Ovanligt att dö hos främlingar?

[Jonas Öhlund]

Min erfarenhet från de anor jag forskat på är att äldre personer i sluttampen av sina liv ofta bodde/omhändertogs av sina barn/syskon/släktingar alternativt bodde på fattighuset. Men min begränsade erfarenhet är förstås inte representativ alls och därför undrar jag om någon annan stött på anor som anges varit boende hos någon utan koppling till familjen när de dog?
 
Jag har ett par, Lars Olofsson Lindström och Ingeborg Jonsdotter boende i Göleryd och Ersbola (Stora Åby sn), som går bort samma dag 1795-05-13 av bröstfeber. De anges då vara boende hos en soldatänka vid namnet Anna Nilsdotter på Hällans ägor (Stora Åby sn). Jag har länge gäckats av att jag inte lyckats hitta någon koppling mellan paret som går bort och soldatänkan Anna Nilsdotter. Jag har följt soldatänkas samt hennes mans livsöden, gått två led tillbaka på deras respektive anor utan att hitta någon koppling till paret som går bort. Inte heller har jag funnit några tecken på att relationer funnits mellan familjerna i form av dopvittnen osv.  
 
Är det någon som har mer erfarenhet om detta och kan dela med sig? Jag kan inte hitta några tänkbara motiv till varför soldatänkan skulle ta hand om främlingar? Eller tror ni att det finns en koppling som jag bara ännu inte lyckats finna? Om så är fallet, vad har jag missat att kolla upp då?
 
Vänligen,
Jonas

[Ingrid och Olof Bergström]

Trädgårdsmästaränkan Maria Persdotter Sjögren dör i Karlskoga 1847. När hon berättar sin sista vilja, står det att hon är sjuk och sängliggande hos ett värdfolk. Jag har inte undersökt släktskapet, eftersom det står så. Men hon är skriven hos sin son i hfl.

[Jonas Öhlund]

Intressant att höra! Tack för ert svar. Man undrar vad som egentligen ligger i begreppet 'värdfolk' och om det förkom någon ersättning till dem.  
 
I detta fall finns tyvärr inga husförhörslängder att tillgå, enbart mantalslängder och där är paret skattefria från 1787-1794 då de försvinner från mantalslängden. Lars omnämns som ofärdig och slipper skatta redan från 1784. Paret omnämns aldrig hos Anna Nilsdotter på Hällans ägor.
 
Är det någon annan som har liknande erfarenheter i sin forskning alternativt någon som törs sticka ut hakan och säga att de borde finnas en koppling på något sätt? Att jag kan ha missat något?
 
Vänligen,
Jonas

[Kristina Gunnarsdotter]

Det finns ju domböcker. Där kan man ofta se testamenten eller överenskommelser om vård på gamla dar mot ersättning.

[Jonas Öhlund]

Det var mer än jag visste, trodde naivt nog att domböckerna enbart tog upp brott. Bouppteckningen efter paret har jag redan funnit, där framkom änkan Anna Nilsdotters namn i samma mening som att Ingeborg fått ersättning från Åby fattighus.
 
Tack för tipset! Ska genast sätta tänderna i domböckerna. Fast jag kör direkt fast inser jag:
 
Göta hovrätt - Advokatfiskalens i Östergötlands län tycks inte ha någon dombok som går fram till 1795 (serien verkar sluta 1735 bortsett från adelns bouppteckningar) och Lysings Häradsrätt har bara domboken 1863. Ska tilläggas att detta är hos AD, någon som med SVAR som kan se om det lönar sig att köpa en månad där?
 
Eller är det jag som letar dåligt?
 
Vänligen
Jonas

[Bengt Olsson]

Jonas !
 
Jag tror det var en sockenöverenskommelse att hjälpa de fattiga i sin socken. Jag har själv en gammal änka, som först bor hos sin son men året efter har flyttat till granngården. Detta upprepas ytterligare tre år i följd, därefter avlider hon.
Vad jag kan se finns ingen släktkoppling till de fyra gårdar hon bor på till dess hon avlider. Av den anledningen tror jag att socknen solidariskt hjälptes åt att ge mat och husrum till sina mest fattiga. Jag har dock inga konkreta belägg för detta.
 
hälsar Bengt

[Jonas Öhlund]

Mer vanligt förekommande än vad jag trodde alltså, intressant! Tack för att ni delar med er av era erfarenheter! Dessutom fint att solidariteten fanns där för de svagaste.
 
Är det någon som har erfarenhet av fattighusen och hur välbevarade eventuella protokoll eller handlingar som finns att tillgå?  
 
Vänligen,
Jonas

[Kristina Gunnarsdotter]

De fattiga som inte hade några medel att betala någon (släkting eller annan) för vård blev ofta rotehjon. Dvs de roterade på olika gårdar i socknen. Tror inte det var något roligt liv.

[Kristina Gunnarsdotter]

Jonas
 
Läs här om domböcker:
http://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering

[Jonas Öhlund]

Nej usch, rotehjon ville man nog helst undvika att vara.  
 
Nu när jag läser sluttampen av deras bouppteckningen igen, kombinerat med de erfarenheter ni delat, verkar det inte helt orimligt att anta att så var fallet för detta par:
[...] och å fatikasans [=fattigkassans]  
wägnar Kyrkiowärden wälförståndig  
Jonas Andersson i Åby ?? för att iakt[-]  
taga hwad efter Ingeborg kan finnas eme[-]  
dan hon i lifstiden ärhålit underhåll  
från Åby Fatighus[.] Egendomen upp[-]  
gafs af enkan Anna Nilsdotter hos hwilken  
de till döden bode som warnades alt  
hon om händer hafde Redelingen uppgifva  
hwar efter uppteckning före togs:
 
Hur skulle ni tolka detta?  
 
Vänligen,
Jonas