Sånger

[Siv Nauman]

Tiden går och klockan slår
och inte var det inte heller,
och tiden går och klockan slår
och inte var det inte långt gånget.
Att det handlar om en kvinna som är med barn förstår jag men finns det någon som kan resten.
MVH
Sivan

[Madeleine Caesar]

Min mormor (född 1904) sjöng ibland en visa som hennes mamma ofta sjöng för henne som barn. Jag minns bara de första raderna - är det någon som kan resten? Det skulle vara väldigt roligt att få hela texten! Den börjar så här:
 
Du lilla bäck
som rinner käck
igenom grönan dal ...
 
Mvh/Madeleine

[Bo Berndtsson]

Du lilla bäck som ilar käck  
igenom grönan lund.  
Vi hastar du ack stanna nu  
och lek med mig en stund.  
Vi hastar du ack stanna nu  
och lek med mig en stund.  
 
Det kan jag ej sa bäcken nej  
så brått jag har, så brått jag har,  
ty mycket än skall ske och sen  
en väg så lång är kvar.  
Ty mycket mer skall ske och sen  
en väg så lång är kvar

[Joel Vogler]

och här är ytterligare två verser :
 
Där ner i dal vid skuggrik al
skall kvarnens hjul ha fart
och blommor små helt duvna stå
få de ej svalka snart.
Och blommor små helt duvna stå
få de ej svalka snart
 
Farväl, min vän! Nu raskt igen
jag går till verket glad.
Min väg är lång, med muntert språng
jag hasta vill åstad.
Min väg är lång, med muntert språng
jag hasta vill åstad.

[Bo Berndtsson]

Lika så gott att vi tar melodien också:
 

[Karin Björkholm (Karin)]

[color=0000ff]Tummetott, slickepott....[/color][color=119911]någon som kan fingervalsfortsättningen ?[/color]
 
vänligen Karin A B

[Mariette Qvistberg]

Hej Karin!
Menar du: Tummetott, slickepott, långeman, gullebrand och lilla lilla vicke-vire!

[Eivor Andersson (Ema)]

....som satt i askan och spann ...
 
EA

[Karin Björkholm (Karin)]

[color=ff6000] Emas ... fortsättning har jag inte hört förut men inlägget torsdag den 04 sept 2003 kl. 10.53: kan nog stämma rätt så bra men fanns det inte tio fingrar i valsen, eller två händer[/color]

[Eivor Andersson (Ema)]

Karin,
I Göteborg med omnejd är ramsans fortsättning, som jag skrev.
Det kan Du fråga vem som helst härifrån.
Sedan förstår jag inte det Du skrev om valsen, men det kanske var till Joel ??
 
Hälsningar Eivor

[Eivor Andersson (Ema)]

p.s.
 
Jag såg fel, det skall vara Mariettes inlägg 10.53.  
Jag har bara hört versen för en hand.
Det finns en vers för tårna också men den har jag glömt (eller förträngt)  
Hälsn. Eivor      d.s.

[Eivor Canova (Pilady)]

Eivor; fortsättningen på fingerramsan, den var faktiskt ny för mig som är uppvuxen i Sävedalen - Partille kommun. Så det är nog rätt lokalt ibland.  
En variant till: Tummetott föll i sjön, Slickepott drog\en opp, Långeman bar\en hem, Gullebrann la\en i säng och lilla Vicke Vire sprang hem och skvallra.
 
Hälsar
Eivor

[Gunilla Svensson (Nillan)]

Tåramsan:
Lilltåa, Tåtilla, Tillerosa, Kroknosa och Stortompen rätt opp i vädret [väret]!

[Gunilla Svensson (Nillan)]

En för alla tio fingrar:
Vänster: Lilla tingen, gullringen, långspången, gulltången och gubben i går'n.
Höger: Tummelitott, slickepott, långeman, gullspann å lille pellevinken
 
(Jag är förskollärare och kan rätt många ramsor och visor så fråga på om ni undrar över något mer...)

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej,
Jag har kunnat den ramsan sedan jag var liten och fick lära den från min mamma.
På Hisingen hade vi min variant - men vi sa Gullebrann och spann skulle rimma på Gullebrann.
Helt seriöst - Eivor A.

[Elisabeth Thorsell]

Tåramsa: Tilleritå, tåtilarn, rubben och skrubben och så lilla isikopepen!  
 
Denna brukade min svärmor, f 1914 i Hedemora, roa småttingarna med, är det någon annan som känner igen den?

[Kerstin Asp]

Stortån, tåtån, tåtilla, tillrosa och lillpinken är ytterligare en variant.

[Jan Kjellander (Berget)]

Tåramsa: Lilltån, tenaterva, kukelua, makafrua, STORTAMPEN. Det sista uttalas med grov och bullrig röst samtidigt som man vickar den fram och tillbaka. Kommer från min mormor född i Sthlm 1860-talet.

[Madeleine Caesar]

Bo och Joel!
Fantastiskt att så snabbt få svar - både text och noter!! Jag har sökt denna visa under flera år, men inte hittat den. Dessutom var jag väldigt osäker på hur melodin gick. Stort tack - det var jättekul att få klarhet!
Bästa hälsningar
Madeleine

[Berit Tjernberg]

Tåramsa: Lilltån, Tetån, Terrarun, Knäppafrun och Storgubben för Hjula! Om det stavas exakt så här vet jag inte, men jag hörde det av min farmor, (född 1886 i Säbrå, Ångermanland)
Hjula ska uttalas med betoning på u och tjockt l.
 
Berit (i Kramfors)

[Barbara Wall]

Någon som kan alla verser på skillingtrycket om Nicolina som min mormor (f 1875 i Småland) sjöng? Med vänlig hälsning, Barbara

[Iréne Karlsson]

Hej Barbara! detta är vad jag har hittat, men vet ej om det är denna tex du menar?
 
Nikolina
 
Att vara kär det är en ryslig plåga.  
Den som försöker den säger inte nej.
Jag var så rysligt kär i Nikolina.
Och Lina hon var lika kär i mej.
 
Om hennes hand jag bad hos hennes pappa,
men fick det, som jag ej väntat på.
Jag aldrig kommit ut för någon trappa
så rysligt hastigt som jag gjorde då.
 
Jag gick då hem och satte mig att skriva,
bad Nikolina va?så snäll
å möta mig, när månen börja skina
i ekebacken nästa lördagskväll.
 
Så mötte jag en mörk figur i kappa
och månen sken på himmelen den blå.
Den mötande var Nikolinas pappa
beväpnad med en rätt försvarlig påk.
 
Jag började att darra uti knäna
och tänkte ta? till benen skygg och rädd
men medan jag så gnodde mellan träna
fick påken dansa polka på min rygg.
 
Jag skrev till Nikolina då och sade:
Nu är det med mitt hopp totalt adjö.
Om du ej bota kan min kärlekspina
så dränker jag mig uti närmasta sjö.
 
Men Lina skrev igen och sade till mig:
O, kära Pelle blott nu på mig hör,
den som sitt liv förkortar är en kruka.
Du kan väl vänta till dess gubben dör.
 
Och nu så väntar jag och Nikolina,
att gubben snart skall kola vippen av,
och som en gravsten skall jag då just sätta
den gamla påken uppå gubbens grav.
 
 
MVH Iréne

[Carin Fredsdotter almström (Fredsdotter)]

Jag lärde mig en godnattvisa på barnskötarutbildningen som jag förlorat texten till och undrar om någon kan hjälpa mig med resterande verser?
 
I källaren sitter klotrund en mus,
en framtand hit och en framtand dit,
och ber om att få låna skorna i vårt hus
för musen ska natta barnen.
Och det tycker jag att musen ska få
för ungarna är säkert uchliga små
och fryser på kalla golvet.
Rutch ner med skorna i källar'n.
 
Mvh Carin

[Jessica Wahlén]

Farfar Lunds bönevisa
Jag hoppas att någon kan hjälpa mig klargöra släktbanden som finns invävda i denna (långa) bönevisa min mm ff skrev omkring 1923. Vad jag framför allt är intresserad av är vem mottagaren kan vara, vem Borg och vad Homset är.  
 
Min känsla är att mottagaren skulle kunna vara författarens emigrerade brorsdotter. Vad tror ni?  
 
Yngve Vis?n landsteg 23 år gammal i New York 1923 efter att ha rest från Göteborg med skeppet Kungsholm. Han uppgav då att han skulle bege sig till Ronald, MN. Mig veterligen var det ingen i min släkt som i slutänden gifte sig med honom men visan (och fästmannen) kan ju ändå ha sänts till någon av mina kvinnliga släktingar.
 
En fästman jag sänder och detta minsann
med villkor så gör honom sällskap ibland.
Den gåvan den sändes från Sveriges land
tag emot denna gåva och räck den Er hand.
 
Men om sedan resan den gången blir dul,  
Ni kan dock ej säga att pojken är ful.
Tag emot den jag säger, fast jag är nervös,
jag vet att den passar verendaste tös.
 
Tag emot den jag säger, jag längtar och ber
Låt mig få förtjäna ett minne av Er.
En skjorta det har jag, vill minnas ändå,
men vore väl roligt om jag hade två.
 
Jag tror att Ni tycker och säger som så
den farbror Lundh kom ihåg mig ändå.
Jag minns Er som barn där hemma hos far,
Er röst så ljuvlig, Er stämma så rar.
 
Från Homset dit kom di varendaste kväll
och vad vi visste den Hanna var snäll.
Ibland var en väska, ibland hade korg,
Ni hade ju så roligt i sällskap med Borg.
 
Jag åtar att posta ty jag är ej snål
dock vore det roligt bli med på en skål.
Ni må tro att den Yngve han har ett fint hem
där Ni just med nöje ska bliva medlem.
 
Jag tror nu att tösen som har så pass vett
nog tror det jag säger förutom Ni sett
och när som Ni reser till Sverige härnäst
så kom till min villa och bliv där min gäst.
 
Var viss Ni blir mottagen, detta minsann,
så gott Ni kan fordra av en ensam man.
Ni vet vad jag mistat, jag säger ej mer,
ty allt inte passar att säga till Er.
 
Av all jag hade blott en nu jag har
som bor och kan räcka att passa sin far.
I Gårdsby jag bodde och trivdes så gott,  
men kommen till Gullbo blev sorgen min lott.
 
Det lider mot slutet, jag finns inte mer,
men först tänkte styra med detta år Er.
Jag minnes den bjudnig min Ida mig gav
men ojas att resa detta otäcka hav.
 
Men denne Er fästman är nog Edert hopp
Ja den ska Ni hylla, han passar Er kropp.
Ifall Ni tycker presenten var bra
så svara då prästen ett gladeligt ja.
 
Ja själv Ni mig känner och detta förvisst
en hälsning då sänd mig och säg 'tack för sist'.
I Älmebo jag vistas, i Gullbo jag bor.
Min sorg är obeskrivlig och det efter mor.
 
Jag fått mig en husa med den är ej min
dock är det ett sällskap som lugnar mitt sinn.
Jag slutar mitt samtal och tror och minsann
Ni tager presenten och det till Er man.
 
Ifall Ni undrar vad är det för en?
Han är ifrån Granås och heter Vis?n.
Om själv jag ej kände så väl denna släkt
jag aldrig den saken Er hade väckt.
 
Jag tror att Ni tycker att detta var bra,
jag sänt Er en gåva som Ni ville ha.
Då tanken till Kårestad ilar ibland
så säg till er pappa jag sänt er en man.
 
Så sköt och vårda'n på tillbörligt sätt
så att utav Eder må bliva en ätt.
Jag vet att Ni tror mi förutan bevis
till dess jag med tiden får höra Ert pris.
 
Jag hade bort resa när som jag var ung
man skulle då slita och tjäna vår kung.
Om någon vill veta vem detta skrivit har
så är det en före detta smålandshusar.
 
Och namnet är känt av varendaste hin
som skall sedlar skriva och driva dem in.
Jag tycker det gungar som vill det gå dul.
Jag kan ej begripa, jag är ju ej full.
 
Är det jag som är orsak till klagan och tjut
så säg det i öra, du Lundh, vet nu hut!
Jag viskar, jag ryter, jag stampar och svär.
Jag vill ej beskyllas vem orsaken är.
 
Ifall jag blir uppsatt att sitta i byn
då skall inga skatter bli höjda i skyn.
Lite äta det får vi, men värst med vår törst
ty slantarna åtgår till skatterna först.
 
Jag önskar Er framgång och det som händer
jag hoppas få veta när svar återsändes.
Jag väntar med oro, jag hoppas och tror,
jag säkert få veta då, Hanna blitt mor

[ulla sandstedt]

Jag söker en godnattvisa, kan någon denna?
 
Tukke tukke ulliga fåren
kille kille vita lammet
bäccka bäccka ??
stånga sin fårahjorden
 
solen dig sakta sänka
vad månne vänne tänka
tidigt i morgon vi ses igen
långt på den ensliga heden
 
detta tror jag ?
mcyket tacksam för svar

[Maritha Berglund]

Detta är en finsk vallvisa. Tukku tukku ulliga fåren.
Upphovsman : Gerhard Dornbusch. MVH Maritha
(tyvärr kan jag inte texten).