Brudkrona eller grön krans - vad gällde?

[Eva Persson]

Hej  
Jag är osäker på om frågan skulle ställts under Hölö, för det är i den socknen frågan dök upp. Det gäller vigslar i slutet på 1860-talet/början på 1870-talet. Troligen fanns väl den skillnaden tidigare fast prästen började notera vilken typ av krona bruden bar. Jag hittade (förutom lån av kyrkans krona), noterig om myrtenkrona, grön krans, grön krona eller skrud.  
 
Jag vet ju kravet för att få låna kyrkans fina krona, (kanske också kostade något?) men vad gällde för övriga? Min ana hade grön krans, mannen var dräng, men det var inte bara sådana kvinnor, pigor, som hade grön krans. På en kvinna stod noteringen bruden i grön krans, men... - hon var väl troligen med barn då. Men vad innebar skrud?  
 
Jag tänkte att grön krans kanske innebar att kvinnan var gravid och väntade barn, men det gällde inte i mitt fall, det har jag kollat. Så är det någon som vet vilka regler som gällde?  
 
Tacksam för lite info.  
 
Mvh / Eva Persson

[Ann-Mari Bäckman]

Eva!
 
Kvinnan skulle antagligen vara jungfru/oskuld för att låna kronan?  
 
Ann-Mari

[Sven-Ove Brattström]

Att personer står antecknade som dräng/piga i vigselnotiser betyder oftast att de var unga och ogifta - inte att de arbetade som dräng/piga.
 
(Meddelandet ändrat av brattis 2010-01-24 22:04)

[Ingela Martenius]

Kravet för att få låna kyrkans krona var att kvinnan var oskuld (nåja - åtminstone inte gravid). Och ja, man betalade en liten hyra. Visade det sig senare att kvinnan visst inte varit oskuld vid bröllopet fick hon betala böter, traditionellt för att kronan måste förgyllas om för att rena den.
 
Brudkronorna kom till som ett rent PR-trick från kyrkans sida. Innan 1734 var kyrklig vigsel inte juridiskt giltig - det var trolovningen som var det. Från 1686 års kyrkolag rekommenderades dock den kyrkliga ceremonin, men den var alltså bara en välsignelse (som den är i de flesta länder på kontinenten idag). Eftersom giftermålet var ingånget i och med trolovningen innebar det att brudparet fick dela säng - och trolovningsbarn hade fullt legitim status. Men kyrkans mål hade alltid - sedan Ansgar steg iland i Birka - varit att kyrkan skulle ha ensamrätt på vigseln, så kyrkan började på 1600-talet propagera för avhållsamhet under tiden mellan trolovningen och vigseln i kyrkan. Och priset för gott uppförande var att få gifta sig i kyrkans fina förgyllda silverkrona!
 
Men på 1800-talet hade kyrkvigseln fått fäste i folks medvetande som det enda legala sättet att gifta sig (det tog alltså ett sekel), och kyrkkronorna blev helt enkelt omoderna. Myrtenkronan/myrtenkransen blev det nya modet - utom på mycket konservativa orter. Samtidigt med detta mode kom slöjan; allmogen hade inte slöja förrän den slutade med krona. Borgerliga (dvs. även adel och präster) brudar hade sedan början av 1800-talet börjat övergå just till slöja och krans (empirmode, allt skulle vara enligt det klassiska antika modet).
Kransen är en urgammal symbol för oskuld - redan romerska kvinnor gifte sig just klädda i myrtenkrans. Så länge kronorna användes så vilade de alltid på en krans, dvs. det var oskuld på oskuld.
Så en anteckning om grön krans är inte en misstanke om att bruden inte var oskuld. Står det däremot hätta, hatt eller mössa så betyder det att kvinnan inte var oskuld - det var acceptabelt enbart om kvinnan var änka.
 
Skrud är helt enkelt (dyrbar och praktfull) klädsel, som t.ex. brudutstyrsel vanligen var - och är.
 
Från 1800-talets början övergavs dräng/piga som beteckning för ung och ogift; ju senare på 1800-talet, desto ovanligare. Däremot var det ju plikt att ha arbete och vilket annat arbete än dräng/piga stod öppet för de flesta unga tillhörande allmogen på landsbygden? Om man inte tjänstgjorde som dräng/piga så var de flesta präster noga med att anteckna det: hemmason/dotter eller bondeson/dotter är uttrycken man ser oftast. I Skåneland användes dräng/piga för ogifta oavsett anställning eller inte längre än i övriga Sverige, där kan man se det ibland mycket sent in på 1800-talet.
 
Ingela
PS. Läs gärna min artikelserie  Livets högtider i Sverige - mycket om klädsel.

[Eva Persson]

Tack Ann-Mari, Sven-Ove och Ingela, det var intressant att upptäcka, att jag inte var så insatt om sederna förr. Och artikeln om livets högtider var mycket intressant.  
 
Hälsn / Eva

[Agneta Björk]

Jag tycker mig sett en annan skillnad än just mode. Där jag bor i södra Gästrikland så hade brudar från frikyrkan alltid krans och de som var medlemmar i svenska kyrkan krona. Kanske det såg olika ut i de olika landsdelarna? Än idag ser man krona på brudar så nog är det mer än en brist på modemedvetenhet?