ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Tid mellan död och begravning  (läst 6237 gånger)

2003-03-04, 17:27
läst 6237 gånger

Gunnar Ståhl (Gunnars)

Lång tid mellan dödsfall och begravning har jag noterat ibland. Hur gjorde man? Och vilken kompetens fanns för hanteringen? I kalla vintern kunde man säkert lägga ut liket och om balsamering finns beskrivningar. - Kan någon bidra med mer folklig kunskap hämtad från någon beskrivning eller källa. - Min fundering just nu utgår från uppgiften om ärkebiskopen Abraham Angermannus, som uppges död 1608 och begravd först 1612. Att ta hem Gustaf Adolf från L?tzen tog också tid, men lika mycket funderar jag på personer som motsvarar Annika Löfberg i Tryde i Skåne (hustru till borgmästare), som dog 21 dec och begrovs i februari året efter. - Mer lokalt och med en tidsutdräkt på ett par månader.

2003-11-21, 12:58
Svar #1

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Det gick sexton år innan min fff Ludvig Bremberg begravdes på Sandsborgskyrkogården i Sthlm (1916). Han avled den 14/1 1900 efter att ha insjuknat på själva sekelskiftesfesten.
Han måste väl ha flyttats, men varför? Hans änka levde betydligt längre, och modern som dog tidigare 1916 begravdes på annan ort (i alla fall enligt gravstenen).
Kan han ha flyttats för att han hade fått en så påver gravplats och familjen nu ansåg sig ha råd med en finare sten?

2003-11-22, 01:24
Svar #2

Utloggad Lena Thelin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5118
  • Senast inloggad: 2020-09-16, 22:02
    • Visa profil
    • www.arleco.nu/minslakt/sv
Hej Dag,
 
Försök med kyrkogården och hör med dom om dom kan ha några uppgifter.
 
Lena

2003-11-27, 22:59
Svar #3

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Ja, på kyrkogårdsförvaltningen är de oerhört hjälpsamma.  
Det tycks som att min hypotes stämde. Min fff begravdes på allmän plats och flyttades till en familjegrav sexton år senare. En sådan grav kostade mer och det var tydligen en syster till änkan som skrapade ihop pengarna.
Enligt förvaltningen var den typen av flyttning vanlig på den tiden, men numera krävs det ett bättre skäl för en flytt än att man vill ha en finare grav.
Jag kan f ö varmt rekommendera alla att kontakta kyrkogårdsförvaltarna, för den information de kan ge är bra komplement till de fakta vi samlar. Vem som ligger i jorden med vem kan säga en hel del om relationer, släktband och ekonomisk standard.  
Att besöka en gammal familjegrav - som jag f ö gjort i dag i Norrköping - ger ju också mer än torra fakta.

2005-05-03, 20:38
Svar #4

Utloggad Kent Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Gunnar
En annan vinkel på Din fråga är följande:
Om det går oskäligt lång tid mellan dödsfall och begravningsdag - sök i domboken. Prästen hade ju inte rätt att begrava någon om han hade minsta misstanke om att allt inte stod rätt till.
Kent Andersson - SSF Göteborg

2005-05-26, 12:44
Svar #5

Utloggad Susanne Åkerfeldt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 292
  • Senast inloggad: 2023-04-16, 19:08
    • Visa profil
En fråga som alltid är en källa till stor förvåning vid kontakter med Amerika-släkten är den tid (vanligen ca 3 veckor) som oftast förflyter i Sverige mellan dödsfall och begravning. I USA gäller, trots långa resavstånd mm, alltid att begravningen hålls inom 1-4 dagar efter dödsfallet. Motsvarande sedvänjor gäller ju också i flera andra länder.  
 
Min fråga till alla ni kunniga i läsekretsen är helt enkelt om det finns en bra förklaring till varför vi låter en tid förflyta mellan död och begravning? Jag brukar lite lösligt tala om nödvändig tid för arrangemang, resor för närstående, en viss präst, kantor mm skall kunna, ledig kyrka mm - men finns kanske något annan, kanske historiskt betingad förklaring?
 
Det skall bli intressant att se era svarsinlägg! Hälsningar, Susanne

2005-05-27, 00:27
Svar #6

Utloggad Agneta Sköld

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 394
  • Senast inloggad: 2023-11-07, 17:15
    • Visa profil
Samhället har förändrats. Numera är alla väldigt upptagna med fulltecknade almanackor. Först kollar man väl en tid som de flesta kan, sedan bokar man kyrka eller kapell och det går inte med för kort varsel. Vill man därtill ha en speciell präst eller musiker blir det fler almanackor att titta i.
/Agneta

2005-05-27, 06:50
Svar #7

Anne-Marie Dufva

När min pappa dog i Stockholm 1999, fanns ingen tid för begravning förrän efter två månader! Det var oerhört jobbigt, speciellt för mamma, som hunnit börja bearbeta sin sorg när allt revs upp igen. Jag tror som Agneta, att det handlar om tidsbrist. Kanske finns det då en skillnad i tid mellan storstad och landsbygd? Hur som helst vore det önskvärt med kortare väntetid!
 
Har i alla fall aldrig hört att det skulle ha någon historisk eller religiös orsak.
 
M v h Anne-Marie

2005-05-27, 08:26
Svar #8

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Utan att ha tillgång till någon statistik, har jag ändå intrycket, att en successiv förlängning av tiden mellan dödsfall och begravning skett, redan sedan mitten av 1800-talet. Iakttagelsen gäller Södermanlands landsbygd, där jag har mina allra flesta anor.
 
En tänkbar orsak är, att fruktan för den obegravdes osaliga ande har avtagit genom en fortskridande upplysning. Det tycks också finnas ett samband mellan social ställning och tiden till begravning. Kungabegravningar kunde t. ex. dröja i åratal redan på 1600-talet.
 
I Sverige har man i allmänhet inte de rent praktiska sanitära problem, som länge gjort snabba begravningar absolut nödvändiga i varmare länder.
 
Man kan f. ö. iaktta samma tendens till förlängd väntetid även när det gäller barndop. Det var förr regel med dop efter några få dagar, medan man nu ofta väntar i månader. På det rationella 1930-talet, när jag själv är född, kom prästen till BB två gånger i veckan och döpte de nytillkomna.
 
(Ännu mera vid sidan av ämnet, kan man observera den långa tiden till vigsel. Det var förr mycket viktigt att hinna med den före första barnets födelse. Nu slår man ofta ihop den med andra barnets dop.)
 
Per Thorsell.

2005-05-27, 10:55
Svar #9

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Det är väl ett fåtal idag som begravs i kista. De flesta blir kremerade, alltså är det ju inte så bråttom.
Dessutom kan ju som sagt familj och vänner etc. vara bosatta långt ifrån varandra.
I min familj har vi inte haft begravningar sedan 60-talet, eftersom vi inte är religiösa (sedan generationer) men en gravsättning (urnan i släktgraven)och ett kom samman efteråt.  
Jag tror framtida begravningar kommer att variera mycket (och gör det redan) själv kunde jag tänka mig att min aska kunde bli strödd över havet med vinden... Om det nu är någon kvar efter mig som har tid med det...smiley, å andra sidan vad bryr man sig om det, när det hela är över?!  
 
M.V.H. Steve

2005-05-27, 11:43
Svar #10

Utloggad Tord Påhlman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2085
  • Senast inloggad: 2017-11-13, 21:51
    • Visa profil
Varför är det inte så bråttom om den avlidne kremeras? Vid en begravningsakt är ju den avlidne i sin kista med vid själva akten, kremeringen görs efteråt. För att klara rent praktiska sanitära problem är den avlidne ofta balsamerad. På så sätt skjuter man upp den naturliga processen några månader. (Är alls ingen expert inom detta område, men jag kunde ej låta bli att reagera.)

2005-05-27, 14:38
Svar #11

Utloggad Yvonne Carlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 231
  • Senast inloggad: 2016-04-25, 14:38
    • Visa profil
    • www.snurkan.se
Efter vad jag har förstått, så tar det tydligen betydligt längre tid i storstäderna än ute på landsbygden eller i mindre städer.
 
Det vanliga i mina barndomstrakter är att den avlidne begravs inom 1-2 veckor. T o m en grannfru som avled för några år sedan och där de anhöriga begärde att hon skulle obduceras, blev ändå begravd ca 2 veckor efter hon avled.
 
Några exempel:
Min farfar, avliden 1986, begravdes efter 12 dagar i Larv (R) och hans syster, avliden 1990, efter 11 dagar i Sandhem (R). Alltså inga storstadsbegravningar.
 
Med vänlig hälsning
Yvonne Carlsson

2005-05-27, 16:27
Svar #12

Utloggad Susanne Åkerfeldt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 292
  • Senast inloggad: 2023-04-16, 19:08
    • Visa profil
Vad roligt att läsa alla inlägg som kommit med anledning av min fråga! Men egentligen har inget kommit fram om en anledning till skillnaden mellan USA och Sverige - alla är säkert lika upptagna mm i USA, men systemet har där på något sätt byggts upp runt en mycket kort tid mellan död och begravning.  
 
Möjligen - en ren spekulation från min sida - har invandringen till USA från länder där klimatet gjort snabba begravningar nödvändiga spelat in.  
 
Vet någon om katolska kyrkan respektive judendom har särskilda regler om tid mellan död och begravning, typ likande det dygn som jag har för mig råder enligt islam? Hälsningar, Susanne

2005-05-27, 16:37
Svar #13

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Tord mitt tankefel har nog att göra med det att, som jag skrev, vi inom min familj inte har haft begravningar sedan tidigt 60-tal, utan mina närmaste bortgångna har kremerats ganska direkt och gravsatts när familjen och nära vänner kunnat samlas. Vid min farmors död 1981 var det t:ex. ett halvår efter hennes bortgång och dessutom i samband med en namngivnings fest dagen efter för min systerson, så att det kunde vara med ganska många släktingar och vänner (vi bodde/bor i flera olika länder).  
Och Du har helt säkert rätt, jag har inte satt mig in i hur det går till innan (balsamering etc.) kyrkliga begravningar, även om jag naturligtvis varit med vid flera sådanna, då andra bekanta och vänner gått bort, men som jag kommer ihåg det, brukar det ju oftast vara ungefär en vecka efter.
Detta bara som ett exempel på hur jag tror att sederna kommer att förändras och varieras f?r den enskilde individen, allt efter deras personliga önskan. Då för ca 25 år sedan tyckte de inte vi var kloka som inte skulle ha kista (jo det är man ju tvungen att ha, men alltså den billigaste då ändå ingen skulle se denna kista...) och så kallade kistbuketter etc. Men redan ca. 10 år senare när både min far och mor gick bort, inom ett par år, var det inte betraktat som så konstigt (naturligtvis var det mina äldres egen önskan att ha det utan religiösa ritualer). Sensmoralen här...(smiley) är att man faktiskt kan välja själv hur man vill att det ska föregå efter ens egen död (om det alltså finns någon som kan uppfylla ens önskningar). Lite morbit verkar det kanske att skriva om, men alltså det är ju något vi alla har gemensamt: Vi ska dö en dag (att hoppas att det går fort när det väl ska till och blir så smärtfritt som möjligt kan man ju alltid...)
 
Med Vänliga Hälsningar: Steve

2005-05-27, 20:31
Svar #14

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Det jag försökte säga i morse, kanske alltför implicit, var, att grundorsaken är den fortlöpande sekulariseringen. Den har i Sverige gått mycket längre än i U.S.A. Därmed kommer praktiska faktorer att bli bestämmande, medan tradition och religion får mindre betydelse. I storstäderna går utvecklingen snabbast och de för en storstad typiska köproblemen leder till allt längre väntetider. Det är inte längre de efterlevande, som styr begravningstiden, utan systemet, som kräver allt längre tid för att fungera.
 
För en anhörig till mig i Stockholm dröjde det härom året två månader, innan det var möjligt att få tid till en begravning. Detta hade inget att göra med de anhörigas problem, utan med systemet; det var helt enkelt kö, eftersom årstiden var olämplig för dödsfall. Kylförvaring gör all brådska onödig. Som påpekats, har detta i sig inget med den numera vanliga, kremeringen att göra.
 
Per Thorsell.

2005-05-27, 23:54
Svar #15

Utloggad Leif Olsen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 71
  • Senast inloggad: 2013-06-12, 00:02
    • Visa profil
Utroligt med så stor forskel landene imellem. I Danmark begraves man normalt 5-8 dage efter dødsdatoen. M.v.h. Leif

2005-05-28, 00:37
Svar #16

Utloggad Ann Nilsen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 42
  • Senast inloggad: 2018-12-30, 23:55
    • Visa profil
När jag flyttade från Sverige till Norge reagerade jag på att i Norge begravs de döda efter ca en vecka bara. Jag tror att det beror på att det är mindre folk här, d.v.s. ingen kö.
Man hinner inte förstå att personen är död, det går så fort. Dessutom kremeras inte de döda i Norge om det inte önskas speciellt. Här verkar det som om folk tycker att kremering är lite motbjudande. Så det är skillnad mellan olika länder.  
mvh Ann Nilsen

2005-05-28, 07:23
Svar #17

Golda Zewi

Hos judarna skall begravningen hellst ske inom 24 timmar efter dödsfallet.  
mvh Golda

2005-05-28, 08:13
Svar #18

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
I och med att jag jobbar i en del av denna kedja av folk som sköter om detta ärende, så kan jag säga att det är helt enkelt kö. Och fram i genom kommer det att bli ännu längre kö, när en stor kull börjar närma sig det oundvikliga. Jag har aldrig märkt att det är något annat än att få tid som är problemet, då talar vi om mellen en till två veckor. Självklart finns rejäla undantag. Sedan finns en annan aspekt på det hela, och det är följande: befolkningen ökar som sagt och en stor grupp börjar så vackert dyka upp på bårhusen,det gör att bårhusen börjar  bli för små. Jag kan tänka mig att några redan är där. Det skall bli intressant att se hur de löser detta (det är jag övertygad om att de måste). Där jag jobbar skall vi nu utöka platser på grund av ett ökande intag. Samtidigt skall det tydligen visats en serie eller liknande på tv som säger att, låt det ta tid innan du gör/tar något beslut. Självklart skall man veta vilken begravning man vill ha, men tänk att det kommer att orsaka problem i kedjan (köer,för små bårhus) om man väntar för länge. Det finns ingen gräns för vad som är för länge.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2005-05-28, 10:11
Svar #19

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Därför Patrick m.fl. kan det ju bara en bra ?d? att skriva ned sin önskan och/eller berätta detta för eventuella anhöriga.
Ja Per, man få nog säga att sekulariseringen i varje fall inom EU (med lite olika varianter) är betydligt mer framskriden än i USA och att människor tar ansvar för sin egen tro eller icke tro och därmed behovet av stor flexibilitet i systemet.
Golda, jag har aldrig förstått hur judar och också muslimer, hinner med att få begravt sin döda så fort? Gör judarna det i Sverige också?
 
M.V.H. Steve

2005-05-28, 10:45
Svar #20

Golda Zewi

Patrick,  
Här i Åbo, Finland har vi en liten judisk församling och alla vet vem man kontaktar genast vid dödsfall. De flesta judiska församlingar i världen har ett begravningssällskap bestånde av frivilliga som ordnar allt det praktiska. Ibland väntar man med begravningen nån dag, ifall det finns långväga släktingar och på lördagen som är sabbat har man aldrig begravning. Av egen erfarenhet vet jag att det är stressigt att ordna begravningen till nästa dag. Men det kändes bra efteråt att det var över och man kunde börja bearbeta sorgen.
Mera info http://www.jf-stockholm.org/centret/judendom/livscykeln.asp  
Golda

2005-05-28, 14:48
Svar #21

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Ja undrar om det inte var min fråga Du svarade på Golda? men jag kan ju ha fel....(även om jag inte kan finna att Du svarade på Patricks fråga utifrån vad som stod där?) smiley
 
 
M.V.H. Steve

2005-05-28, 16:38
Svar #22

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
Det kan nog vara ett sorgearbete i sig själv att ordna upp saker och ting efter en anhörigs bortgång. Men det kanske tillhör olika traditioner som du skriver Golda, om hur man gör. Själv skrev jag sista önskan när jag var ca 22 år. självklart har den uppdaterads beroende min livssituation. Så den dagen, när den kommer, är det jag som står för manus och regi. Allt detta med tanke på att undvika frågor av karaktären hur ville han ha det.Jag har hört det ett antal gånger. Så, jag håller med dig Steve att det kan vara bra av flera anledningar att skriva hur man vill ha det. Ett enkelt prospekt hur det kan utformas finns oftast att hämta hos de olika begravningsbyråerna,gratis brukar det vara.
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2005-05-29, 18:41
Svar #23

Golda Zewi

Patrick och Steve,
Visst var det Steves fråga jag svarade på. Ursäkta.
mvh Golda

2005-05-29, 21:10
Svar #24

Utloggad Gunvor Jensen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 470
  • Senast inloggad: 2022-02-23, 16:50
    • Visa profil
När min far dog 1999 hade han tagit löfte av min mor att han inte skulle begravas förrän tre veckor efter sin död. Han var rädd för att bli begraven som skendöd.
Hälsn Gunvor

2005-05-30, 02:21
Svar #25

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Golda!
Nu kan jag inte bara göra annat än ta tillfället till vara! Jag bor i Åbo och har alltid varit intresserad av judendom. Tyvärr tycks synagogan här i Åbo alltid vara stängd. Har jag någon möjlighet att besöka den?
Tacksam för Ditt svar
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2008-04-17, 17:00
Svar #26

Utloggad Stefan Lundgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 308
  • Senast inloggad: 2023-07-14, 18:54
    • Visa profil
    • okandahandelser.blogspot.com
I kyrkobeskrivningen över Rådmansö kyrka i Roslagen så står det bl a att människor som bodde längst ut i skärgården fick ta till med enda konserveringsmedel som dom kände till saltet, för att sedan förvara kroppen tills begravningen kunde äga rum. I kyrkan byggdes så tillhörde området Frötuna socken och det tog som sagt vad ett par dagar att åka in dit på den tiden. Det var under vintern och under de tidsperioder som man inte kunde segla in till fastlandet som man fick ta till med ovanstående metoder.

2012-11-05, 23:07
Svar #27

Utloggad Annica Pettersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2022-01-02, 17:07
    • Visa profil
Är det någon som har någon möjlig förklaring till varför det dröjde närmre sex månader från död till begravning av kyrkoherden Israel Zacharie Torpadius som dog 1684-12-20 i Torpa församling men inte begravdes förrän 1685-06-14? (AID: v41299.b63.s115 )

2012-11-06, 08:08
Svar #28

Utloggad Mats Sundqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 216
  • Senast inloggad: 2016-03-07, 12:03
    • Visa profil
Förmodligen stod han lik.
 
Mvh/Mats

2012-11-06, 12:27
Svar #29

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
När det var för kallt för att gräva gravar så fick den döde just stå lik på något kallt ställe. Förnäma personer fick ofta vänta med begravningen så den kunde ordnas ståndsmässigt. General Wellingtons begravning på 1800-talet i London lär ha luktat ganska rejält.

2020-02-14, 05:48
Svar #30

Utloggad Jeanette Thygesen

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 09:30
    • Visa profil
    • www.terazzen.se
[Vet någon om katolska kyrkan respektive judendom har särskilda regler om tid mellan död och begravning, typ likande det dygn som jag har för mig råder enligt islam? Hälsningar, Susanne]


Hej
Kan inte svara för den katolska resp judendom men väl den grekisk-ortodoxa kyrkan där begravning måste ske inom 24 timmar. Är nog mer av praktiska skäl att det är så, dels p g a klimatet och dels att de flesta fortfarande vårdas och dör i hemmet. Traditionen bjuder fortfarande på vaka vid öppen kista i t ex vardagsrummet där gästerna kommer när de kommer och bjuds då på kaffe och konjak. På natten har man nattvaka och då är ansiktet på den avlidne övertäckt.


Mvh//Jeanette Thygesen

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna