ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kyrkogårdar  (läst 1543 gånger)

2009-12-11, 15:14
läst 1543 gånger

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
Nu verkar det vara bråttom om någon skulle vilja fota gravar.
 
http://www.gt.se/nyheter/1.1810691/kyrkogard-riskerar-att-rasa-ner-i-savean
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2011-06-09, 19:18
Svar #1

Utloggad Claes-Göran Magnusson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3788
  • Senast inloggad: 2022-08-04, 20:16
    • Visa profil
    • animskog.se
En dum fråga kanske. I närheten av de flesta kyrkor i Sverige finns en begravningsplats/kyrkogård. Hur finner man den rätta benämningen på respektive kyrkogård? Finns nån praxis för man namnger dessa, ex. Skålleruds kyrkogård, Skålleruds församlings kyrkogård, Skålleruds begravningsplats etc?
 
Det råkar inte finnas en offentlig lista över Sveriges kyrkogårdar med dess koordinater?
Just because I don't care doesn't mean I don't understand. - Homer Simpson

2015-05-03, 22:52
Svar #2

Utloggad Lars-Åke Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 759
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 23:13
    • Visa profil
Jag har en fundering. Hur såg en kyrkogård ut på 1750-1800-talet?
 
Alla begravningar var jordbegravningar. Vissa perioder var dödligheten  
stor i socknen på grund av epidemier. Vi har också kunnat läsa att man begravde  
de avlidna på en linje, grav efter grav i tidsföljd.
 
Detta måste betyda att på kyrkogården var det rader av jordhögar,
som  blev ogräsbeväxta.  Ingen anhörig hade ork eller tid att ge sig
till kyrkogården för att vårda en anhörigs grav.
 
Det var bara vissa betydande personer i socknen som fick en gravplats med en gravsten.  
 
Här finns en utförlig beskrivning om begravningar förr i tiden,    
 
http://www.svenskakyrkan.se/kyrkaochsamhalle/kyrkogardens-historia---fran-gravkullar-till-minneslundar
 
Ja, vad har ni för åsikter om detta?
undrar Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av larsakej 2015-05-03 23:06)
 
(Meddelandet ändrat av larsakej 2015-05-03 23:07)
Lars-Åke Johansson

2015-05-06, 10:00
Svar #3

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Det normala begravningsskicket när man slutade begrava i kyrkan, då begravdes de i allmänna varvet. Undantag när mera förmögna kunde ha enn köpt gravplats. Normalt grävde de anhöriga själva gravarna och de tog bort gamla ben från tidigare gravar. Om det fanns benhus lades benen dit. I Svärdsjö finns beskrivning av den vederväriga lukten från sophögen, där halvmultna lik lades, då de var i vägen för nästa begravningen.

2015-05-06, 19:28
Svar #4

Utloggad Lars-Åke Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 759
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 23:13
    • Visa profil
Här finns ytterligare en publikation i ämnet.
 
Norra delen av kyrkogården ansågs sämre
På kyrkogården begravdes de människor som bodde i byar och gårdar från socknen.
Under 1700-talet, och kanske även under 1800-talet, ansåg man att den norra delen av kyrkogården var den sämre.
 
Det berodde på att när domedagen kom, alltså den dag då världen skulle gå under och människor återuppstå, så skulle kyrkans murar trilla ihop och falla åt norr. Människorna som låg begravna där, och som återuppstod, skulle då få svårt att stiga upp ur sina gravar eftersom all bråte hamnade där.  
 
Eftersom detta var den sämsta platsen på kyrkogården att bli begraven på blev ofta kriminella personer placerade där.  
 
Alla fick inte begravas på kyrkogården
Det fanns dock personer som inte ens begravdes på kyrkogårdens sämsta plats. Det var de människor som inte fick lov att begravas innanför kyrkogårdens murar, och det gällde bland annat odöpta personer.
 
Ett odöpt barn fick inte begravas på kyrkogården eftersom det inte var upptaget i den kristna gemenskapen. För att undvika att ett barn dog utan att vara döpt kunde man utföra nöddop.  
 
Människor som hade tagit sitt liv fick inte heller begravas innanför kyrkogårdens murar, samma sak gällde för personer som hade blivit avrättade - de ansågs nämligen ha gått miste om rätten att få en kyrklig begravning.
 
Märkning av gravar
De människor som hade det väl förspänt hade ofta gravstenar på deras gravar. Många av dessa gravstenar är försvunna i dag, eftersom man tog tillvara på allt möjligt material när man byggde något nytt. Det var därför inte ovanligt att människorna i gårdarna som låg kring kyrkogården använde gravstenar, som inte användes längre, till trappsteg, eller som golvbeläggningar när de byggde något nytt.
 
Det vanligaste var dock att man satte ett träkors på graven.
 
Blommor och växtlighet
Huruvida man planterade eller plockade blommor och la på gravarna under 1600-talet vet man inte. Men under 1700-talet vet man att det fanns buskar och träd på kyrkogårdarna. Riktigt lummiga, med massor av träd och buskar, var de kanske inte - även om en och annan kyrkogård nog kunde vara det. På marken växte gräs och vilda blommor, som även täckte gravarna.  
 
Ur  
http://www.ts.skane.se/fakta/skaanska-kyrkogaardar
Lars-Åke Johansson

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna