Så kunde man """"trolla"""" i kyrkböcker år 1871

[Helena Wijk]

År 1871 föddes min farmors far på Svartmangatan 22, i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm.
Han döptes till Alphonzo Hans Gustaf. Föräldrarna uppgavs vara okända. En notis berättade dock att modern var 30 år gammal.
Jag fick huvudbry eftersom jag visste att hans far var en präst som hette Söderman.
 
Två månader efter födelsen döptes det föräldralösa barnet.  
Dopförrättare var komminister Ruus och de dopvittnen som uppgavs var:
Konstsvarvaren AF Schmidts hustru
Possessionaten J Söderman med hustru
Magister G Söderman
Mamsell Hulda Schmidt
V Häradshövdingen Th Westman
Mamsell Mathilda J Schmidt
Herr Alphons Schmidt
Mamsell Josefina C Söderman
Herr A F Schmidt
Mamsell Josefina Eva Gustafsson
 
Genom Stockholms stadsarkiv fick jag upplysningar om att det bland hyresgästerna på Svartmangatan 22, hösten 1870, fanns en studerande vid namn Johan Gustaf Söderman. Inneboende hos honom fanns konstsvarvaren A F Schmidts hustru Johanna med sonen Albert Ferdinand, fostersonen Gustaf Erik Sigismund och döttrarna Mathilda Johanna och Hulda.
 
Jag var förvirrad. Jag hittade senare  Johan Gustaf Söderman och hans hustru Hulda f. Schmidt, med sonen Alphonzo Hans Gustaf i Ångermanland. Johan Gustaf var då präst.
Barnet uppgavs vara född 1875, alltså flera år senare.
 
Det oäkta barnet föddes medan Johan Gustaf Söderman studerade till präst. För enkelhetens skull trollade man därför helt enkelt bort problemet och lät barnet stå som föräldralös i kyrkböckerna. När utbildningen var avklarad gifte paret sig och barnet trollades fram igen, vid en mycket lämpligare tidpunkt.
 
Helena Wijk

[Nils Hård af Segerstad]

Hej Helena,
Det var mycket vanligt att utomäktenskapliga barn, som föddes på 1800-talet i någon stockholmsförsamling, uppgavs ha okända föräldrar, men däremot angavs att modern - ej namngiven - var så och så gammal och bodde på den och den adressen.
Nästa steg för forskaren ärdå att kolla mantalsuppgifterna för denna tidpunkt, så brukar man få fram moderns - och ibland även faderns - namn.
Mvh
Nils

[Helena Wijk]

Hej Nils! Tack för svaret.
Vet Du anledningen till varför det var så vanligt att uppge föräldrarna som okända på 1800-talet?
 
Alphonzo föddes i maj 1871.
Johan Gustaf Söderman och Hulda Schmidt gifte sig i december 1872.
Exakt nio månader senare - 1873 (inte 1875 som jag skrev i tidigare inlägget)återföddes Alphonzo.
 
Mvh Helena

[Bo Olsson]

Ursäkta att jag hoppar in i diskussionen, men jag har problem att hitta min farfars farfar. Jag känner till min farfars far och jag vet vem som är hans mor. Fadern står inte i födelseboken och min farfars far står som oäkta. Kan det finnas en möjlighet att hitta fadern i husförhörslängden även om föräldrarna aldrig var gifta eller bodde ihop, eller ska jag glömma tanken på att någonsin hitta  honom?
 
MVH
 
Bo Olsson

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Bo!
Om inte trolleri hjälper så kan du gärna titta på det som finns på RÖTTER om oäkta barn - där står mycket om hur man kan gå till väga då fadern är okänd..

[Bo Olsson]

Bussigt Peter. Tack för tipset.
 
MVH
 
Bo Olsson

[Torsten Berglund]

Som Nils Hård af Segerstad framhåller var det mycket vanligt i 1800-talets Stockholm att utomäktenskapliga barn saknar uppgift om föräldrar i stadens födelseböcker. Detta var en konsekvens av den lag som Gustaf III utfärdade 1778, det s.k. barnamordsplakatet, som gav ogifta kvinnor rätt att på okänd ort föda barnet utan att någon efterfrågade hennes identitet och utan åtal.  
 
Motivet för lagens tillkomst var att man ville försöka minska den höga dödligheten bland de utomäktenskapliga barnen (barnamord var vanligt så länge föräktenskapliga sexuella förbindelser var straffbart). Detta fick konsekvensen att många ogifta mödrar, även från landsorten, födde sina barn i Stockholm i skydd av 1778 års förordning och stadens anonymitet. Statistiken visar att i mitten av 1800-talet var nästan vart annat barn som föddes i Stockholm fött utom äktenskap. Många av dem blev intagna på Allmänna barnhuset och sedan, om de överlevde den första kritiska vistelsen där, blev de utplacerade i fosterhem runt om i Sverige.  
 
De Stockholmsadresser som anges som hemvist för de utomäktenskapliga barnens mödrar kan orsaka forskaren problem. Studerar man adresserna systematiskt upptäcker man att vissa adresser återkommer oftare än andra. Dessa adresser leder vanligen inte till moderns mantalsskrivningsadress, utan endast till adressen där barnmorskan som förlöste barnet var skriven (om förlossningen inte skedde på någon av stadens hälsovådliga barnbördshus).
 
Se vidare min uppsatas Att forska om barn på Allmänna barnhuset i Släktforskarnas årsbok 1997, särskilt s. 37.  
 
I Helenas fall ledde adressuppgiften, som tur var, tydligen inte till en barnmorska utan till de sedermera gifta föräldrarnas adress. En lustig detalj i detta fall är att barnets födelseår senare anpassats till efter föräldrarnas vigseldatum. Föräktenskapliga barn legitimerades i och med föräldrarnas giftermål, varför denna justering var onödig juridiskt sett, men tydligen inte socialt sett i detta fall. Har du kunnat se i kyrkböckerna om barnet redan från början är skriven med någon av föräldrarna eller om det vistades i fosterhem innan föräldrarna gifte sig?  
 
M v h
Torsten Berglund

[Helena Wijk]

Hej Torsten! Tack för intressanta upplysningar.  
Jag har nu stått på huvudet i mina pappershögar, men lyckas inte hitta upplysning om var barnet var skrivet. Om jag minns rätt var han skriven hos parets föräldrar.Hittade dock följande, som innehåller ännu mer trolleri:
 
Johan Gustaf Söderman f. 1 juni 1841 i Värmdö församling. Föräldrar: hemmansägaren Johan Söderman och Johanna Sundqvist.
Afgav examen vid Sthms gymnasium 15 maj 1869, inskrevs i teol. fak i Uppsala 29 maj samma år. Studerade där 4 terminer. Beviljades infödingsrätt i Härnösands stift 23 jan 1874 med dispens från dimissionsexamen samt med befordringsrätt inom Lappmarken.
Tilldelades ett stipendium å 300 kronor för studium af lappska språket. Efter i Härnösand aflagd prästexamen, prästvigd i Uppsala af ärkebiskopen 31 maj 1874 till past. adj. i Dorotea hos kyrkoherde Nens?n. Förflyttad till Nora 18 aug 1875, pastorsexamen sept 1879, v. pastor i Helgum 16 juni 1880, komminister i Nordmaling 7 mars 1881. Död 27 mars 1915.
Gifte 1) 3/12 1872 med Hulda Schmidt f. 20/10 1830 i Karlshamn, dotter af konstsvarvare Adolf Fredrik Schmidt och Johanna Jeanson
Barn i 1:a giftet:
Alphonzo Konrad Gustaf född i Stockholm 9/11 1872
Hans Gustaf Erik Albert född i Södertälje 20/3 1873  
 
Enligt födelseboken är Alphonzo född i maj år 1871.  
Föräldrarna gifte sig i februari 1872.  
Enligt ovanstående text lyckades prästen med konststycket att skaffa två söner med samma hustru inom en sexmånadersperiod.  
Vilket trolleri! *ler*

[Carl-Fredrik Hanzon]

Ska man fortsätta på trolleritemat, förefaller det som om man lyckats med det berömda tricket att förvandla ett barn till två (annars huvudsakligen praktiserat på kaniner och kycklingar). Hur kan man annars förklara hur barnet Alphonzo Hans Gustaf född i Stockholm /5 1871, några år senare blir: Alphonzo Konrad Gustaf född i Stockholm 9/11 1872 och Hans Gustaf Erik Albert född i Södertälje 20/3 1873?
 
Barn brukar ju inte byta förnamn hur som helst. En av namnuppgifterna för Alphonzo måste vara felaktig, men vilken? Eller är det så att det finns två Alphonzo, varav den förste dött, och två senare födda bröder har fått delar av hans namn?
 
Men sex månader emellan två bröder måste ju i varje fall vara felaktigt, med eller utan trolleri.

[Helena Wijk]

Hej! Tack för intressanta iakttagelser.
Trolleri eller inte, men 1 januari 1908 gifter Alphonzo Hans Gustaf Söderman  
enligt anteckning: född 9 maj 1871 i Storkyrkoförs. Stockholm) sig med Dora Emerentia Rödlund.  
 
19 mars 1919 flyttar ölutköraren Alphonzo Hans Gustaf Söderman till Kattisträsk, Norsjö församling, Västerbottens län. Han avlider där 30 juli 1921.
 
Man försökte förmodligen att frisera sanningen lite, så att den skulle se bättre ut. Anteckningen här ovan, om prästen Johan Söderman gjordes förmodligen efter hans död och då kanske det inte var så viktigt om barnet i första giftet hette Alphonzo Hans Gustaf eller Alphonzo Konrad Gustaf?
 
Vänliga (trolleri)hälsningar
Helena Wijk

[Leif Bergstedt]

Fanns det några vanliga metoder här?
Jag har sett vid ett par tillfällen att det ser ut som präster har gjort sina nygifta fruar med barn på bröllopsnatten. Jag misstänker att de redan har varit med barn vid bröllopet och att man har i födelseböckerna har senarelagt födelsen så att det skall se bra ut.
Vid ett tillfälle så ser det ut som flickan redan har varit med barn - hon var sällskapsdam på ett gods - och att man snabbt har letat upp en ung präst som har fått en församling mot att han gifte sig med henne. Det har varit gott om patronat - dvs församlingar där adliga familjer eller kronan har tillsatt kyrkoherdar.
Någon fler som har sett liknande saker?