ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-21  (läst 1697 gånger)

2004-03-02, 19:39
läst 1697 gånger

Becka

Vad var det exakt pigor gjorde, snälla jag vill att någon ska svara. jag håller på med en uppsats om just pigor och vill veta så mycket som möjligt. om du har någon hemsida eller något liknande för just pigor skull jag bli hemsk glad. tack för din hjälp

2004-03-02, 21:25
Svar #1

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Becka, läs Anders Bergs kommentar nästlängst upp på sidan...

2004-03-30, 16:14
Svar #2

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Jag har stött på ett flertal oäktingar på färdenet där pigor och sannolikt dräng eller bonde varit inblandade i nativiteten. Idag träffade jag emellertid på ett fall där enligt min gissning den oäkta dottern tog faderns efternamn. Det skedde 1825 i Norberg. Modern var ogift och dottern tog efternamnet Hedlund vilket inte modern hette. Det bodde en man med det efternamnet i trakten. Min fråga: Förekom det ibland att oäktingen tog faderns efternamn? Var ska jag leta för att få eventuell bekräftelse på mina misstankar om faderskapet?

2004-03-30, 17:24
Svar #3

Utloggad Susanne Svernhagen

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 588
  • Senast inloggad: 2021-10-03, 15:16
    • Visa profil
Hej Arnold. Min farmor föddes i Bohuslän 1891 som oäkta dotter och fick sin fars namn. Han hette Anton som förnamn (att jag vet detta beror på att jag hittade honom i domboken!) och min farmor hette Alma Antonia Antonsdotter.
Hälsningar
Susanne

2004-03-30, 17:58
Svar #4

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Tack Susanne. Domboken är väl kanske rätta källan. Eftersom det skedde så tidigt som 1825 så var det ju en olaglig gärning. Finns den att tillgå i forskarsalen i Arninge måntro?

2004-03-31, 09:39
Svar #5

Utloggad Susanne Svernhagen

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 588
  • Senast inloggad: 2021-10-03, 15:16
    • Visa profil
Arnold, det känner inte jag till. Vi får hoppas att någon annan ser det här och kan ge dig ett svar!
Hälsningar
Susanne

2004-03-31, 09:41
Svar #6

Arnold Mellgrena

Fick just fram ytterligare en uppgift om en oäkting. Ovannämnda kvinna gifte sig sedermera med en man som också var oäkting. Båda föddes samma år, 1825, i Norberg. Vad tror panelen? Finns det en chans att Domboken avslöjar någon av fäderna i dessa fall?

2004-03-31, 22:02
Svar #7

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Hej, Arnold!
Arninge har inte domböcker, de bör finnas i Uppsala landsarkiv, eftersom det är Västmanlands län.
Olof och Ingrid Bergström

2004-03-31, 22:53
Svar #8

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
OK, Tack Ingrid. Jag har redan beställt underlag från SVAR via biblioteket.

2004-04-17, 20:57
Svar #9

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Har stött på två oäkta barn födda i Norberg 1825. Framgår inte av Födelseboken eller Husförhörslängden vilka som är fäder. Det gäller två mödrar. Har tittat i Domböckerna för åren 1825+1826 men kunde inte finna något av värde. Såvitt jag kunde se så behandlades överhuvudtaget inga faderskapsmål där. Min fråga och min undran är: Var det vanligt på den tiden att det hela mörklades och att kvinnan fick ta hand om barnet helt själv utan hjälp av syndaren? Eller gjordes det upp inofficiellt utanför protokollet? Tacksam för kommentarer.

2004-04-18, 18:49
Svar #10

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Hej Arnold!
 
En inte alltför vild gissning är ett ja på din första fråga.
 
Min ffmm födde tre(3) uä barn i Skinnskattebergs sn mellan 1833-41. Jag har sökt fadern på olika sätt, men inte funnit några uppgifter om honom. Hon hamnar sedemera på fattighuset med sina tre barn.
 
Enligt 1734-års lag skulle faderskapsmål tas upp av tingsrätten, om kvinnan uppgav att hon lägrats under äktenskapslöfte. Bötesbeloppet, namnen och hänvisning till målet (folio), återfinns i saköreslängderna. Dessa längder finns efter ordinarie protokollen varje ting i domboken eller i särskilda volymer (CVII). Sökning här kan ge ett snabbt svar och en ingång. (Men observera att det bara är de bötfällda som noterades. Blev det ingen fällande dom, finns ingen notering).
 
En del av böterna gick till kyrkan och upptogs i kyrkoräkenskaperna, specialräkenskaper (L I) under inkomster. Där kan modern och fadern stå med namnen tiden efter barnets födelse. Mannen fick böta dubbelt belopp.
 
Kvinnan kunde också instämma mannen för s k uppfostringsbidrag och då kan målet återfinnas bland domboksprotokollen. Men det fordrades nog att kvinna var en stark personlighet och hade gott på fötterna för att hon skulle instämma fadern inför tinget. För nekade han till faderskapet, kunde kvinnan riskera att bli fälld för s k edgång; falsk tillvitelse.
 
Även om det var straffbart att föda uä barn till 1865, blev det nog allt vanligare, särskilt ett stycke in på 1800-talet, att rätten såg mellan fingrarna på den här typen av brott. Bagrunden till detta var antagligen befolkningsökningen och ökningen av sedlighetsbrotten. Praxis grundlades s a s flera decennium innan lagen tillkom.  
 
Jag har ett namn på en misstänkt fader till ffmm:s tre uä barn och att han var gift när han avlade dem. Flyttade sedan med frun och barnen till, just det, Norberg där han avlider. Ska undersöka bou efter honom om det kan stå någonting i den. Men jag är inte hoppfull.
 
Hoppas däremot att du härmed har fått lite mer kött på benen i dina efterforskningar!
 
Mvh / Leif

2004-04-18, 20:08
Svar #11

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Hej Leif och tack för dina personliga kommentarer. Jag har i ett av fallen en misstanke om faderskapet. Modern hette Anna Andersdotter f 1803 i Gagnef. Hon födde i Norberg år 1825 en oäkta dotter som nämns som Anna Carin Hedlund husförhörslängden. Varför hettte hon Hedlund i efternamn har jag undrat? Det fanns personer med efternamnet Hedlund i Norberg. Kan hon möjligen ha tagit detta namn efter sin far? Kanske id? att söka i saköreslängderna eller i andra handlingar som du nämnde.

2004-10-18, 15:15
Svar #12

Emelie Hermansson

Hej!
Om ett oäkta barn får ett patronymikon helt utan koppling till modern, kan man då med hjälp av husförhörslängderna lista ut vem fadern är?  
Jag har stött på en kvinna som under ett år tjänade som piga på en gård, innan hon åter flyttade hem och födde ett oäkta flickebarn.  
Då flickan erhöll patronymikonet Henriksdotter, har jag letat efter en fader med detta namn. Han blev aldrig uppgiven i husförhörssammanhang, så jag övergick till att försöka finna honom på samma gård där modern tjänat som piga. Detta resulterade i en Henrik, som befann sig på samma gård under samma period. Då jag följde honom framåt i tiden upptäckte jag en ständigt åtekommande anteckning: P. VII. Kan detta ha något med det oäkta barnet att göra?
Hur säker kan jag vara på att det är denna Henrik som är fadern?
Borde det inte stå skrivet någonstans eftersom flickan under hela sitt liv bar namnet Henriksdotter?
 
Tacksam för svar,
MVH Emelie

2004-10-18, 22:25
Svar #13

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Vid vilken tid är det flickan föds? Om det är lite längre tid sedan kan domboksläsning vara påkallad.

2004-10-18, 22:39
Svar #14

Bo Olsson

Ibland mycket längre tid. Jag har en född 1845 och en 1835 och ingen av dom finns nämnda i domböckerna.

2004-10-18, 22:44
Svar #15

Emelie Hermansson


2004-10-19, 08:03
Svar #16

Bo Olsson

Skicka en fråga till Landsarkivet för det område som hon är född i. För Skåne och Blekinge (kanske fler) är det Landsarkivet i Lund. För Småland och Öland är det Landsarkivet i Vadstena. För övriga Sverige vet jag inte.  
 
Dom brukar göra en sökning i saköreslängden, om dom inte hittar något där så finns inget i domböckerna heller. Det finns också domböcker att hyra eller köpa hos Svar, men för Öland 1835 och Blekinge 1845 (där jag har sökt)finns inga mikrokort.

2004-10-19, 12:28
Svar #17

Utloggad Kerstin Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 461
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 18:23
    • Visa profil
Hej.  
Om det finns en som man kanske tror kan vara fadern se om det finns en bouppteckning på honom. En bekant sökte efter en fader till flera barn som var utplaserade i fosterhem. En misstanke hon fick om en som var gift kunde vara far till något av barnen. Kollade hans bouppteckning och där stod han som fader till alla barnen. Dessa barn var födda omkring 1850.
Hälsningar
Kerstin Persson.

2004-10-19, 14:32
Svar #18

Emelie Hermansson

Hej!
Tack, jag skall försöka med detta.
 
//Emelie

2004-10-19, 18:56
Svar #19

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Bo Olsson skriver att om ärendet inte står upptaget i dombokens saköreslängd, så finns inget att finna om saken i domboken. Detta är emellertid inte korrekt. På 1800-talet utgick inte längre böter för vanligt lönskaläge - alltså sexuellt umgänge mellan ogifta. Därför finns inte sådana ärenden i saköreslängden som förtecknar de på tinget utdömda bötesbeloppen.  
 
Däremot förekommer det att modern till ett utomäktenskapligt barn instämmer barnafadern till tinget för att få honom att erkänna faderskapet och ta på sig underhållsskydlighet gentemot barnet. Även när parterna var överens om underhållet så kan man i domböckerna finna att en skriftlig överenskommelse dem emellan lämnats in till häradsrätten för att som säkerhet för kvinnan och barnet skrivas in i domboken. Jag har träffat på åtskilliga sådana noteringar i 1800-talets domböcker, där det framgår att t ex drängen NN erkänner att han med pigan NN sammanavlat barnet NN och att han åtar sig att betala ett årligt underhåll till barnets mor fram till det barnet fyller 12 år.
 
Att förlita sig enbart till saköreslängden är alltså inte möjligt när det gäller ärenden rörande utomäktenskapliga barn på 1800-talet.

2004-10-19, 23:47
Svar #20

Utloggad Jan Jutefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4731
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Jag kan bekräfta Torstens uppgifter. Jag har gått igenom södra Ölands häradsrätt 1916-19 och där förekom flera stämningar för att få uppfostringsbidrag. Inget av dessa mål stod upptagna i saköreslängden.

2004-10-20, 00:42
Svar #21

Anders Andersson

Böter kunde faktiskt utgå för lönskaläge ända in på 1900-talet, dock bara under vissa förutsättningar. Ur 18 kap. strafflagen i 1910 års lagutgåva:
 
9 ?. Ogift man, som öfvar otukt med ogift qvinna, utom de fall, som förut sagda äro, straffes, för lönskaläge, med böter, högst etthundra riksdaler. Ej skall dock sådant straff ådömas i annat fall, än då mannen, efter lagsökning af qvinnan eller hennes målsman, ålägges att underhåll gifva till barn, hvarmed qvinnan i lägersmålet rådd blivit.
 
Jag råkade hitta just ett sådant fall på 1869 års vinterting vid Lindes och Ramsbergs häradsrätt; mannen erkände faderskapet och ålades att betala det sökta underhållet, kärandens rättegångskostnader och 25 riksdaler riksmynt i böter för lönskaläge. Dessa böter noterades även i saköreslängden. Underhållet var dock villkorat, och eftersom villkoret (att käranden avflyttade från svarandens hus) aldrig uppfylldes lär endast Kronan ha vunnit något på den stämningen...
 
Allmänt sett håller jag dock med om att saköreslängden är otillräcklig att undersöka. Om det finns stämningslistor över anmälda mål, så utgör dessa en bekväm ingång till själva domböckerna, som ju är rätt tjocka luntor.

2004-10-20, 16:25
Svar #22

Bo Olsson

Det är ju aldeles utmärkt Jan och Torsten. Då behäver jag inte ge upp hoppet om mina oäkta anfäder.
 
Det var landsarkiven i Lund och Vadstena som skrev till mig på mina förfrågningar om mina anor att finns dom inte i saköreslängderna så är det ingen id? att leta i domböckerna Kanske dom inte ville hjälpa mig!
 
MVH
 
Bo Olsson

2004-10-20, 20:26
Svar #23

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag vet inte om vill inte hjälpa är riktigt korrekt i det här fallet. Har inte resurser... är nog närmare sanningen. Och det är väl sant att det med deras resurser inte är värt att djupdyka i domboken. Däremot så tror jag att det kan vara av större intresse för den som forskar själv.

2004-10-20, 21:10
Svar #24

Bo Olsson

Det är ju inte så att hjälpen är kostnadsfri, utan jag hade fått betala 360:-/ timme eller egentligen 90:-/ varje påbörjad 15 min efterforskning.

2004-10-20, 21:13
Svar #25

Bo Olsson

Vidare borde väl i så fall deras rekommendation vara att jag kunde åka ner till Lund för att läsa själv, inte det inte finns några uppgifter i domböckerna om det inte finns i saköreslängden.

2004-10-21, 16:09
Svar #26

Anders Andersson

För att förtydliga mitt förslag ovan: Se efter om det finns stämningslistor (arkivsignum C). Jag vet inte hur vanligt det är att dessa har sparats i olika härader, men om de finns så bör de innehålla en kortfattad notis om varje mål som tagits upp på tinget, inte enbart de mål som resulterade i böter. Stämningslistorna för Lindes och Ramsbergs häradsrätt visade sig vara mycket givande, nästan så att jag inte behövde slå upp domboken också...

2004-10-21, 16:19
Svar #27

Bo Olsson

Tack Anders! Kan man få uppgifter om stämningslistorna på Landsarkiven?

2004-10-21, 16:42
Svar #28

Anders Andersson

Sök först upp aktuell häradsrätt i NAD för att ta reda på huruvida det finns några stämningslistor. Dessa är sannolikt inte mikrofilmade alls, och kanske inte heller inbundna, utan de jag bläddrade i förvarades i kapslar (kartonger).
 
Stämningslistorna är behändiga att söka i eftersom varje mål bara får en liten ruta med uppgift om kärandens och svarandens namn samt en kort sammanfattning av vad målet rör, och flera års stämningslistor ryms därmed i en och samma kapsel. Notiserna ligger dock normalt i ungefär samma ordning (eller oordning) som målen tas upp på tinget, eller så finns det en hänvisning till målets nummer, så det krävs att man bläddrar igenom dem sida för sida. Poängen är att det går mycket fortare än att blada igenom 3-4 domboksvolymer avseende samma tid...
 
Huruvida landsarkivens personal kan hjälpa till med sökningar i stämningslistorna vet jag inte; troligen tar de ut samma forskningsavgift som om de söker i domboken. Min rekommendation är alltså att du tar dig till landsarkivet för att söka själv, för då har du även chans att finna sådant som du inte har tänkt på att uttryckligen fråga efter och som arkivpersonalen därför riskerar att missa.

2004-10-21, 16:55
Svar #29

Bo Olsson

Jättebussigt Anders och tack för tipsen.
 
MVH
 
Bo Olsson

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna