalmboken måste ersättas efter 1819 (det gick ju naturligtvis inte på en gång).
 
Ingela

2008-05-04, 12:53
Svar #19

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
Jag tror vi talar om olika tider. När skolorna kom(och det var innan folkskolestadgan), så kom ABC boken. Men dessförinnan lärde man sig läsa i de böcker som fanns i hemmet, och då främst i katekesen, eftersom det var en bok man skulle lära sig. Man lärde sig katekesen utantill. Att lära ut fel i den, var nog i det närmaste omöjligt, eftersom man skulle kunna varje ord. Det är inte så många ord. Om du läst den. Den innehåller de tio budorden och Luthers förklaringar till vad dessa står för.
 
Man bevarade böcker länge, dessa var värdefulla. Även gamla böcker ock böcker som man inte kunde läsa i. Finns exempel på franskaromaner som funnits hemma hos vanligt folk(i det fallet en uttråkad hustru, från Frankrikie, som läste romaner i vagn och kastade ut de när hon läst färdigt).

2008-05-04, 19:47
Svar #20

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
I Pajala församling har prästen (komminister Henrik Tornberg) i vissa husförhörslängder under 1800-talets första decennier fört in anteckningar om att vissa församlingsmedlemmar fått någon av följande böcker:
 
ABC-boken (barn)
Katekes (ungdomar)
Nya testementet (vuxna)
 
Han noterade också ibland om personer var läs- eller språkkunniga.  
 
Jag tolkar formuleringen fått som att Henrik Tornberg själv gav församlingsmedlemmarna dessa böcker. Det framgår inte om det rörde sig om lån eller om regelrätta gåvor.
 
I en skogssamisk familj fick mannen NT, hustrun en katekes och en son fick en ABC-bok, men i övrigt är gåvorna ganska spridda. Generellt sett var det familjer som var ganska fattiga som fick böckerna, kanske för att de mer förmögna i Tornedalen redan vid den här tiden ibland hade egna små bibliotek med religiös, ofta pietistiskt färgad, litteratur.
 
Erik Kuoksu

2008-05-05, 10:56
Svar #21

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
Vad intressant. Handlade nog om att både hjälpa folk och att få in de på den rätta vägen vad gällde tron.

2008-05-05, 12:57
Svar #22

Utloggad Ingegerd Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2016-08-21, 22:21
    • Visa profil
Lena-Maria!
 
Nog är det väl lite mer än Tio Guds bud och förklaringarna till dem, som katekesen (även den lilla) innehåller, och som man förhördes på ända till för lite drygt 100 år sen. Alla fem huvudstyckena, Tio Guds bud, Trosbekännelsen, Fader Vår, Dopets sakrament och Altarets sakrament behövde man säkert kunna.  
 
Mvh
Ingegerd

2008-05-05, 13:51
Svar #23

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
Såvitt jag minns så fick de plats även i förhören när jag konfirmerades. Men det jag sa var att katekesen innehöll det som man skulle lära sig. Därför var den inte kontroversiell. Att lära sig läsa från den var därmed något som kyrkan godkände. Om den var bra som lärobok är en helt annan sak.
 
Att läsa bibeln kunde däremot vara kontroversiellt. Men att äga en bibel var det inte, oftast. Däremot att läsa den som läsarna gjorde.

2008-05-05, 16:59
Svar #24

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
En mycket intressant diskussion. Vad vanligt folk ägde i form av böcker borde kunde studeras i de noggrant förda bouppteckningarna - har för mig att någon studerat detta i samband med en undersökning av Göteborgsborgare, men känner ej till om det gjorts på vanligt allmogefolk. Det är som nämnt en mycket intressant fråga om folk ägde egna biblar.  
 
Flera andra frågor dyker upp då jag läst inläggen. Ett är om det var vanligt att godsägare gav sina underställda och deras barn biblar/psalmböcker?  Brukspatron Joseph Stephens på Huseby (Skatelöv sn) ska enligt muntliga uppgifter ha delat ut dylika till sina dagsverkstorpares barn. Han var själv metodist och en varmt kristen människa som levde som han lärde. Även hans dotter fröken på Huseby Florence Stephens ska ha delat ut detsamma till konfirmander. Var denna sed vanligt förekommande att bättre beställda, såsom gods- och bruksägare, sponsrade det kristna läsandet i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet?

2008-05-06, 08:39
Svar #25

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Vi har glömt postillan, dvs predikosamlingar. Jag har några från min släkt, det var tydligen vanligt att man hade en sådan för uppbygglig läsning, ofta högläsning.

2008-05-06, 09:59
Svar #26

Utloggad Lena-Maria Jansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2008-06-17, 11:27
    • Visa profil
Hittade det här,(här på forumet), angående läskunnighet. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/15764/62028.html?1098910994
 
Jag tycker diskussionen är intressant i sammanhanget. För utan läskunnighet finns ingen anledning till att äga böcker.

2008-05-06, 20:16
Svar #27

Utloggad Stig Ronnegren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2010-11-20, 17:44
    • Visa profil
I mitten av 1800 talet verkade Leastadius i Norrbotten. Man ser i gamla bouppteckningar att endast religös litteratur togs upp i bouppteckningen om man så ägde annat. Romaner eller liknande ansågs som irrläror,lika var det om man ägde musikinstrument.
Ovannämnda togs aldrig fram till bouppteckningen utan behölls och användes i Lönndom.
En bouppteckning är offentlig handling så för att unvika skandalen gjorde man så.
Hälsn Stig

2008-05-06, 23:17
Svar #28

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Angående Niclas fråga om gods- och bruksägarnas roll som boksponsorer till underlydande familjer, så har jag ett exempel från Gästrikland.  
 
Min farfars mor var brukssmedsdotter och född 1875 på Hammarby bruk i Ovansjö, Gästrikland, där hon bodde till 10 års ålder. Hon har berättat att det på Hammarby, som ägdes av familjen Petre, fanns ett bruksbibliotek inrymt i två bokskåp med glasdörrar som stod i brukets kyrksal. Där kunde hon och de andra barnen på bruket låna allehanda böcker, inte bara religiös litteratur utan också skönlitteratur. Brukspatronen Thore Petre (1793-1853) på Hammarby, var en av de mer betydande liberala riksdagsmännen för borgarståndet på 1830, 40- o 50-talen, känd bl.a. för sin beläsenhet och sitt stora bibliotek. Han hade redan på 1820-talet inrättat en lancasterskola på Hammarby bruk, och hans son brukspatronen och riksdagsmannen Hjalmar Petre (1832-1898) gick i faderns spår.  
 
Min farfars far som var bondson och född 1866 i Ovansjös grannsocken Ockelbo hade däremot inte samma tillgång till litteratur i sin barndom. Han har berättat att i hans barndomshem fanns inga andra böcker än bibeln, psalmboken och några postillor.

2008-05-08, 17:08
Svar #29

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Ingela Martenius skriver i ett inlägg ovan (lördagen 03 maj 2008 - 14:54 ) apropå ett tidigare inlägg om familjebiblar där man noterade namn och data om familjemedlemmarna:  
Man hade inte religiösa böcker (---) för att skriva upp familjemedlemmar i (det är en anglosaxisk tradition); f.ö. var det ju få som kunde skriva innan 1850-talet.  
 
Helt ovanligt med sådana familjebiblar var det dock knappast, även om de före 1800-talet vanligen förknippas med högreståndsfamiljer. Seden tycks ha förekommit länge i vårt land (varför skulle den vara anglosaxisk?), men den var förstås begränsad till den del av befolkningen som var skrivkunnig. Det äldsta exemplet som jag känner till finns i en gammal bibel från 1500-talet som tillhört en välbeställd bergsmansfamilj i Dalarna med familjenoteringar gjorda tidigast från 1605.  
 
Ett mer sentida exempel är en bibel som tillhört min farfars mormors far som levde 1813-1881 och var dagkarl under Hammarby bruk i Gästrikland. I hans bibel står man, hustru och alla barnen noterade med födelsedata.    
 
Börje Furtenbach nämner släktanteckningar i gamla familjebiblar i sin klassiska handbok Släktforskning för alla, och avbildar på s. 11 (2:a upplagan 1971) anteckningar i en familjebibel som tillhört prosten Johan Kempe (1728-1806) i Edsberg. Vidare har Magnus Bäckmark och Peter Jennergren skrivit i Släktforskarnas årsbok 2004 (s. 145-164) om Lisa Holst och familjebibeln. Ett exempel på hur familjeanteckningar i biblar kan vara värdefulla i genealogisk forskning. I det fallet handlar det om en prästfamilj i Österåker på som fortlöpande skrivit in data om familjemedlemmarna under 1700-talet i ett exemplar av Karl XII:s bibel.

2008-05-08, 22:44
Svar #30

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
I de hfl som jag forskat i, mest från norra Uppland och södra Gästrikland, står det så gott som alltid angivet hur kunnig en person var i katekesen, Luthers och Swebilii.
Jag antar att den senare är den som författats av ärkebiskop Olof/Olaus Swebilius.
När man talar om katekesen, är det väl alltid fråga om Luthers. Den av Swebilius hade jag aldrig hört talas om, innanjag började släktforska.
Ansågs båda lika betydelsefulla?

2008-05-26, 13:14
Svar #31

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Ingela skriver ovan  
 
Det fanns under andra halvan av 1800-talet särskilda välgörenhetsorganisationer som gav bort Biblar
 
Redan under första halvan av 1800-talet gavs biblar bort av Fruntimmersbibelsällskapet i Stockholm. I vigselboken 1817-1861 för Oderljunga och Perstorps församlingar i Skåne är noterat vilka vigselpar som fr o m 1822 fått dessa biblar med tjenliga uppmuntringar till dessa dyrbara gåfvors rätta begagnande.
 

gid 1688.9.45800

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna