Kvinnor som emigrerade

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Vad hade kvinnor som emigrerade för förväntningar på arbete om de utvandrade till Amerika eller Kanada i början av 1900-talet? Fanns det så många fler arbetstillfällen där än de som fanns hemma?
 
I USA kanske de förväntade sig jobb i någon familj och sedan snabbt bli gift, men fanns den möjligheten i Kanada också (till arbete, alltså)?
 
Jag har fått för mig att de flesta hamnade på landsbygden i Kanada, men vad fanns det för arbete där?
 
Jag har för mig att någon har skrivit en intressant avhandling om var svenskarna hamnade, när de emigrerade till Kanada och vem de gifte sig med. Det är möjligt att avhandlingen tar upp sysselsättningen också. Jag tror att den som skrev avhandlingen, disputerade på Umeå universitet.
 
Ann-Mari Bäckman

[Ingela Martenius]

Det fanns nog färre arbetsmöjligheter för kvinnor: så länge de inte kunde språket kunde de ju inte få annat än de enklaste jobben. Hushållerska/piga var väl det vanligaste.
Sedan var det en annan sak att de flesta nog gifte sig snabbt: kvinnorna uppgick till högst 1/3 av befolkningen till in mot 1900-talet (i nybyggartrakterna).
 
Man får också tänka på att många gjorde en utflykt till USA i ungefär samma anda som svenska flickor som blir au pair i USA idag. Äventyrslusta. Hittade de en man så stannade de, annars kom de tillbaka (2000.000 gjorde ju det).
 
Ingela

[Ann-Mari Bäckman]

Ingela! Det var intressant. Jag har nog aldrig tänkt på utvandringarna på det sättet d v s Jag provar på. Går det inte bra så är det bara att åka hem igen. Jag trodde nog att beslutet att utvandra var oåterkalleligt. Det var genant att komma tillbaks som en förlorare. Att det var många som återvände, det har man ju hört, men jag trodde nog att det absolut var den sista utvägen.

[Elisabeth Thorsell]

Återinvandrarna antas uppgå till ca 200.000 av de ca 1.300.000 som utvandrade enligt den officiella statistiken.
 
Svenska hemhjälpar var eftertraktade i USA, finns ett antal exempel på miljonärshushåll där allt eller nästan allt tjänstefolk var svenskt. De ansågs ofta renligare och flitigare än andra, t.ex. irländarna.

[Elisabeth Thorsell]

Ulf Beijbom skrev om detta redan i sin avhandling om Svenskarna i Chicago på 1960-talet och lär just nu hålla på med en bok om Swedish Maids.  
 
Professor Joy Lintelman vid Concordia College i Moorhead, Minnesota, håller på med en annan bok om samma ämne.

[Eva Dahlberg]

I kyrkböckerna vet vi ju inte om man valde att emigrera för all framtid. Många kanske såg på det som ett sätt att jobba några år och komma hem igen. Arbetsvandring till ett annat land helt enkelt?  
En del kanske hade avsikt att komma hem men gjorde det inte, utan stannadeav någon anledning, medan andra som hade tänkt stanna valde att återvända. Att komma hem igen var det inte bara förlorare som gjorde.
 
Man ser i vissa församlingar folk som åker fram och tillbaka under flera års tid, några år mellan resorna. Sedan köps en gård eller man kanske gifter sig med den som väntat hemma några år osv.  
 
Hälsningar,
Eva

[Ann-Mari Bäckman]

Egentligen var mina funderingar mest riktad mot Kanada. Vad kan en kvinna ha förväntat sig för arbete där? Det kanske fanns lika stora möjligheter att arbeta som hemhjälp där som i USA eller då så hoppades man på att snabbt bli gift, precis som Ingela nämner.

[Ingela Martenius]

Det här med utvandring utan återvändo har vi nog Vilhelm Moberg att tacka för ... det blev ju mer dramatiskt då. När det gäller segelfartygstiden och/eller hela familjer var det nog så; det var för besvärligt att tänka på att åka hem igen. Men på ångbåtstiden, med överfart England-USA på ner mot 6 dagar, och för de yngre, ensamstående var det nog ofta en kul grej. Min egen farmor emigrerade 1897 och kom tillbaka 1901; hon behövde verkligen inte åka av ekonomiska orsaker - nej det var bara för att se sig om. Hon hade en kusin som sex år tidigare åkt över till Chicago och hon blev nyfiken på hur det verkligen var. Hade hon trivts jättebra och/eller hittat en man så hade hon kanske stannat, men hon var visst ganska tveksam till USA ...
 
Inom etnologin hade man ett projekt om flytt, hur folk upplevde det. Man talade bl.a. med äldre lantbor i Halland. De beskrev utförligt hur de upplevde flytten mellan sommarhus och vinterhus - tvärs över gården, 25 m - två gånger om året och vilken omställning det var. Ja, tänkte de undersökande etnologerna, det måste vara en stor grej för de här lantborna som väl knappt varit i Göteborg ens. Man pratade lite mer med lantborna och kommer det fram av en händelse - inget av större vikt i deras liv alltså - att de bott i flera omgångar i USA! Vid närmare förfrågan tyckte de inte att det var så mycket märkvärdigare än att jobba på granngården ...
 
När det gäller Kanada så var det säkert samma typ av jobb där som i USA. De flesta skandinaver kom dock inte direkt till Kanada utan de flesta skandinaverna kom ifrån USA, Mellanvästern. Kanada hade särskilda agenter där för att locka över folk. Helt avgörande för om de flyttade var om järnväg byggts i närheten.
De flesta skandinaviskättade kanadensarna bor idag kvar i prärieprovinserna. Egentligen är det märkligt att inte fler skandinaver åkte - och åker - till Kanada, för det är ju ett land som är mycket likt vårt eget i många avseenden. Möjligen kanske man inte gillade id?en om att det tillhörde det brittiska väldet?
 
Ingela

[Ted Rosvall]

När det gäller den svenska utvandringen den officiella statistiken säger som sagt 1.300.000. Emibasskivan presenterar bortemot 1.100.000 av dessa. Det visar sig dock att så pass mycket fattas på denna skiva, stora delar av Stockholm, hela Norrbotten, större delen av Uppland, samt mängder av församlingar över hela Sverige för perioden 1895-1930, att det omöjligen kan stoppa med ytterligare 200.000 poster. Vår projektledare Anna-Lena har, genom att jämföra med omkringliggande församlingar, med länsgenomsnitt och annat, kommit fram till att det faktiskt saknas omkring 400.000 poster - och därmed skulle den riktiga siffran vara 1.500.000 utvandrare.
Därtill kommer ett ganska stort mörkertal: Sjömän som hoppat av, arbetsvandrare som aldrig kom tillbaka, soldater i främmande tjänst, diplomater som fastnat o.s.v.
Det skall bli spännande att gå vidare med att identifiera dessa emigranter, och kanske därigenom vara med och skriva om den officiella statistiken.
Mvh
TED

[Ted Rosvall]

När det gäller den svenska utvandringen säger den officiella statistiken som sagt 1.300.000. Emibasskivan presenterar bortemot 1.100.000 av dessa. Det visar sig dock att så pass mycket fattas på denna skiva, stora delar av Stockholm, hela Norrbotten, större delen av Uppland, samt mängder av församlingar över hela Sverige för perioden 1895-1930, att det omöjligen kan stoppa med ytterligare 200.000 poster. Vår projektledare Anna-Lena har, genom att jämföra med omkringliggande församlingar, med länsgenomsnitt och annat, kommit fram till att det faktiskt saknas omkring 400.000 poster - och därmed skulle den riktiga siffran vara 1.500.000 utvandrare.
Därtill kommer ett ganska stort mörkertal: Sjömän som hoppat av, arbetsvandrare som aldrig kom tillbaka, soldater i främmande tjänst, diplomater som fastnat o.s.v.
Det skall bli spännande att gå vidare med att identifiera dessa emigranter, och kanske därigenom vara med och skriva om den officiella statistiken.
Mvh
TED

[Ann-Mari Bäckman]

Ingela!
 
Man kan ju tycka att det var en stor ekonomisk grej också att få ihop till biljetten, att då tänka att det är bara att åka hem igen om jag inte trivs, kanske inte var så lätt. Med den lilla lön de hade, var det då så lätt att skramla ihop till hemresebiljetten?
 
Min mormors väninna åkte till Kanada. Min mormor ville också åka, men fick inte. Hon skulle stanna hemma och ta hand om sina föräldrar. Man kan väl säga att det var väl tur för mig och även för dig att din farmor återvände. Då satt vi inte här och skickade inlägg till varandra, om de stannat kvar där eller åkt.
 
Utflyttningen från vinterhus till sommarhus minns jag från min barndom hos mormor. Kul att du tog upp det.