Fardag var 24 okt, med en vecka för att inställa sig på den nya platsen. Särskilt i Skåne förekom också halvårskontrakt. Man kunde säga upp sig vid andra tider, men måste då skaffa fram en ersättare - ofta var det ett syskon eller en kusin; arbetsgivaren kunde dock inte avskeda under kontraktstiden. Så det var alltså en sorts anställningstrygghet.
Ja, man flyttade ofta, i tron att det kunde vara bättre på ett annat ställe.
Alla statare hade det dock inte alldeles eländigt, eller kanske snarare, de orkade jobba sig ifrån statarlivet. Min mmf var statare; han och mmm hade tre barn. Först flyttade de runt i trakterna runt Helsingborg men sedan stannade de i Allerum, och där hade de först - vid sidan om arbetet som statare - ett torp, och de slutade så småningom som ägare till en gård. Min mm fick utbildning till sjuksköterska, och en av hennes bröder blev trädgårdsmästare.
Det ansågs att det värsta var mjölkningen - statare anställdes inte utan hustru, och i tjänsten ingick att hustrurna skulle mjölka korna. Det kallades det vita helvetet eller den vita piskan.
Eventuella barn ingick också i tjänsten, de fick utföra småsysslor snart sagt från det de kunde gå.
Ingela
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy