Att göra sig äldre än man är

[ola larsson]

En kvinna född 1792 i Värmdö, Stockholms län, gifter sig vid 17 års ålder 1809 och uppges efter det vara född 1785, dvs 7 år tidigare. Det felaktiga födelseåret anges livet ut. Vad kan vara anledningen till denna ändring?

[Martin Nordling]

Man slipper ansöka om särskilt tillstånd för att gifta sig. Än idag så måste man ansöka om speciellt tillstånd om man är under 18 år. Tidigare så var det under 21 år. Om man sedan hävdat en sak så bör man ju sedan hålla fast vid den.
 
En släktförskare upptäckte i min släkt en anfader som gifte sig vid 15 år och 5 ½ månader, emellertid så hävdade han att han var 5 år äldre, varför allting gick bra. Han hade nämligen haft en 5 år äldre bror som dött vid 2 års ålder av koppor och som hetat likadant. Skälet det tidiga giftermålet torde främst ha varit att han 3 ½ månader tidigare gjort en 33-årig änka gravid, ty en ca månad innan hans 16-årsdag så födde hon en dotter.
 
Giftermålet ägde rum 21 november 1819 i Skedevi i Östergötland (har jag fattat som) mellan Anders Andersson och Ingrid Olofsdotter. 10 maj 1820 föddes sedan dottern Ingrid i Skedevi.
 
Kuriosa är att de flesta männen/pojkarna hette Anders Andersson: förutom ovan nämnda, änkans första man, sonen i första äktenskapet (drunknad vid 8 års ålder), sonen i andra äktenskapet (min ana), dennes svärfar och svåger.

[Ann-Mari Bäckman]

Vad är det som säger att personen uppger sig vara äldre än vad denne är? Är det inte det vanligaste att det blir felskrivningar i kyrkböckerna, som får följa personen livet ut? Är det verkligen rätt person man funnit i födelseböckerna? Har du kollat upp vad din släkting fann?

[Markus Gunshaga]

Detta fenomen finner man även när det gäller präster, som gjort sig själv äldre än vad de var. Detta var ett vanligt knep för att snabbare kunna bli prästvigda. Ett exempel är en klockareson från Österlen, som gjorde precis så som Martin beskriver, han började använda födelsedatumet för en äldre avliden bror med samma namn, och strök helt enkelt över sin egen dopnotis i kyrkoboken 1774. Detta var nog inte så svårt, med tanke på att fadern säkerligen hade hand om kyrkoböckerna. I farten missade man dock att även stryka över den äldre avlidne broderns dödsnotis i kyrkoboken, så jag lyckades syna hans bluff, även om herdaminnet har missat detta och alltså angivit det felaktiga födelsedatumet för den äldre brodern, 1770.
 
Om det finns ett uppenbart syfte bakom, som t.ex. snabbare prästvigning eller tilltänkt äktenskap, kanske man alltså kan misstänka att man har trixat med födelsedatumet. Men som Ann-Mari säger är nog det vanligaste att det helt enkelt blivit en felskrivning någonstans i kyrkoböckerna, som sedan fått följa personen.

[Ann-Mari Bäckman]

Markus!
 
Kan det inte vara så, att de är ju så att säga, just prästerna själva, som gjorde noteringarna i kyrkböckerna och därför kunde trixa med sitt eget födelseår obemärkt? Gemene man hade ju inte den möjligheten.
 
(Meddelandet ändrat av ines 2013-05-26 06:47)

[Bo Persson]

I det fall som Martin Nordling nämner ovan rör det sig om en förväxlad identitet (inte i böckerna, men väl från uppgiftslämnarens sida). Av beskrivningen att döma torde den Anders Andersson som identifierats med torparen och skomakaren Anders Andersson i Uggelbo, Nora ägor, Skedevi sn, ha uppfattats som son till torparen Anders Bengtsson i Bogestad, Simonstorps sn. Denne hade dels en son Anders, född 1799 23/4, död redan 1801 16/1 av koppor, samt en son Anders, född 1804 7/6. Denne Anders är emellertid inte identisk med torparen i Uggelbo, eftersom han bor kvar i Bogestad ännu 1826 (Simonstorp A I:4, p. 105).
 
Anders Andersson i Uggelbo redovisas genomgående i husförhörslängderna i Skedevi som född 1799, utan datum, med två undantag: dels det som nämns nedan, dels i den sista längd där han förekommer och där hans död även antecknats. Där anges han vara född 1799 19/12 i Simonstorp. Kontrollerar man födelseboken för Simonstorp, finns ingen född det datumet, men 1798 19/12 föddes Anders, son till grenadjären Anders Andersson i Rodga ryttaretorp. Denne, som senare skrevs Berggren, avled i fångenskap i Frankrike omkr. 1805. Familjen återfinns i Simonstorp A I:2, s. 36. Redan här har Anders Anderssons födelseår ändrats till 1799.
 
Anders Berggren anges vara född 1775 i Skedevi sn, och visar sig vara son till en äldre Anders Berggren, som var bosatt i Utterstorp, Sillsjö ägor, Skedevi sn, då hans hustru avled 1814 8/12 (bouppteckning, Risinge tingslag, 1815 9/1, vari de levande barnen samt de omyndiga sonbarnen Anders, Gustaf, Johannes, Brita Stina och Cajsa räknas upp. I Skedevi A I:5, p. 133, återfinns tjänstegossen Anders Andersson, med födelseangivelsen 1799 19/12 i Simonstorp, i torpet Björndalen, hos livgrenadjären Sven Käck o.h.h. Brita Stina Andersdotter - Anders faster. Anders har sedan flyttat vidare till Lomsjötorp (Skedevi A I:6, p. 19), där han återfinns hos sockenskomakaren Gustaf Persson.
 
Man kan också notera, att som dopvittnen till Anders första barn, dottern Ingrid, född 1820 13/5, uppträder hans farbror Magnus Breding o.h.h. Brita Andersdotter, som tillika bar barnet (Skedevi C:3, s. 634).
 
Det är alltid riskabelt att göra antaganden när hfl redovisar ett födelseår utan datum för en person född i en annan socken. Med en del kontroller kan man dock förhoppningsvis, som i detta fall, lösa problemet.
 
(Meddelandet ändrat av Lincopensis 2013-05-26 11:18)

[Martin Nordling]

Tack Bo!
Jag hade inte kontrollerat dessa uppgifter själv utan endast litat på att släktforskaren hade gjort rätt, som tur är så är det bara två generationer bakåt som måste kastas bort när detta korrigeras.
 
Intressant att denne Anders Andersson var skomakare, så var hans son Anders, liksom dennes son Anders Gustaf (dennes son Arvid lyckades dock bli byggmästare).
 
Historien om en menig Berggren som avlider i fångenskap och efterlämnar minderåriga barn känner jag dock igen från annat håll i släkten; soldat Anders Jonas Berggren tillhörde livkompaniet i Södermanlands Regemente och verkar ha varit sjuk (eller sårad) när de evakuerade sina styrkor från Åland 1809, varför han blev kvarlämnad och tillfångatagen, död senare det året.
 
Nu håller vi emellertid på att komma ifrån ämnet i tråden (trist nog, det är väldigt intressant).

[Markus Gunshaga]

Det var nog i regel så, att det var prästerna själva som kunde förfalska uppgifter i kyrkoböckerna, och på så sätt göra sig äldre. I mitt fall var ju den blivande kyrkoherden son till församlingens klockare, men de kunde säkert även komma åt kyrkoböckerna på andra sätt, när de var komministrar eller adjunkter i någon församling, eller kanske även i form av väntjänster?
 
Nu visade det sig ju tyvärr att Martins exempel inte var någon egenhändig förfalskning, men man kan fråga sig hur stora möjligheter gemene man hade när det kom till att förfalska sin ålder? Man förde ju med sig en prästsedel när man flyttade till en ny församling, och jag antar att denna sedel kunde vara en sådan möjlighet.  
 
I min forskning kring tvegiften i Skåne och Blekinge 1720-1740 har jag sett flera exempel på hur skrivkunniga personer, för en liten summa pengar, förfalskade prästsedlar, i mitt fall för att ge sken av att personerna ifråga var lediga till äktenskap. De skrivkunniga använde då den riktiga prästsedeln som mall, men ändrade de uppgifter som skulle förbättras.

[Leif Bergstedt]

Jag har sett det här fenomenet på släktingar som har flyttat till USA i början av 1900-talet när de skriver in sig i amerikansk folkbokföring. Killarna säger att de är några år äldre. Gissningsvis för att kunna få bättre betalt. Medans tjejerna koketterar med ett par år yngre än vad som står i svensk kyrkobokföring.