ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Intag av kromsyra  (läst 2631 gånger)

2006-10-04, 16:10
läst 2631 gånger

Utloggad Catarina Olsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2023-06-21, 08:21
    • Visa profil
Enligt dödboken intog min morfars farmor kromsyra. Vad är det och vart fick man tag på det? Hon begravdes i stillhet så jag förmodar att hon tog livet av sig snarare än fick det i sig av misstag. Hon blev 41 år

2006-10-04, 20:53
Svar #1

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 10:23
    • Visa profil
Hej Catarina
 
En sökning på nätet visar att kromsyra användes bl. a. för att beta metaller (göra dem kemiskt rena från föroreningar) och även för att rengöra bomullsgarn före färgning.  
Krom användes även för garvning av läder, men om det var i form av kromsyra kanske någon annan vet.
Starkt giftigt verkar det ha varit.
 
Mvh Åke

2006-10-04, 21:13
Svar #2

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Jag vet inte om jag har fel, men jag har fått för mig att sådana här kemikalier kunde man köpa på apoteket. Du har inte skrivit vilket årtal hon dog, men var det senare så kunde man väl handla syror hos färghandlaren.
 
Använde man kromsyran när man växtfärgade, så var det vanligt förekommande i hemmen förr och då stod det väl någon flaska med kromsyra i något förråd.
 
Jag är inte riktigt säker på att det var själva syran man använde till garvning, men jag tänkte också på det när jag läste frågan.
 
Så inte var det svårt att få tag på kromsyran och det måste ha varit en plågsam död.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2006-10-05, 09:13
Svar #3

Utloggad Catarina Olsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2023-06-21, 08:21
    • Visa profil
Tack för era funderingar! Jag har funderat mycket på vad som kan ha hänt och varför hon tog detta steg och naturligtvis vad kromsyra är och varför hon valde det. Året var 1879 och hon lämnade man och tre barn efter sig. Dom var 11, 8 och 4 år gamla. 19 år senare begick hennes make, min morfars farfar, självmord. Han afhängde sig livet med bösskott.
Mycket tragik i familjen!
/Catarina

2006-10-05, 10:16
Svar #4

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Kromsyra används bl.a. för att förkroma metaller liksom man kan förnickla metaller med nickelsyra. Nickelsyra är inte lika farligt som kromsyra.
http://www.apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/oorganiskakromsalter.htm
 
http://www.o.lst.se/NR/rdonlyres/369DC0F5-C2B0-4A90-8233-FD60506E8290/20134/Skrivelseomomklassningavkromsyra.pdf
 
På dessa sidor kan du läsa mera om det.
Kromsyra eller Kromtrioxid  CrO3
 
Krom(VI)syra   CrH2O4 7738-94-5  
Kromsyra-kromsalt   H2CrO4 (?) 41261-95-4  
Kromsyra-kromsalt   H2CrO4 (3+) 24613-89-6  
 
elisabet

2006-10-05, 11:13
Svar #5

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Hejsan Catarina!
Här får du mera att läsa--hämtat från internet-sida.
Längst ner finner du kromsyra.
 
http://runeberg.org/kemihlex/0242.html
http://runeberg.org/kemihlex/0243.html
Kemiskt hand-lexikon /  
sid 236 + 237
(1883) Author: Per Teodor Cleve  
 
Kromogen-Kromsyra
 
Kromklorid CrCl3, erhålles sublimerad i metalliskt glänsande, syr?nfärgade fjäll, om man glödgar en blandning af kromoxid och kol i klorgas.  
Denna klorid, som är vattenfri, är olöslig i vatten, men
löses lätt vid närvaro af koppar-klorur eller kromklorur till en
mörkgrön lösning. Den lösliga modifikationen erhålles lätt, om man
löser kromoxidhydrat i klorvätesyra och afdunstar lösningen. Den
bildar en grön kristallmassa (MV+6H9O,hvilken vid upphettning i en ström
af klorvätegas ger en violett och vattenfri, men i vatten löslig klorid.
Kromklorid användes som bronsfårg för tapettillverkning.
 
 
Kromogen, benämning på växtämnen, som äro färglösa, men genom
oxidation förvandlas till färgämnen.
 
 
Kromorange [-ra'ngseh], en orangegul färg, som består af en blandning af neutralt och basiskt blykromat och som erhålles genom kokning af kromgult med kalkmjölk.
 
 
Kromoxid, Cr2 O3, erhålles på olika sätt och af mer eller mindre
klart grön färg. Vackert grön oxid erhålles genom glödgning af
qvick-silfverkromat eller ammoniumkromat, mindre vacker genom glödgning af kaliumdikromat med svafvel och utlakning af massan.
Oxiden är nästan olöslig i syror, men oxideras till kromsyra vid glödgning
med salpetersyrade salter eller med kolsyrade salter vid lufttillträde.
(Jenom glödgning med kol vid mycket hög temperatur reduceras oxiden
till krom. Den användes till färgning af glas och till oljefärg samt,
emedan den är mycket hård, till polering af stål. En oren oxid, som erhålles genom glödgning af kaliumkromat med gips och uttvättning af massan, kallas casaligrönt.  
Utsättes en blandning af koksalt och kaliumdikromat för häftig glödgning, och utlakas massan med vatten, erhålles oxiden i form af fina gröna kristallfjäll. Denna modifikation af kromoxid användes som bronsfärg, krombrons.  
 
Kromoxldhydrät erhålles som en grågrön, flockig fällning af kromoxidsalter och alkalier, kolsyrade alkalier eller sulfhydrat. Det löses lätt i syror, äfven i kall kali- eller natronlut, i senare fallet med vackert grön färg. Lösningarna i alkalier oxideras till kromsyrade salter af blysuperoxid, klor och under-klorsyrliga salter. Hydratet är en ganska svag bas, hvars salter äro dels violetta, dels gröna. De förra äro kristalliserbara, de senare oftast amorfa. De violetta salternas lösningar färgas gröna vid upphettning öch kunna icke förmås att kristallisera förr än efter någon tids förlopp.
Nitratets i värme gröna lösning blir dock violett vid afsvalning.
Krom-oxidsalterna fällas icke af svafvelväte, men gifva med svafvelammonium en grågrön fällning af hydrat, som af natriumhypoklorit löses till
en af kromsyradt salt gul vätska.
 
Kromoxids alt er. Se Kromoxid-hydrat.
 
Kromrödt, basiskt blykromat,(Pb2O)CrO4, erhålles genom smältning af kromgult med salpeter och bildar ett mönje- eller cinnoberrödt pulver, hvilket under namnet krom-cinnober användes till målarefärg.
Ett mindre lifligt rödt preparat erhålles, om man kokar kromgult med en blandning af natronlut och kaliumkromat.
 
Kromsyra, CrO3, erhålles i form af cinnoberröda prismer, om en lösning af kaliumdikromat blandas med svafvelsyra. Bästa beredningssättet är följande. 300 gr. kaliumdikromat pulveriseras och värmes med lb   lit.   vatten  och  420 kub. cent.
Sidan 237  Kromsyra forts.
 
svafvelsyra till fullständig lösning. Efter 12 timmars hvila vid lägre
temperatur afhälles lösningen från utkristalliseradt kaliumsulfat,
uppvärmes till 80?-90?, blandas med 150 kub. cent. svafvelsyra och så
mycket vatten, som erfordras för lösning af den utfällda kromsyran.
Man afdunstas till dess kristallhinna visar sig, och låter vätskan svalna, hvarvid kromsyran utkristalliserar.  
Moderluten behandlas på samma sätt, så länge någon kromsyra kan derur erhållas. Kristallerna uppsamlas på en med asbest eller glasull tillstoppad tratt och befrias med aspirator från moderlut, tvättas med koncentrerad
salpetersyra och torkas vid 80?. Kromsyran bildar skarlakansröda nålar, som deliqvescera i luften och lätt lösas i vatten. Lösningen, som är brunröd, afger lätt syre till oxiderbara ämnen och får derför icke filtreras genom papper.  
Vid 190? smälter kromsyran utan sönderdelning, men afger syre vid 250? och
lemnar efter glödgning kromoxid. Den är ett kraftigt oxidationsmedel.
Alkohol antändes, då den drypes på kromsyra.  
Kromsyra användes för tillverkning af kromsyrade salter, som oxidationsmedel, för härdning af anatomiska preparat m. m.
I många fall kan en blandning af kaliumdikromat och svafvelsyra
ersätta kromsyra. En sådan blandning användes i galvaniska staplar.
Man känner ej kromsyrans hydrat.
- Priset är 4 kr. 50 öre per kilo.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna