Skriva släkt- och hembygdsbok

[Anna Martinsson]

Hej
 
håller på med att skriva en hembygdsbok som på något sätt även blivit en släktbok. Skriver om en kronopark och alla de torpare och kronojägare och mönsterskrivare som bott här.
 
Eftersom jag är amatör är jag lite osäker på hur jag ska gå vidare. Jag är inte riktigt nöjd med texten så kanske man skulle gå en skrivarkurs?
 
Om man ska söka fonder sedan till hjälp med publiceringen, hur långt i förväg ska man börja med det?
 
Det är väl mest vettigast att låta någon läsa igenom verket och komma med synpunkter och förslag på förbättringar?

[Ulf Dahlberg]

Eftersom jag hållit på i några år med två historiker kan jag säga följande.
 
Att gå en skrivarkurs är ju inte fel, men frågan är om det hjälper. För min del så är det bara att skriva om texten tills den känns bra. Att låta den få ligga till sig ett tag är ett bra sätt. Då kommer man på bättre formuleringar.
 
Det brukar ju rekommenderas att man först och främst tänker på utformning, därefter på innehåll. Det sättet fungerar inte för mig. Först innehållet, därefter utformning. Det sättet brukar jag.
 
Finansiering av tryckningen är det bara att börja söka med en gång och på så många ställen som möjligt. Efter åtskilliga avslag, och därmed väntan till nästa år för ny ansökan, så kanske det kan bli något bidrag.
 
Att låta någon annan läsa igenom är absolut bästa sättet för att få fram alla missar. Man blir hemmablind för alla stavfel och annat.

[Ann-Charlott Andersson]

Kontakta gärna den kommunen som kronoparken ligger i de kanske kan bidra med en slant.

[Håkan Bergström]

En skrivarkurs är nog en bra idé. Där får du ju lära dig det hantverk som skrivande är.
Men du bör åtminstone hitta någon van skribent som läser igenom manuset och ger konstruktiva idéer.
 
Lycka till!

[Anna Martinsson]

Jag har ju tränat lite för jag har skrivit lite mer än ett dussin artiklar till den lokala släktforskarföreningens tidning, nåt till en hembygdsföreningårsbok, för flera år sedan gick jag på litteraturvetenskapskurser som innehöll lite skrivande, men jag tycker att det man skriver ska vara intressant, lättfattligt och kanske till gagn för någon annan. Det ska inte heller vara sida upp och sida ner med text utan lite luftigt med lite bilder. Jag vet jag måste radera vissa saker som jag skrivit dom lite stöd i min forskning.  
Jag tycker det saknas en del men man kan ju inte ta med allt heller.  
 
Och sedan är frågan hur långt ska man gå i beskrivning av torparna? Några emigrerade till USA och jag har hittat de flesta och lite om deras barn.  Ska man ta med det eller endast den informationen man har om området man forskar om?

[Håkan Bergström]

Vi redan frälsta läser allt utan att blinka, men ska våra texter uppskattas av folk i allmänhet som har ett 'normalt' intresse för historia måste de vara mycket mera tillgängliga. Bilder är, som du skriver, ett måste. Gärna med förklarande bildtexter som hjälper vid tolkningen. Om boken inte har pretentioner på att bli ett vetenskaplig verk tycker jag gott att man kan ta med lite 'äventyrliga' historier; t.ex. emigrantöden. Man kan ju lätta upp brödtexten med faktarutor där man koncentrerar sig på ett människoöde som illustrerar på gräsrotsnivå den epok man beskriver.
 
En annan god idé är att sätta manuset i händerna på en 20-åring. Då får man ibland klart för sig att det man trodde var allmänt bekant inte är det, plus kanske tips om var man bör stryka i texten.

[Anna-Greta Öhlund]

Vill försöka skriva en släktbok och min första fråga dyker upp:Är det nån som vet om man kan använda LibreOffice Writer om man vill skriva en släktbok för tryckning.
Hälsningar

[Roy Ernered]

LibreOffice Writer sparar dokument som .odt-filer som kan öppnas av andra ordbehandlare. Men du kan ju också spara dina dokument direkt i andra format.

[Agneta Schick]

OpenOffice Writer är ett annat gratis program. Jag tycket det är viktigt att man kan exportera sin text i .pdf för att lättare låta andra läsa det man har skrivit. Och nästan varje copy shop kan läsa pdf.

[Roy Ernered]

Det som en gång hette OpenOffice har numera utvecklats till LibreOffice.         


Roy