ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-06  (läst 1956 gånger)

2003-02-15, 22:11
läst 1956 gånger

Sonja Larsson

Förr i tiden vandrade ungdomar kvällen före trefaldighetssöndagen till en närbelägen källa för att träffas, leka och dricka källans hälsobringande (t. ex. järnhaltiga) vatten.
En sådan källa fanns på Bofaras marker i Hanebo har jag hört berättas, författarinnan Birgitta Lillpers har diktat om en sådan källa, seden kan ha funnits på många ställen i landet. Känner någon till sedens ursprung, berätta för mig eller tipsa mig om var jag kan läsa om den. Tack på förhand!
Sonja Larsson

2003-02-15, 22:53
Svar #1

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 10:35
    • Visa profil
Om en liknande sed vid Rägna källa i Kvänums (eller Öttums) socken, berättar Olof Henricson på sid. 82-87 i boken Stora Wånga (Skara 1978). Han hänvisar till västgötaforskaren Hugo Jungners avhandling Gudinnan Frigg och Als härad (1922)

2003-02-16, 10:32
Svar #2

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21882
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 10:51
    • Visa profil
Hämtat från nätet (www.algonet.se/~katstahl/kallan):
 
Trefaldighetskällan i Jom är en gammal offerkälla. Den ligger en kilometer norr om Ekeby kyrka, alldeles intill vägen. Där kan man stanna och smaka på det mineralhaltiga vattnet.
På kvällen innan söndagen efter pingst, alltså aftonen före trefaldighetssöndagen, så hölls fest och dans här vid källan. Det sades att vattnet hade en särskild kraft just den kvällen att bota sjukdomar, läka sår och uppfylla önskningar. Man kunde också se sin tillkommandes bild i vattnets spegel.  
Trefaldighetskällan i Jom var en av de mest ryktbara och besökta i Oland. Den är ständigt flödande och har alltid varit observerad. Många har druckit ur den källan, kanske tvättat sig i det livgivande vattnet eller offrat något.  
Enligt smeden Karl Eriksson, Gimo född 1886, brukade han i sin ungdom på Trefaldighets-aftonen, tillsammans med unga och gamla, med spelman i spetsen, vandra den långa vägen från Gimo till källan i Jom. Där drack man vatten ur källan, offrade en slant åt källdisen och umgicks hela kvällen och natten med varandra i lek och dans till dess man under morgontimmarna begav sig hem. Viktor Eriksson i Ovanby, född 1887, kunde berätta liknande upplevelser.  
 
Hämtat ur Oland - Ur en kommuns historia
 
Mvh/Maud
Hälsar vänligen
Maud

2003-02-16, 16:45
Svar #3

Utloggad Inga Wallenquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1481
  • Senast inloggad: 2024-03-19, 09:37
    • Visa profil
Källdrickning förekom i hela landet i samband med vissa helgdagsaftnar. Då ansågs vattnet mera hälsobringande. I södra Sverige upp till norra Östergötland var det framför allt på midsommaraftonen som folk vallfärdade till källorna. Man drack bot för sina krämpor. Offrade en slant i källan osv. En del finns att läsa i Martin P Nilssons Årets folkliga fester. Ebbe Schön har skrivit om det i Svensk folktro A--Ö och Anders Hult: Källan till Vattnet, sanningar och sägner om vattnet i marken som kom 1991 på Gidlunds förlag handlar om offerkällor, trefaldighetskällor och mycket därtill.
Mvh
Inga

2005-01-10, 14:14
Svar #4

Anneile Eriksson

I en gammal brevsamling som jag har renskrivit från 1920-talet stöter jag ofta på tillställningen 'Bönhelg'. Som jag har förstått det så inträffade det två bönhelger per år, en på våren och en på hösten.  
 
Bönhelgerna verkar ha varit en 'festhelg', åtminstånde för ungdomar även om man skulle gå i kyrkan också. Sen verkar det även som att man bytte pigor och drängar under Bönhelgen på hösten.
 
Är det någon som vet ursprunget till dessa bönhelger och mer exakt när de inträffade?
 
Breven är skrivna i Västerbotten, Degerfors sn.
 
Tack på förhand!
/Annelie

2005-01-10, 17:40
Svar #5

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Kan det kanske ha något att göra med bönedagar? Nordisk Familjebok (1878) skriver:
 
Bönedagar (Bot- och bönedagar, Allmänna tacksägelse-, fäste-, bot- och bönedagar), särskilda till offentlig gudstjenst förordnade dagar, hvilkas ändamål är att väcka folket till besinning af dess andliga behof och genom offentliga förböner nedkalla Guds välsignelse öfver samhället. Dylika högtider firas i de flesta protestantiska land. I Sverige voro de brukliga redan under den katolska tiden. För att afvända en smittosam sjukdom lät Magnus Ladulås 1280 och 1289 påbjuda allmän fasta och bättring. Gustaf I lät 1544 anordna åtta på hvarandra följande bönedagar till afvärjande af oväder och andra landsolyckor, och sedan bestämde han, att årligen fyra bönedagar skulle firas efter hvarandra. Erik XIV förnyade 1567 påbudet om bönedagars hållande. Äfven Karl IX, Gustaf II Adolf och drottning Kristina lemnade föreskrifter i samma syfte. Från 1676 har bönedagarnas antal i svenska kyrkan städse varit fyra, och stundom har en extraordinarie bönedag firats, t. ex. d. 3 Dec. 1756 i anledning af det misslyckade försöket att ändra regeringssättet. De firas på tider och efter texter, som bestämmas genom de s. k. bönedagsplakaten. Ett sådant utfärdas af regeringen före årets början. Det uppläses i kyrkorna och plägar uppspikas på kyrkodörren. Till en början högtidlighöllos bönedagarna i Sverige på fredagar. Den 4 Nov. 1772 bestämdes, att de från 1773 skulle firas på lördagar. 1783 och 1784 voro den första och den fjerde på lördagar, den andra och den tredje på söndagar. 1785 började man att fira alla på söndagarna. 1790 bestämdes, att den första och den tredje böndagen skulle firas på en söndag, den andra och den fjerde på en lördag (utom i Stockholm, der alla bönedagar fortfarande skulle firas på söndagarna). 1792-93 högtidlighöllos bönedagarna i hela riket på söndagar, 1804-06 firades den första och den fjerde på lördagar, den andra och den tredje på söndagar. Från 1807 hafva bönedagarna städse firats på söndagar. Jfr Gångdagar.
 
Vilka dagar det är, har alltså varierat från år till år. Kalendern i programmet Min Släkt har böndagarna utsatta (1 Böndagen, 2 Böndagen, osv) och enligt den infaller de på följande dagar på 20-talet:  
 
1920: 14/3, 9/5, 11/7, 10/10
1921: 13/3, 8/5, 10/7, 9/10
1922: 12/3, 14/5, 9/7, 8/10
1923: 11/3, 13/5, 15/7, 14/10
1924: 9/3, 11/5, 13/7, 12/10
1925: 15/3, 10/5, 12/7, 11/10
1926: 14/3, 16/5, 11/7, 10/10
1927: 13/3, 15/5, 10/7, 9/10
1928: 11/3, 13/5, 15/7, 14/10
1929: 17/3, 12/5, 14/7, 13/10

2005-01-10, 21:12
Svar #6

Utloggad Annelie Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 101
  • Senast inloggad: 2009-01-21, 21:41
    • Visa profil
Efter att ha kikat i breven så kan det nog mycket möjligt vara så att det inföll fler än två bönhelger på ett år. Det är också mycket möjligt att det är dessa dagar som du berättar om. Dessvärre törs jag inte säga nåt säkert då det inte rikigt framgår i breven vilka datum de menar.
 
Tack så mycket!

2005-01-10, 22:22
Svar #7

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Som det framgår av citatet ur Nordisk Familjebok ovan utfärdades bönedagsplakat varje år. Dessa publicerades i början av året i det s k Årstrycket, som utgjordes av kungl. brev och förordningar.  
Årstrycket ersattes 1826 av Svensk Författningssamling, och bönedagarna för 1920-talet finns ju uppräknade ovan.  
 
När det gäller uppgifter om äldre bönedagsplakat (före 1826) kan man i Libris söka fram vilket datum bönedagsplakaten utfärdades för varje år. Oftast är plakaten på 4-6 sidor.  
På KB:s (Kungl. Bibliotekets) hemsida kan man läsa mera om vad Årstrycket är. -- Svensk Författningssamling utges fortfarande.

2005-01-10, 23:52
Svar #8

Utloggad Ingegerd Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2016-08-21, 22:21
    • Visa profil
Kombinationen bönhelg och Västerbotten får mig att snarare tro att det rör sig om helger då det lutherska väckelsefolket samlades till stormöten.  
 
Mvh
Ingegerd

2005-01-11, 23:25
Svar #9

Utloggad Annelie Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 101
  • Senast inloggad: 2009-01-21, 21:41
    • Visa profil
Jag tror inte att dessa brevskrivare tillhörde det lutherska väckelsefolket, men kanske gick även andra på dessa möten?

2005-03-31, 16:32
Svar #10

Utloggad Britta Zachs

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 412
  • Senast inloggad: 2016-10-06, 18:13
    • Visa profil
Hej! Vid reparation av golvet i ett hus byggt på 1930-talet hittades över och underkäke av en gris i det isolerande spånet.Kan knappast ha kommit dit av en slump. Någon som hört om något liknande? Vad kunde vara anledningen? Hälsningar Britta

2005-04-01, 07:29
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Låg käkarna ihop eller huller om buller? Finns det möjlighet att någon råtta kan ha släpat dit käkarna? För det fordras det då ett tillräckligt stort hål någonstans i golvet eller i väggen.
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-04-01, 08:11
Svar #12

Utloggad Britta Zachs

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 412
  • Senast inloggad: 2016-10-06, 18:13
    • Visa profil
Vet inte hur dom låg men det var i golvet på andra våning. Jag tror inte att en råtta kan få upp det dit. När jag berättade om griskäken för bekanta som bor i en gammal prästgård i grannsocknen, sa hon att dom hittat kalkonfötter och ben i sitt golvspån. Tycker det borde vara en tanke bakom? Britta

2005-04-01, 09:36
Svar #13

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ja, då verkar det medvetet att man gjort så. Man kan ju tänka sig att det var för att bringa tur, med mycket mat till gården eller för att blidka hustomten. De ansågs inte så snälla, har jag för mig. Det är väl därför man satte ut gröt till honom till julen. Fast en griskäke var ju inte mycket att mumsa på. Så jag gissar då på det förra. Var också prästerna så skrockfulla?
Ann-Mari Bäckman

2005-04-01, 12:09
Svar #14

Eivor Andersson (Ema)

Hej,
 
Jag var med vid rivningen av ett gammalt torp från 1850-talet.
Där fanns i isoleringsmaterialet, som bestod av tång, spån m.m. också allt från gamla barnskor, en äggostform i trä, och skelett från en fårskalle. OBS!(Det är sant)  
Man hade djuren boende i ett rum i stugan, för att hålla värmen.  
Det åkte säkert med lite av varje.
 
En annan sak, som man kunde hitta var en liten slant i varje hörna av bottentimret.
Det betydde att de inte skulle behöva vara fattiga.
 
Hälsn. Eivor

2005-04-01, 13:38
Svar #15

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Det skulle vara kul att få veta i vilka landskap, dessa seder var brukliga. Eivor och Britta, var låg dessa hus?
 
Jag har något svagt minne av att ovanför ladornas dörrar eller fäbodarnas dörrar hade man något kors eller liknande, för att hindra de onda makterna att komma in. Detta var i Ångermanland.
Ann-Mari Bäckman

2005-04-01, 14:06
Svar #16

Utloggad Britta Zachs

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 412
  • Senast inloggad: 2016-10-06, 18:13
    • Visa profil
Dom husen jag skriver om ligger i Tibro(Kyrkefalla) och Värsås i Gamla Skaraborgs län.Britta

2005-04-01, 16:21
Svar #17

Eivor Andersson (Ema)

Och mitt torp låg i Solberga, Bohuslän.
 
Jag har hört att det målades kors på dörrarna, när pesten och koleran härjade. Man markerade att det fanns smitta i huset.
 
Det skall också ha funnits någon bräda man satte på taket för att varna för vargar. Jag har läst det någonstans.
Inte rätt datum för att verka seriös  
 
Hälsn. från ett soligt bohuslän, Eivor

2005-04-01, 17:05
Svar #18

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Detta borde väl någon på Nordiska Museet känna till?
 
Mvh
 
//Leif

2005-04-26, 09:18
Svar #19

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Vet inte om detta hamnar under rätt rubrik.  
Min fråga är om det var brukligt i vissa fall att 10-11 åriga flickor fick börja jobba som piga i början av 1800-talet. I mitt fall gäller det en föräldralös flicka som flyttade till Falun som 10-åring. Hon kom sedan tillbaka som 12-åring till trakterna av Grangärde/Norrbärke och arbetade då som piga. Var detta brukligt?

2005-04-27, 00:52
Svar #20

Utloggad Simon Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2012-02-13, 16:20
    • Visa profil
Arnold:
 
Har stött på samma fenomen i södra Sverige när jag gått igenom husförhör för Farhult, Väsby, Jonstorp, m.fl. socknar.
 
På många ställen finns barn utan koppling till hemmansägarens familj upptagna bland pigor och drängar.
 
Tex:
Gossen Nils, 11 år
Flickan Karna, 12 år
 
Misstänker att detta oftast rör sig om barn vars föräldrar inte kunnat ta hand om dem. I ditt fall så är flickan föräldralös, men misstänker att det i många fall rör det sig från barn från mycket fattiga förhållanden.

2005-04-27, 07:15
Svar #21

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se

2005-04-27, 08:29
Svar #22

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Arnold.
 
När det gäller föräldralösa eller ev annat skäl försvarslösa barn vid denna tid, finns deras fall ofta upptagna på sockenstämma. I sockenstämmoprotokollen, som i vissa fall är mikrofilmade, kan man finna intressanta uppgiter om förhållandena.
 
Per Thorsell.

2005-04-27, 10:44
Svar #23

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Per! Tack för tipset. Var finns dessa att tillgå?
Finns det filmat? Eller måste man söka efter originalhandlingar? Var?

2005-04-27, 12:45
Svar #24

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Det varierar starkt med tillgängligheten och bevarandet av sockenstämmoprotokoll. Om de finns filmade, står de upptagna i SVAR-katalogen under den aktuella socknen, serie KI:.
 
Om Du inte hittar något där, är det nog bäst att fråga direkt på vederbörande Landsarkiv.
 
Sockenstämmoprotokollen innehåller många givande och roande upplysningar om livet bland allmogen.
 
Per Thorsell.

2005-06-16, 23:34
Svar #25

Utloggad Fredd Holm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 584
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:42
    • Visa profil
    • www.facebook.com/fredd.holm
Jag har nu påbörjat en dokumentering om hur midsommarfirandet har gått till runt om i landet. Eftersom många traditioner och seder försvinner så är det viktigt att bevara de få som finns kvar.
Varje by och ort hade för det mesta olika lokala traditioner hur det skulle gå till när man firade.  
 
Genom att skriva ut frågorna som följer nedan och fråga sina äldre släktingar eller andra äldre personer som kommer ihåg hur midsommarfirandet gick till på orten förr så kan alla dra sitt strå till stacken och hjälpa till med dokumenteringen.  
 
Det går även bra att skicka frågorna vidare till andra vänner. När ni har fyllt i allt så kan ni maila ert svar till fredd.holm@telia.com
 
När ni skickar era svar, så kom ihåg att skriva i ordentligt vilken ort sederna gäller, vem som har berättat om dem och året då den som berättat om sederna är född, och naturligtvis när dessa seder utspelade sig. Skriv ner så mycket ni kan komma på så att det blir så komplett och utförligt som möjligt.
 
HUR FIRADES MIDSOMMAR FÖRR?
Ort:
Ungefärligt årtal/tidsperiod:
Uppgifter meddelade av:
Intervju med/av:
Övrigt:
 
FIRANDET
 
1. Varför firade man?
 
2. Hur tog man sig till firandet? Hade man en procession eller kom var och en för sig? Vart firade man?
 
3. Tände man eldar?
 
4. Hade man midsommarvaka där man skådade soluppgången morgonen efter firandet?
 
5. Har midsommarfirandet förändrats genom åren? I så fall, hur, när och varför?
 
MAJSTÄNGER & UTSMYCKNING
 
6. Brukade man klä majstång i Eder hemtrakt?
 
7. Vet Ni om seden att klä majstång blivit införd så sent att någon kan erinra sig när det skedde?
 
8. Hade man en annan benämning än majstång (menträd eller dylikt)?
 
9. Användes samma majstång år från år eller hämtades en ny från skogen varje midsommar? Hämtades den från allmänningen eller från någon speciell äga i byn och varför?
 
10. Vilket trädslag skulle det vara?
 
11. Tävlade byarna om att ha den högsta stången? Vilken fördel innebar det i så fall att ha den högsta?
 
12. Grävdes trädet upp med roten? I så fall varför? Eller höggs eller sågades det omkull? Hur transporterades trädet hem? Kvistades det i skogen? Varför?
 
13. Berätta eller rita utförligt hur majstången såg ut och hur det gick till att kläda den. Vart kläddes den? Deltog alla?
 
14. Hur förfor man vid resandet av stången?
 
15. Hur länge fick klädseln sitta kvar? Vad gjorde man med stången då klädseln var borttagen? Förvarades den till nästa år?
 
16. Förekom det att byarna stal varandras majstänger eller prydnader på densamma?
 
17. Har man majstång fortfarande? Om inte, när och varför har bruket upphört?
 
18. Har majstångsresandet mött motstånd från prästerskapet eller religiösa sammanslutningar? Har majstångsresandet varit belagt med böter eller har ordningsmakt och annat försökt förbjuda midsommarfiranden på annat sätt?
 
19. Känner Ni till om man rest majstänger i närliggande städer och byar? I så fall vilka? Känner Ni till traditionerna där? Kan någon erinra sig när sakerna infördes eller är det en gammal tradition? Beskriv så utförligt som möjligt denna stadsmajstång med ledning av föregående frågor.
 
20. Har man haft majträd (ett med undantag av toppen kvistat träd, eller dylikt?) I så fall vid vilka tillfällen och platser? Höggs det ned först eller kvistades det när det växte?
 
21. Lövade man allmänt vid midsommar? I så fall var och i vilket syfte? Prydnads-, magiskt eller dylikt?
 
22. Smyckade man hus och kyrkor och städade inför midsommar? När och hur gick detta till?
 
23. Känner Ni till om man vid 1 maj, midsommar eller någon annan högtid byggt lövhyddor? Varför? Är seden gammal på Eder ort? Hur gick det till när man byggde dessa och när byggdes de?
 
24. Restes majstång vid varje gård eller endast vid herrgårdar, bruk och liknande?
 
25. Reste man majstång endast i prydnadssyfte, eller anlade man andra synpunkter på den?
 
MATEN
 
26. Vad åt man för mat? När och hur tillagades den? (Recept tas tacksamt emot)
 
27. När serverade man maten? Hade man flera middagar eller fanns mat framme hela tiden? Eller åt man vissa tider?
 
28. Hur var sederna med snapsar och alkohol? Känner Ni till om det dracks t.ex. ”Johannisöl”? Eller om man drack ”märg i ben”? Hur gick detta festande i så fall till och varför drack man, ansågs det hälsobringande på något sätt?
 
MUSIK & DANS
 
29. Vilka sånger sjöngs och vilka danser förekom? I vilken utsträckning dansade man runt stången?
 
30. Vilka var spelmännen? Hade de särskilda dräkter? Vad hade de för instrument?
 
31. Vilken musik spelades? Vad sjöng man för ramsor?
 
32. Hade man logdans och liknande?
 
FOLKTRO, MAGI ETC.
 
33. Trodde man på övernaturliga väsen och liknande?
 
34. Fanns sederna med hälsokällor, att daggen var hälsobringande, att man skulle täcka över pioner, hade man önskebrunnar eller annat? Skulle man rulla runt i daggen på gravhögar eller kyrkogårdar? Berätta utförligt om hur man hade det med dessa seder.
 
35. Plockade man olika sorters blommor och lade under kudden? I så fall, vilka sorter skulle det vara och hur många? Skulle man plocka en viss tid, skulle man vara tyst eller liknande och klättra över gärdesgårdar?
 
36. Gjorde man kransar som man sparade? Varför? Kunde man tända eld på dessa om man blev sjuk eller lägga i ett bad till jul för att bli uppfriskad?
 
37. Plockade man blad av prästkragar samtidigt som man sjöng ramsor om sin tillkommandes yrke eller liknande?
 
Svaren skickas till fredd.holm@telia.com materialet kommer med tiden sammanställas i någon form av litteratur.

2005-06-17, 10:39
Svar #26

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Fredd,  
 
Vet du om att Nordiska Museet har sänt ut frågelistor i olika ämnen ända sedan 1928? De har dokumenterat många olika seder den vägen, och säkert även midsommarfirandet. Antagligen har det därefter skrivits någon artikel i Nordiska Museets och Skansens årsbok Fataburen om den information de fått in.  
 
Det kan ju vara bra att inventera vad som redan finns insamlat och skrivet i ämnet innan du sätter igång.

2006-01-06, 11:42
Svar #27

Birgitta Persson

Min väninna och jag har båda fått ärva matbestick i nysilver som är inköpta 1931.  
Det ingår gafflar och skedar men inga knivar. Var det inte vanligt förrän senare att det användes matknivar?
Undrar vi båda genom Birgitta.

2006-01-06, 12:49
Svar #28

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
I Antikboken av Charlotte Mattsson står det att: Få knivar finns bevarade beroende på att knivbladen av kolstål (som var ett sjå att putsa) fästes med harts i det ihåliga skaftet som pressats i två delar. Inte så hållbart i längden; knivbladen har slängts och skaften smälts.  
 
Detta står i samband med serieproduktion av nysilver fr.o.m. sent 1700-tal, men jag misstänker att det är giltigt ända in på 1900-talet. Min mormor (f. 1924) minns från sin barndom eländet med att putsa besticken av kolstål, som var så benägna att rosta om man inte fick dem torra.

2006-01-06, 12:52
Svar #29

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Anbytarvärd! Den här diskussionen kanske kunde ges något bättre namn?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna