ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Flyttning  (läst 1802 gånger)

2005-12-09, 22:17
läst 1802 gånger

Ulrika Eversdijk

Jag är ganska ny på släktforskning och har reagerat på att folk flyttade så pass mycket och långt med den tidens mått. En resa på 10-15 mil vid förra sekelskiftet kunde väl endast ske med häst och vagn? Hur lång tid kunde detta ta? Hur träffades kommande äkta makar, där den ena bodde så långt borta? Var de släkt på långt håll?

2005-12-10, 17:28
Svar #1

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Ulrika, det beror förstås på när och var resan företogs. Var det vid kusten eller vid stora sjöar eller älvar, så kunde förstås båt komma till användning. Järnvägar hade redan funnits närmare 50 år, och kunde vara behändigt. På vintern var hästdragna slädar mycket mer framkomliga än häst och vagn.

2005-12-10, 18:11
Svar #2

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Så sent som vid det förra sekelskiftet åkte man sannolikt tåg vid längre resor. Tidigare än så flyttade man mest inom närområdet (undantag finns givetvis). Däremot verkar man redan tidigit flyttat många gånger, kanske mer än idag.
 
/Anders

2005-12-10, 18:38
Svar #3

Ulrika Eversdijk

Ja, järnvägen var ju ett alternativ. Men hur utbyggd var den? Ibland bättre än i våra dagar faktiskt, ang. antal stationer.

2005-12-10, 19:27
Svar #4

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Om två personer inom den vanliga landsbefolkningen träffades så bodde de i allmänhet på så pass nära håll att de besökte samma kyrkor, marknader, ting eller liknande. Om de kom från orter på längre avstånd så hade minst en av dem oftast flyttat till annan ort för att arbeta, och därmed kommit inom den andres upptagningsområde.

2005-12-10, 21:48
Svar #5

Ulrika Eversdijk

Anders; Ja, det låter ju logiskt. Det kan ju förklara varför ena partern kom från Urshult o den andre från Kristianstad, som i ett av mina släktled.

2005-12-11, 02:19
Svar #6

Bernt Bergkvist (Swetrot)

Man skall inte glömma bort att man förr gick mycket, och ofta långa sträckor. Bland annat brukade stora skaror varje höst efter skörden vandra till Stockholm och övriga Mälardalen för att söka arbete över vintern. Det är en sträcka på 30-40 mil som kunde ta ett par veckor att gå.
 
Sedan gick man tillbaka när våren började nalkas, även om många blev kvar eller slutade sina dagar i Stockholm. Det var ett hårt liv förr. Ägodelarna var inte så många, så de brukade rymmas i en ränsel på ryggen. Ägde man möbler och annat och skulle flytta var det ofta bättre att sälja dem innan man flyttade, och köpa nya när man kom fram. Det var dyrt att frakta de ganska grova möblerna man hade förr.  
 
Andra som flyttades runt mycket var soldater. I synnerhet båtsmän kunde flyttas om väldeliga sträckor, men efter olika tjänstgöringar i krig var det inte alls ovanligt att man slog sig ned någon annanstans. Många utskrivna var ungkarlar, inte sällan yngst i en stor syskonskara och hade inga starka familjeband eller möjlighet att ärva gården som höll dem kvar vid ett visst ställe.  
 
Ytterligare förhållandevis stora flyttningar gjordes av yrkesfolket främst järnindustrin. Smeder och masugnsmästare kunde flyttas runt som schackpjäser av sina arbetsgivare dit de behövdes bäst, just då.
 
Bernt Bergkvist

2010-03-25, 00:27
Svar #7

Utloggad Maria Hellström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 112
  • Senast inloggad: 2018-02-11, 14:18
    • Visa profil
Nu väcker jag liv i en gammal tråd!  
 
Jag har en fråga kring flyttningar. Min farfars far var statdräng och de flyttade runt en hel del. Men de flyttade visst inte in samma dag som de flyttad ut, ser jag i flyttlängderna. T ex:  
 
Utflytt 24/10 - inflytt 13/11.  
Utflytt 26/10 - inflytt 16/11
Utflytt 6/12 - inflytt 1/11 året därpå
 
De befann sig alltså på flyttande fot i flera veckor?? Och i sista fallet nästan ett helt år! Och ändå var det relativt korta sträckor, närliggande socknar inom samma länsgräns. Hur kunde det ta så lång tid? Och var någonstans sov de på vägen??

2010-03-25, 01:06
Svar #8

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Datum brukar avse när man tog ut flyttbetyg respektive lämnade in det. Detta gjordes vanligen inte samma dag som man verkligen flyttade, i synnerhet inte samma dag som man flyttade in. Att vänta nästan ett år var nog rätt ovanligt ändå, men det finns en hel del exempel på personer, som tog ut flyttbetyg och efter ett par månader lämnade tillbaka det igen. De hade alltså ångrat sig och stannat kvar hela tiden.
Man har ju i allmänhet en hel del annat att ordna, när man flyttat, och formaliteter som att göra en anmälan på pastorsexpeditionen är vanligen inte det som anses komma i första hand.

2010-03-25, 19:26
Svar #9

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Utflyttningsbevisen var det åtminstone fram på 1870-talet ordning med, för det var de som låg till grund för att man kunde förflytta sig till nästa socken. Pigor och drängar måste alltid kunna visa att de var anställda, dvs. hade laga försvar (någon som var ansvarig för deras försörjning), annars kunde de bli tagna för lösdriveri vilket var brottsligt.
När man sedan kom fram var det mindre noga med att omedelbart lämna in flyttbetyget, men det skedde oftast ganska snart eftersom man annars inte räknades som inflyttad vilket kunde vara besvärligt ibland.
 
Ordinarie flyttdag (utflyttning), den s.k fardagen, var fram till mitten av 1830-talet Mickelsmäss (dvs. 29 sep), därefter ändrades flyttdagen - på böndernas begäran - till 24 okt. Därpå följde slankeveckan, vilket var årets obetalda semester.
Slankeveckan användes ofta för att hälsa på i föräldrahemmet, men naturligtvis också för att ta sig från en gård till en annan om man bytte anställning.
Stannade man på sin gamla anställning hade man rätt att sova där, men husbondfolket höll den här veckan inte med mat om inte tjänstefolket arbetade (därav givetvis slankeveckan). Arbetade man däremot kunde det vankas en extra liten slant, eller något annat bevis på uppskattning.
 
Det fanns skjutshåll och gästgivaregårdar att övernatta i - och sov man t.ex. på höskullen så var det billigt eller t.o.m. gratis - eller så kunde man få övernatta på gårdar på vägen (större ställen hade oftast extra rum för sockenskräddaren och andra hantverkare). Inte Hilton precis, men man fick å andra sidan god kontakt med lokalbefolkningen, vilket ju kunde vara bra om man skulle bosätta sig där.
 
Ingela

2010-03-25, 20:33
Svar #10

Utloggad Maria Hellström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 112
  • Senast inloggad: 2018-02-11, 14:18
    • Visa profil
Oj, vad intressant! Flyttbetyg och utflyttningsbevis är alltså samma sak, vad jag förstår? Och fanns det isåfall inflyttningsbetyg också?
 
Hur funkade det rent praktiskt med dessa papper? Om man tänker sig statarna på 1800-talet som ju flyttade rätt ofta. Skulle de ha papper från sin gamla arbetsgivare? Eller från den nya arbetsgivare? Eller skulle de ha papper från båda?  
 
Och vad gäller datumen så är det isåfall alltså utflyttningsdatumet som är störst sannolikhet att det är korrekt, medan det som står som inflyttningsdatum ofta inte är riktigt inflyttningsdatum? Har jag uppfattat det korrekt då?  
 
Och hur skriver man i ansedlarna om detta? Känns ju konstigt att skriva inflyttningsdatum om det bara är ett datum då de lämnade in ett papper och inget riktigt inflyttningsdatum.

2010-03-25, 21:57
Svar #11

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Nej, det finns inga inflyttningsbetyg. Det var ett papper med skrift på, ibland delvis tryckt text, som fylldes i av prästen i den församling man flyttade från och skulle lämnas till prästen i den församling man flyttade till, så att han skulle kunna fylla i inflyttningslängden och husförhörslängden rätt.
Något papper från den nye arbetsgivaren behövdes inte. Men betyg från den gamle blev efter hand vanliga.
Vad gäller datum bör utflyttningsdatum antecknas. Den enda anledningen att anteckna inflyttningsdatum är att det underlättar, om man leta rätt på uppgiften i inflyttningslängden igen - det finns ju sådana som vill ha dokumentation på alla små detaljer.

2010-03-26, 11:02
Svar #12

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Egentligen fungerade utflyttningsbetyget som inflyttningsbetyg till ankommande församling. Utflyttningsbetyget var ju också betyg på kristendomskunskaperna och beskrev när de senast tog nattvarden osv. Ev. olika belastningar fanns också antecknade såsom lyten för att vara befriad från mantalsplikt samt ev. brottsbelastning. Normalt tog man ut flyttningsbetyg från församling och flyttningen kungjordes från predikstolen. Detta för att ev. fodringsägare skulle få möjlighet att få igen utlånta pengar före flytten samt att alla skatter och avgifter var betalade. När man kom fram till sin nya församling skulle betyget lämnas snarast. Jag tror att det fanns en bestämmelse om att det skulle göras inom några få dagar. Det brukar finnas tryckt på det tryckta formulär som användes ibland. Om den flyttade inte lämnade ifrån sig betyget kunde det innebära att det krävdes annonser i Post- och Irikestidning för att veta om denne var fri att ingå äktenskap. Ibland finns anteckningar att denne haft flyttbetyget i fickan.  
Ofta användes ett flyttbetyg flera gånger om personen flyttade igen och man antecknade ytterligare på betyget. När det gäller hela familjer gjordes oftast ett nytt betyg när de flyttade. Flyttbetygen finns bevarade för någon period i en del församlingar. Dessa är dock sällan filmade och återfinns under Signum H.  
Sannolikt fungerade flyttningsbetygen också som inrikes pass.
Från senare delen av 1800-talet skickade pastorsexpeditionen flyttbetygen via tjänstebrev till ankommande församling. Oftast blir glappet då bara någon enstaka dag.    
 
Det synes vara vanligt att man flyttade före mantalsskrivningen (skattskrivning på hösten)och flyttade in efter mantalsskrivningen.

2010-03-26, 13:25
Svar #13

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9207
  • Senast inloggad: 2021-02-22, 19:38
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Enligt Gösta Lext: Studier i svensk kyrkbokföring 1600-1946, s. 252f, så infördes inte förrän i Kyrkbokföringsförordningen 1915, att mottagande församling skulle avisera utflyttningsförsamlingen om att personer från denna ankommit till den nya församlingen. Då först blir det möjligt att hitta folk som flyttar till något helt annat ställe än det de först tagit ut attest till.

2010-03-27, 18:27
Svar #14

Utloggad Per-Åke (Peo) Hjälm

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2018-11-02, 11:45
    • Visa profil
En intressant diskussion detta! Själv kan jag spä på med följande frågeställning:
 
Maria Ersdotter, född 1763-10-28 i Lindesberg (T), flyttade iväg för att ta tjänst som vallflicka utanför sin hemförsamling. Enligt Lindesberg hfl och utflyttningsbok skall flytten ha inträffat 1779. Det råder en viss förvirring om destinationsorten, men hon återfinns efter flytten i Ramsberg (T). Problemet är bara att i Ramsbergs hfl är hon noterad redan med början januari 1778 (vid fyra tillfällen under året). Hon noteras även vid tre tillfällen året därpå, alltså inflyttningsåret 1779.
 
Det tycks alltså som om hon bott i Ramsberg redan 1778, men av ngn anledning inte tagit ut flyttbetyg förrän året därpå. Kan det vara så? Och i så fall - varför står det inte noterat i Ramsberg hfl att flyttbetyg saknas?
 
MVH /Peo
 
Källor:
Lindesberg AIa:12 sid 69
Lindesberg BI:1 utflyttade år 1779 nr 5 (sid I:37)
Ramsberg AI:10a sid 150

2010-03-29, 07:46
Svar #15

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
När särskilda datum antecknas är det deltagande i husförhör och/eller nattvard. Deltagande i husförhör innebär att denne personen var bosatt på orten. Vissa tycks hitta en möjlighet att kringgå husförhör när de lyckas flytta före husförhöret till en annan by där förhöret redan gjorts. Det kan tyda på dåliga kunskaper men innebar nog uteslutning från nattvarden. Deltagande i nattvard innebär bara att personen fanns på platsen denna dag. Oftast utfärdades ett intyg att personen begått nattvarden i främmande församling som uppvisades till sin hempräst. Ibland kan dessa personer vara införda i nattvardslänger för båda församlingarna. I nattvardskladdarna är dock bara faktisk nattvard antecknad. Vid de fyra stora böndagarna krävdes närvaro i kyrkan och även då kunde intyg utfärdas vid deltagande i fel församling. Jag är dock osäker om dett krav var så kraftigt under slutet av 1700-talet.    
Tjänster som vallflicka var ju en sommararbete och behöver inte innebära regelrätt flytt utan kunde göras ändå. Bara husbonden eller fadern skrev ett intyg om rätt att vistas utanför hemmet kunde korta flyttningar utanför församlingen ske utan regelrätt flyttning. En form av utlåning av anställda. Det förekom också att fäbodarna låg i en annan församling och i vissa fall fanns avtal om utlåning av boskap mellan församlingarna.  
 
I övrigt var det nog inte ovanligt att drängar och pigor utlånades särskilt mellan släktingar beroende på behov. Husbondens intyg var en möjlighet utan att faktisk flyttning gjordes. Det är inte ovanligt att barn är födda i nya församlingen innan de officiellt flyttar och ibland även någonstans mellan orterna (särskilt under 1800-talet). Ibland tvingades prästen anteckna inflyttning före en aktuell händelse som dop och dödsfall och är tydligt när folk inflyttar dagen före sin död.

2010-12-03, 23:04
Svar #16

Utloggad Sara Dyrinder

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1067
  • Senast inloggad: 2018-10-24, 21:24
    • Visa profil
Hej,
jag har mestadels min släkt i Skåne och Sörmland.
I Skåne är det inga större problem att följa familjerna, då de bor på samma ställe år ut och år in.
I Sörmland däremot, där kan en ensam släkting, eller hela familjer, flytta hur mycket som helst. De bor ett år i en by och två år i en annan, sen flyttar de till en annan socken och bor där i ett år innan de flyttar till en tredje socken och gifter sig, för att sedan flytta till den ena byn efter den andra och byta socken ett par gånger. Är sörmlänningarna ett flyttande folk, eller vad beror det på? Hade det rört sig om en familj i min släkt där, så hade jag inte reflekterat över det, men nu är det en majoritet som inte verkar trivas någonstans...
Hur kommer det sig att de flyttade så mycket i Sörmland och knappt något alls i Skåne?
 
Mvh Sara

2010-12-05, 22:13
Svar #17

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Hej, Sara!
Flyttningsfrekvensen hänger nog inte så mycket ihop med var folk bor som med vilka de är. Jag har stött på personer i Skåne och Blekinge, som flyttat en gång om året i väl 20 år. Så var det tydligen med sådana, som inte ägde egen jord (eller åtminstone eget hus). Man flyttade, eftersom man hoppades, att det skulle bli något bättre på ett annat ställe. De besuttna, däremot, satt kvar på samma torva i flera generationer. Nu har jag inte haft anledning att forska på Sörmland ännu, men i Uppland ser det ungefär likadant ut som i Skåne.

2012-07-01, 13:32
Svar #18

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Hej!
 
Ursäkta trådlyftet men jag undrar om det krävdes någon identifiering när en person begärde ut ett flyttningsbetyg från prästen? Varför jag undrar är för att jag, av en slump, stötte på en anteckning i en församlingsbok om att en person tagit ut flyttningsbetyg i en annan persons namn. Jag har inte stött på detta tidigare och undrar om någon av er har det? Hur vanligt är det?
 
Det skulle vara kul att veta.

2012-08-22, 23:31
Svar #19

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Hej.
 
Det verkar som det fanns bedragare som uppgav sig för att vara en person, men egentligen var någon annan och tog ut flyttningsbetyg för den förstnämnda personen. Se bl.a. anteckningen om Johan Albert Öberg på AID:v138627.b1960.s588, Piteå landsförsamling AIIa:1b (1899-1915) Bild 1960 / sid 588. Jag har inte stött på detta tidigare så jag vet inte hur vanligt det var/är med sådana här bedrägerier. Har någon av er stött på något liknande tidigare under er släktforskning?
 
/Anton
 
(Meddelandet ändrat av antonro 2012-08-22 23:33)

2021-01-17, 20:27
Svar #20

Utloggad Christer Sigevall

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2021-03-01, 20:21
    • Visa profil
I samband med forskning kan jag konstatera att som piga eller dräng flyttade man mellan olika gårdar eller till näraliggande socken där detta noterades på sedvanligt sätt i husförhörslängden. En fråga som uppstår när någon flyttar längre bort, ibland till helt andra landsändar är hur man fick vetskap om detta arbete då man knappast läste i tidningar om utannonserad drängsyssla. Vidare måste personen veta om att flyttningen skulle ske till just den församlingen då detta oftast noterades i husförhörslängden eller återrapporterades detta till tidigare församling när personen var på plats. Kanske lite perifera funderingar men jag slås ofta av denna undran då jag följer en person, ibland landet runt.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna