ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-10  (läst 3343 gånger)

2003-12-11, 02:57
läst 3343 gånger

Mona Johansson

Så här i juletid blir funderingarna mer påtagliga om hur man firade jul förr i tiden,både i gård och i stuga.Kanske det finns någon som kan berätta lite om hur det var.När började man att fira jul på det vis som vi idag gör,med massor av mat och paket.
Min mor som växte upp i ett väldigt fattigt hem i västergötland under andra världskriget och var skilsmässobarn,berättade att hon och hennes mor till varje jul fick ett stort paket ifrån någon släkting i Stockholm.Det innehöll både lite mat och lite kläder och om jag förstått rätt,även någon liten leksak till mor.Utan detta paket hade det inte blivit något julfirande.Vilka släktingarna var har jag  ingen aning om,men dom räddade iallafall min mors jul och det skall dom ha ett stort tack för.Men något mer om hur dom firade julen och så har jag tyvärr ingen aning om och kommer nog aldrig att få veta heller,därför skulle det vara intresant med andras berättelser om julfirande.
 
Mona

2003-12-14, 20:20
Svar #1

Utloggad Ann Little

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2024-02-23, 20:10
    • Visa profil
Hej Mona!
 
Elise Ottesen-Jensen beskriver en norsk jul på tidigt 1900-tal i sin bok  Och livet skrev:
 
 Så kom jullovet som jag hade glatt mig åt i månader. Jul i en prästgård på landet var något alldeles särskilt på den tiden. Det slaktades, stoppades korv, röktes skinka och fårkött, gjordes blodmat och syltor i högar. Och så baket: pepparkakor, berlinerkransar, fattigman (klenäter) och  god rån  (rån), som innehöll så mycket smör att de måste bakas i kallt rum.  
Huset skurades från golv till tak, alla rummen eldades.
Gäster kom från alla håll. Släkt och ungdomarnas vänner. Vilken fest att råkas igen allesammans!  Dansen kring julgranen, julklapparna som kom i stora säckar från bispgården i Oslo och från fars (prästen Immanuel Ottesen)  ogifta givmilda bror, onkel Gubbe kallad, och fars gamla systrar.
 
Julgranen stod i mellomstuen, gick från golv till tak och återspeglades både i mellomstuens höga spegel och genom de öppna dubbeldörrarna även i dagligstuens antika tvådelade spegelyta. En ljusfest vars effekt man i dagens elektriska frosseri knappast kan föreställa sig. När vi hade sjungit, skålat för god jul i mjöd och fått kakor, äpplen, nötter, gick far in i vardagsrummet och ropade våra namn, allt eftersom han fiskade upp gåvorna ur säcken.
 
På eftermiddagen (en söndag före jul) tändes lampan över det utdragna matsalsbordet. Så hämtades allt julpyntet från tidigare år för att putsas upp och repareras. Och så kappades vi om vem som kunde göra de vackraste sakerna av det papper i spektrums alla färger som lades fram till oss. Tunt, fint silkespapper, som klipptes till tänjbara hängkojor att sträckas mellan grenarna. Tjockt glanspapper som klipptes i hjärtformar och flätades i varandra i flera färger och hängdes i julgranen fyllda med hembakade pepparnötter. Vi tävlade om, vem som kunde prestera den vackraste färgsammansättningen, och visade fram våra produkter som var de dyrbara konstverk. Och så hade vi samlat kottar, stora och små, som torkats försiktigt, så att de inte sprack. På dem lackade vi en liten dubbelvikt silkebandsögla att hänga i. Sedan doppades de i ett silver-eller guldbad och blev det finaste pynt man kunde tänka sig-näst de skinande kulor i guld, silver och andra färger som vi hade fått och samlat genom åren. De blev beundrade med suckar och bävan varje år de togs fram från lådorna på loftet. Granen var stor och liksom omättbar.
På kvällen packades allt ned igen. Och så fick vi barn inte se det mera förrän far på julafton öppnade dubbeldörrarna mellan mellomstuen och spisestuen, där vi nytvättade och finklädda med olidlig spänning väntade att få se trädet.
Det stod där mitt i rummet och var ett lika bländande eventyr varje år! Lika nytt, lika sagolikt strålande.
 
 
Mvh
Ann

2003-12-15, 23:23
Svar #2

Peter Funke (Aningen)

Hittade en tidningsledare i Wermlands Tidning från självaste julafton 1838. Kanske säger den inte så mycket om jultraditionerna, men bakom de lite svulstiga ordvändningarna tyder den på en del likheter med dagsdiskussionen i landet:
 
---Levande uti ett europeiskt statssystem, men ej i ett abstrakt naturtillstånd eller i ett fingerat Utopien, finner envar säkrast lyckan, då han uppfyller sina plikter, på en gång tänkande på det allmänna och tillika vårdande sitt. Erfarenheten leder till säkraste förbättringar, men ej ensamt teorien. Diskussionen kan småningom bringa den allmänna upplysningen till mognad; men skall denna mognad få namn av ett bättre, så skall den rot varur all medborgerlig handling utgår, nämligen nationens vilja, även ha blivit ädlare och bättre.  
 
Men julen är för handen, den måste firas - och vi beger oss från allvar till skämt. Vi äger ingen annan julklapp att ge, än våra tankar, och dem ha vi själva framburit. Julbocken är dock redan på språng, och har säkert att här eller där meddela något solidare eller bättre. Redan tändas julljusen, om ej ute dock inne; redan bullar matmödrarne upp sina håvor! Lutfisken ryker, julgröten ångar och julgrisen brunskas på sitt späck. Lycka till smaklig måltid, alla som vederbör! Lycka till God Jul, samt tack för gott överseende, respektive läsare av vårt blad!
(Stavningen är något moderniserad)

2009-12-23, 07:34
Svar #3

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Jag läste idag i vår dagstidning, att den för oss i Sverige unika jultraditonen kl 15.00 på julaftonen, med Kalle Anka startade 1960.
 
Man kan undra hur länge det kommer så att förbli?  Våra Barnbarn verkar inte vara så intresserade. Det är vi vuxna, som säger att vi ska se Kalle Anka först, innan vi äter eller delar ut julklapparna.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2009-12-23, 17:53
Svar #4

Utloggad Kenneth Wulcan

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 59
  • Senast inloggad: 2012-08-03, 01:10
    • Visa profil
Kalle Anka, ja det är väl så att barnen/barnbarnen tittar på det med de äldre i släkten av tradition. Tittar inte själv på det, men sambon gör det med släkten. Barnen i familjen förstår inte det roliga i att titta på snuttar ur filmer och sådant som de redan har på Disneys Dvd och video och som går varje år.  
Men tomten kommer varje år, men det är inte samma sak.

2009-12-24, 01:45
Svar #5

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Då föddes jag 2 år f.K.A. födelse!  
 
Eller Anno Domini 1958 eller e.v.t. (vilket inte betyder eventuellt, utan efter vår tideräkning) då en Madonna föddes och då tändes också en i år slocknad stjärna som Michael Jackson som även de vise männen hade svårt att bli klok på.
 
Annars firas ju som bekant(?) julen till minne av Kristi födelse, som inte lär ha inträffat vid den tiden, utan är en anpassning till andra seder och bruk.  
 
Nu är i alla fall granen klädd och det är tid för vila, hur man än räknar, innan firandet brakar loss. Vi går redan emot ljusare tider.
 
Få se hur länge Kalle Anka på julafton överlever som tradition bland barn och barnbarn?
 
(Meddelandet ändrat av simson 2009-12-24 01:48)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-12-24, 10:50
Svar #6

Utloggad Lena Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 648
  • Senast inloggad: 2021-04-15, 20:27
    • Visa profil
Apropå jultraditioner, är det bara i min släkt som vi äter julmiddag på kvällen? Alla andra verkar äta julaftons stora måltid mitt på dagen. Hemma hos oss åt vi förr en mindre jullunch med dopp i grytan, charkuterier och köttbullar, medan det stora julbordet avåts på kvällen, och med gröt efteråt. Och sedan julklapparna.
(Fördelen med olika mattider i min släkt och min mans släkt har varit att vi kunnat äta två julbord på en dag! Först hos ett föräldrapar och sen hos det andra.)

2009-12-24, 12:22
Svar #7

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Vi firade och firar som ni gjorde, med mat efter Kalle Anka-programmet eller något senare.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-12-24, 15:40
Svar #8

Utloggad Per-Åke (Peo) Hjälm

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2018-11-02, 11:45
    • Visa profil
En annan mycket vanlig jultradition är ju detta med risgrynsgröten.  
 
När jag var liten åt vi den alltid med russin som hade kokat med under tillagningen. Det kan ha varit någon lokal tradition från Västmanland, där mina farföräldrar bodde (i Ransta utanför Sala). När jag nu frågar folk i andra delar av landet, till exempel här uppe i Norrbotten, så ser de helt nollställda ut: Vadå? Russin i gröten??...
 
Har någon av er andra stött på denna sedvänja, eller är det bara min familj som varit säregen?

2009-12-24, 21:19
Svar #9

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Peo, den traditionen nådde inte ner till civilisationen i Västerås i alla fall?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-12-24, 23:56
Svar #10

Louise Carlsson

Hos oss äter vi en form av dopp i grytan på morgonen,
skinkspad (utspätt) i det kokas råa korvar som julkorv, köttkorv, grynkorv och prinskorv. Vid lunch fikar vi bara eftersom jag har den stora äran att fylla år på julafton. Sedan äter vi det stora julbordet runt 16-17 och julklapparna delas ut efter Kalle Anka så att det inte blir ett evigt tjatande om att sluta äta för att barnen vill ha julklappar.
 
(Meddelandet ändrat av loppan 2009-12-25 12:29)

2009-12-25, 02:46
Svar #11

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Låter gott, såväl lagat som tänkt Louise!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-12-25, 07:36
Svar #12

Utloggad Åke Englund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 243
  • Senast inloggad: 2022-10-02, 17:52
    • Visa profil
    • gw.geneanet.org/englunda_w?lang=sv&,p=bengtake&,n=englund&,oc=0&,type=tree
Stefan, den traditionen nådde i alla fall till Skultuna där min mor/mormor/morfar bodde.  
 
Åke

2009-12-25, 08:17
Svar #13

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hos oss har vi ändrat julbordsätande från Kalle Anka, julbord, disk och julklappsutdelning till Kalle Anka, julklappsutdelning och julbord, av samma anledning, som Louise nämner, mindre tjat från barnbarnen. (Grattis Louise i efterhand!)
 
Vi har aldrig ätit risgrynsgröt (inga russin), efter att man har ätit julbordet. Hur orkar man?
Ann-Mari Bäckman

2009-12-25, 11:38
Svar #14

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
God fortsättning..
Vi har alltid haft gröt senare på kvällen. Alla skulle rimma till gröten, som innehöll en nöt.
 
Den som fick nöten skulle vara den första som gifte sig frampå.
På senare år har vi övergått till Ris á la Malta.
Russin och kanel och en smörklick hade vi till vardagsgröten.
Eivor

2009-12-25, 12:31
Svar #15

Louise Carlsson

Tack Anne-Marie, gröt har vi aldrig ätit på julen, efterätt kan jag inte minnas heller att vi ätit nån gång. Det brukar vara kortspel, godis och frukt antingen blir det Kille eller Femhundra som spelas.

2009-12-25, 14:25
Svar #16

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Eftersom jag lever ihop med en engelsman sen 16 år tillbaka så hör jag till den lyckliga skaran som får fira dubbelt. Vi firar svensk jul den 24 december med svensk julmat och engelsk jul den 25 december med engelsk julmat (som bekant firar de flesta länder julen den 25:e).  
 
A very Merry X-mas!
 
Helene

2009-12-25, 19:56
Svar #17

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Någon Kalle visste jag inte att det fanns förrän vi fick en TV, julen 1974. Jag har annars den traditionen att Det blir ingen jul om man inte varit på en tidig julotta (sådär kl 06.00 eller tidigare, kl 07:00 giltas inte).
I år blev det arbete istället, eftersom jag har ett förpliktande yrke.  
 
Men Kalle är en tradition och julmaten blir när det passar gänget. Den 25 har jag ofta haft kalkon men det blir inte det i år heller pga jobb, jobb, & åter jobb.....någon måste ju utföra det när andra vill vara lediga.  Ris à la Malta har vi gjort om, så att det passa vår norske måg också. Kokar som vanligt och lägger i grädde, sedan blir det att lägga alla varianter i olika skålar så får man blanda som man vill med körsbärs/jordgubbsås, nötter, apelsinkyftor eller vad som önskas.

2009-12-26, 00:37
Svar #18

Utloggad Britt-Marie Holmsten

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2018-03-12, 14:06
    • Visa profil
jomenvisst PEO,
jag har då haft russin i både risgryns/havregrynsgröt och välling men russinen åker i först mot slutet så att dom inte blir så drunknade (uppsvällda)Bruket fanns både i Västerbotten och i Ångermanland där jag sedan hamnade...Gott emellanåt + smörgås med gott pålägg Nostalgi mat vill jag kalla det.
God fortsättning (me julmatsätandet)

2009-12-26, 07:35
Svar #19

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Trevligt, Åke och Britt-Marie! Jag har stött på någon eller några som hade i russin, men minns inte vem eller var.  
 
GRATTIS i efterskott Louise!  
 
Helene, det låter dubbelt så gott, med två julfiranden!  
 
Elisabet, det saftas i munnen när du beskriver er Ris à la Malta.
 
Är det någon mer som har på ljus sirap på risgrynsgröten istället för socker?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-12-26, 10:51
Svar #20

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Ljus sirap i nödfall, men egentligen skall den vara mörk. Och i gröten skall det vara en kanelstång. Malen kanel uppepå gröten är ett dåligt surrogat.  
 
I gröten har man också en mandel. I gamla tider hade man istället en grötpilt av porslin, men den svalde min farmors far för nästan hundra år sedan och den har inte hörts av sedan dess. 'Grötpilt' ger ingen träff på Google, så åtminstone benämningen är nog mycket lokal. Sörmland.

2009-12-26, 12:43
Svar #21

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Per!  
 
Kul med grötpilten! Fast nog skulle jag hellre svälja en mandel, istället för en porslinsbit.
Ann-Mari Bäckman

2009-12-26, 14:04
Svar #22

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 519
  • Senast inloggad: 2023-10-27, 09:40
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Det nämndes i ett tidigare inlägg att Sverige var ett av få länder som firar julen med utdelning av julklappar på julafton. Jag sökte på webben för att se vilka ytterligare länder som firar på julafton. Främst var det de Nordiska länderna plus Portugal, Polen och ytterligare delar av Centraleuropa.
 
På svenska Wikipedia hittade jag följande text:  
”Julafton firas framför allt av katoliker och protestanter. I Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal och Sverige samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel Irland, Italien, Storbritannien och USA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till den 25 december.”
 
På Engelska Wikipedia räknar man även upp några länder till:
”In Argentina, Austria, Denmark, Finland, Germany, Hungary, Iceland, Norway, Poland, Portugal, Quebec, Romania, Uruguay, and Sweden, Christmas presents are opened mostly on the evening of the 24th, - this is also the tradition among the British Royal Family, due to their mainly German ancestry [7] - while in Italy, the United States, the United Kingdom, Ireland, English Canada, South Africa, New Zealand and Australia, this occurs mostly on the morning of Christmas Day.”
 
Hans

2009-12-26, 14:23
Svar #23

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Förvånande ändå Hans att så pass många länder firar jul just den 24:e.  
 
Helene

2009-12-26, 16:08
Svar #24

Utloggad Per-Åke (Peo) Hjälm

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2018-11-02, 11:45
    • Visa profil
Ja, där ser man - russin i julgröten tycks alltså förekomma lite här och var... Då slipper man känna sig så udda då  
 
Ha en fortsatt God Jul allihopa!
 
/Peo

2009-12-26, 18:46
Svar #25

Utloggad Eva Rönner

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 168
  • Senast inloggad: 2015-02-18, 04:46
    • Visa profil
Kom ihåg att ställa ut lite gröt till tomte innan ni går och lägger er.
All julgröt är nog lika god, bara det är gröt.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-26 18:49)

2009-12-26, 21:00
Svar #26

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Per,
 
Grötdocka kallas den på rikssvenska, då får Google träff!

2009-12-28, 18:44
Svar #27

Utloggad Eva Rönner

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 168
  • Senast inloggad: 2015-02-18, 04:46
    • Visa profil
I väntan på julegröten. Vidarebefordrar denna rara hälsning med en liten påminnelse till alla vänner av gröt.
 

 
(Kort från 30-talet, kortet skickat sent 30-tal troligen eller omkring 1940, (stämpeln suddig), adressatens adress  aktuell de åren.  
 av min mammas barndomsvän i Järlåsa och från Järlåsa har vi också fått med traditionen att ställa ut lite gröt på kvällen. Det har aldrig hänt att skålen inte varit tom morgonen efter. Lite hyss.)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-28 18:54)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-28 19:46)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-28 22:55)

2010-12-09, 21:31
Svar #28

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
I gamla papper har jag hittat en skildring, skriven av en gammal släkting.  Han skriver bl.a. om min mormors fars gård i Stalbo by, Nora sn i nordvästra Uppland. Det verkar som om han vistades där rätt mycket. Det handlar troligen om mitten av 1870-talet. Han skriver om julen:
... då jag särskilt uppskattade att om kvällarna tillsammans med dottern och pigorna få hoppa kråka i julhalmen på köksgolvet.
 
Var det vanligt med halm på köksgolvet vid jul?
Är detta känt från andra trakter?
 
Sylvia

2010-12-10, 10:49
Svar #29

Utloggad Elin Wahlgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 293
  • Senast inloggad: 2012-12-26, 23:56
    • Visa profil
Ja det var vanligt. Efter vad jag har läst så var julhalmen lika självklart som julgranen är idag.
/Elin

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna