ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-11  (läst 2162 gånger)

2001-08-09, 13:28
läst 2162 gånger

SL

Vad jag förstått är pigor överrepresenterade i födelselängderna när det gäller oäktningar. När jag började med min uppsats på universitetet, alltså på den historiska institutionen i Uppsala. Då upptäckte jag i ganska tidig stadium att pigor födde ofta oäktningar.
I min uppsats om In- och utflyttning i Husby-Långhundra sn vid decennietskiftet 1880/90 märkte jag att församlingen hade i snitt fem flera oäktningar fler än de närliggande socknarna. Av de 313 barn(SOS Befolkning) var det ca 20% oäktningar och enligt Emigrationsutredningen i början av förra seklet hade Långhundra Härad flest antal oäktningar i B-länet.  
Långhundra Härad bestod av sex församlingar från västlig till östsyd riktning) Lagga, Östuna, Husby-Långhundra, Gottröra, Närtuna och Kårsta.
Jag har gjort en schematiskt uträkning att pigorna alltid födde en oäktning, var kommer det sig?  
Lite humoriskt tänkade så hade dom nog trevligt i Husby-Långhundra under de sista årtionderna av 1800-talet eller var det ett par tjejtjusare som stod o gömde sig bakom husknuten och hoppade fram så fort en piga kom, o sa att jag älskar dig.
Det skulle nog vara kul att höra vad ni andra har för åsikter om oäktningar o pigor.
 
Stefan Lundgren

2001-08-09, 14:26
Svar #1

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Stefan, du verkar inte vara medveten om att beteckningen piga i födelseböcker inte i första hand är ett yrke utan ska förstås ungefär som ogift kvinna (utanför högreståndskretsar). Det är alltså mycket väntat att just pigor föder oäkta barn, eftersom gifta kvinnor per definition inte gör det (om dom inte bedrar sin gubbe, vill säga).

2001-08-09, 18:40
Svar #2

Utloggad Ann-Britt Ahlström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2012-03-10, 15:49
    • Visa profil
Kan du förklara dig bättre Anders? Menar du att de kanske hade ett annat yrke men kallades pigor för att de fött ett oäkta barn?

2001-08-09, 19:14
Svar #3

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Ordet piga betyder i äldre svenska flicka. Jämför även danskans pige och fornsvenskans pigha och pika.  
 
Piga är i första hand benämningen för bönders och annan allmogebefolknings ogifta döttrar, precis som Anders Berg påpekat i sitt inlägg. Piga kan också avse tjänstepiga, legopiga etc, d v s en ogift kvinna som tagit tjänst på en bondgård. Likaså är dräng benämning för allmogens ogifta söner.  
 
Professor Sten Carlsson skriver i boken Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor. Ogifta kvinnor i det svenska ståndssamhället (Studia Historica Upsaliensia 90, Uppsala 1977), s. 16:
 
Allmogens döttrar kallades vanligen pigor. En piga kunde antingen vara en ogift allmogekvinna i allmänhet eller en tjänstepiga. Skillnaden var inte så stor, eftersom alla pigor, även hemmadöttrarna, förättade pigsysslor.
 
M v h
Torsten Berglund

2001-08-09, 19:35
Svar #4

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
De flesta kvinnorna som inte blivit gifta (ännu) kallades piga. Ungefär som fröken på 1900-talet. Kommer man över ca 40 år så kan man även bli kallad gamla pigan.  
Står det pigan i vigsellängden så anger det att kvinnan inte varit gift tidigare. Står det qvinnsperson i vigsellängden hade kvinnan fått barn innan vigseln och barnet var inte trolovningsbarn.

2001-08-09, 21:46
Svar #5

Utloggad Ann-Britt Ahlström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2012-03-10, 15:49
    • Visa profil
OK. Nu förstår jag. Det löser en del frågor jag haft angående mina anor.

2001-08-24, 18:58
Svar #6

Stefan L.

Hej!
Jag hade uppfattat att pigorna jobbade i olika hushåll innan de eventuellt gifte sig, men jag kanske har fel i det.
Hälsningar Stefan

2001-08-24, 21:18
Svar #7

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Den tidpunkt när ordet 'piga' började betyda 'tjänstehjon' är nog ganska flytande. Kanske skiljer sig bruket år mellan olika landsdelar också.
 
Jag har exempel från sekelskiftet 1900 i Norrbotten där man särskiljer mellan 'pigor' och 'bondedöttrar'.

2001-08-31, 12:50
Svar #8

Stefan L.

Hej!
Så definitionen piga varierar i beroende på var nånstans man befinner sig i landet?
MVH
Stefan Lundgren

2001-08-31, 14:46
Svar #9

Rune Edström (Rune)

Hej
Piga var väl den som var hos någon annan och försörjde sig själv. Bondedotter var hemma hos sina föräldrar när hon gifte sig. Det var väl bara bönder som kunde försörja sina barn hemma, så dom inte behövde vara pigor. Eller??
mvh
rune

2001-08-31, 18:44
Svar #10

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Nej, enligt mina erfarenheter stämmer det inte. Ordet piga kunde lika gärna gälla en ogift bonddotter, och var f.ö. den vanliga benämningen på en sådan, precis som dräng var den vanliga benämningen på en ogift mansperson, oavsett om han var bondson eller städslad dräng.

2001-09-01, 10:42
Svar #11

Utloggad Lennart Fag

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 165
  • Senast inloggad: 2016-02-13, 21:19
    • Visa profil
Hej!
Ytterligare ett inlägg i ”pigdebatten”. Har litet statistik från vigselböckerna i Hagshults socken i Jönköpings län.
1688-1927 har ca 900 par vigts. 586 av brudarna kallas pigor mellan 1688 och 1914. 76 saknar titel. Bonddotter 3 st (1860-1865), bondpiga 2 (1860), hemmadotter 80 (1889-1925), hemmansägaredotter 12  (1921-1926), jungfru 23 (1724-1740) , tjänarinna 5 (1917-1924), tjänstepiga 2 (1864), änka 62 (1689-1898). Av brudgummarna tituleras 489 dräng och det förekommer också dräng och torpare, dräng och arrendator, dräng och rusthållare, dräng och hemmansägare.
Det är tydligt att fram till senare delen av 1800-talet piga och dräng mera var en beteckning för ogifta kvinnor och män än en yrkesbeteckning, åtminstone på landsbygden.

2001-09-05, 18:00
Svar #12

Stefan Lundgren

Hej alla!
Det var en liten ny erfarenhet av hur man definerar ordet piga. I SOS(Sveriges Officella Statistik) stod det genomsnitt av årslönen i varje län. Jag kommer inte riktigt ihåg titeln, men det var en bokserie om arbetarklassen i Sverige som trycktes mellan 1950-talet till slutet av 50-talet. Böckerna som behandlar själva jordbrukarsamhället angav hur mycket tjänstefolket tjänade i olika socknar upptill 1850-talet. Den sistnämnda boken är lite grann före min tid, alltså ungefär 40 år innan vad min uppsats handlar om.  
MVH
Stefan Lundgren

2001-09-06, 10:09
Svar #13

Utloggad Magnus Påhlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 810
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:47
    • Visa profil
Hej Stefan
 
Jag har funderat över en annan aspekt på ditt första inlägg, nämligen att 20% av födslarna var oäkta barn. Finns det någon jämförande statistik på detta område, för i mitt tycke (Ingen fakta bakgrund) så är 20% ovanligt högt. Av de födelseböcker som jag har genomsökt, ungefär samma årtal, så har det som mest varit cirka 10%, men oftast betydligt lägre.
Är det någon annan som har lite fler siffror i detta ämne.
 
Med vänliga hälsningar
Magnus Påhlsson

2001-09-06, 12:22
Svar #14

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Jag har inga jämförbara data för den tidsperiod som Stefan L tittat på. Men av E. W. Wretlind, Undersökning rörande Stockholms mortalitet (Sthlm 1866), s. 42, och Statistisk årsbok för Stockholms stad 1918 (Sthlm 1918), s. 80, framgår att under perioden 1821-1825 var 38,3 % av alla barn som föddes i Stockholms stad utomäktenskapliga. Motsvarande andel för Sveriges övriga städer var 15,9 % och för landsbygden 5,5 %. På 1840-talet ökade andelen utomäktenskapliga födslar i Stockholm till omkring 45 % och därmed var kulmen nådd för Stockholms del under 1800-talet. Mer statistik för andra år torde gå att hämta ur ovanstående litteratur.  
 
Att andelen utomäktenskapliga födslar var mycket större i städerna och framför allt i Stockholm, än på landsbygden, kan bland annat förklaras med möjligheten till anonymitet vid förlossningen hos någon av stadens barnmorskor eller på barnbördshusen. Detta skydd för ogifta kvinnor att framföda sitt barn anonymt, som infördes 1778 av Gustav III (det s.k. barnamordsplakatet) medförde att många ogifta kvinnor från landsorten födde sina barn i Stockholm, där de kunde vara anonyma till skillnad från hemorten. Detta har jag berört i en seminarieuppsats vid historiska institutionen, Sthlms univ. 1986, om barnhusbarn vid Stockholms Allmänna barnhus på 1820-talet, vilken finns i förkortad version i Släktforskarnas årsbok 1997 (s. 35-50).

2001-09-06, 12:29
Svar #15

Stefan L.

Hej Magnus
Långhundra härad som Husby-Långhundra låg i hade den högsta nettot när det gäller oäktningar. Nu har jag inte med mig materialet, men antalet oäktningar i Husby-Långhundra var högre än kringliggande församlingar på den tiden. I min genomgång av födelseboken så var det runt fem-sex oäktningar varje år.
Jag håller med dig att siffran var ovanlig hög, blev själv förvånad över denna siffra när jag räknade ut nettot. Många församlingar är även under 10 % och det räknas iallafall som normalt. Östuna som gränsar i väster hade under ett år under 1880-talet inga oäktningar alls. Jag tror att denna siffra ljuger lite grann eftersom ogifta kvinnor oftast sticker till en annan socknen i närheten för att föda barnet.
Uppgifterna i min uppsats är tagna dels ur kyrkoböcker och dels SOS(Sveriges Officella Statistik). Den sistnämnda är finns på Uppsala Universitetsbibliotek.
Jag vet inte hur mycket du känner till Uppland om du inte kommer härifrån, fast Husby-Långhundra ligger drygt tre mil sydost om Uppsala.
De församlingar som ligger i anslutande till Husby-Långhundra i Uppland är Östuna i väster, Vidbo i söder(som sedan 1997 ingår i Skepptuna församling), Almunge i norr och Gottröra i öster.
Vilket område forskar du på, vi kanske kan hänvisa till varandra?
MVH
Stefan Lundgren

2001-09-06, 13:13
Svar #16

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Stefan! Jag tycker att du i din uppsats ska använda utomäktenskapligt födda och inte oäktningar, vilket dels är värdeladdat och dels språkligt fel (oäktingar borde det heta i så fall).

2001-09-06, 14:09
Svar #17

Utloggad Mikael Edberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 532
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 21:32
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/mikedb/slaktindex.htm
Genom att studera Tabellverkets data, som numera finns utlagda på nätet, har jag fått fram följande statistik för min hemförsamling, Östra Ed i norra Kalmar Län:
 
Oäkta barn under perioden 1749-1809, 1.3 %.
Under perioden 1810-1859, 4.1 %.
(Totala antalet födda barn: 4237 st).
 
En tydlig ökning kan alltså ses för senare tid.
Östra Ed var på den tiden en utpräglad landsbygdsförsamling med en stor del skärgårdsbefolkning.
 
Hur det ser ut efter 1859 har jag inga siffror på, men min känsla från min egen forskning säger mig att andelen utomäktenskapliga barn ökade än mer under andra hälften av 1800-talet.
 
mvh/ Mikael

2001-09-06, 14:36
Svar #18

Utloggad Magnus Påhlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 810
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:47
    • Visa profil
Hej Stefan
 
Egentligen så forskar jag inte på oäkta barn förutom de som finns i mitt släktträd. För närmare information om vad som jag forskar på så kan du bara klicka på min signatur överst på insändaren så får du fram min profil.
 
Torsten Berglunds seminarie uppsats verkar vara av intresse, så jag får väl läsa den nästa gång jag besöker biblioteket.
 
Anders Bergs rekommendation om att du bör skriva utomäktenskapliga barn i din uppsats håller jag med till 100%. Negativt laddade ord bör man undvika så att inte det väsentliga innehållet försvinner.
 
Med utgångspunkt på vad som är skrivet så kan nog siffrorna för 1800 andra hälft hamna någonstans runt 10% för landsbygden. Det är nog ganska nödvändigt att i fortsättningen skilja på landsbygd och statsbygd.
 
Med vänliga hälsningar
Magnus Påhlsson

2001-09-06, 16:17
Svar #19

Stefan L.

Hej Anders o Magnus
Jo, jag är glad för kritiken att inte skriva oäktningar och skall skriva utomäktenskapliga istället.
Tack för påpekandet
Men jag valde det ordet bara det var enkelt att skriva, men jag skall inte använda detta ord nånting mera nu.
MVH
Stefan Lundgren
 
PS
Jag hittade materialet som jag sökte efter efteråt jag hade skickat in förra meddelandet.
 
Nettot på oäkta födda i Stockholm län(B) 1891-1900 i promille per 1000 invånare(årligen) i varje härad.
 
Långhundra:      3,6
Ärlingshundra    3,4
Seminghundra     4,8
Vallentuna       2,9
Frösåker         2,5
Närdingshundra   2,4
Väddö o Häverö   2,1
Lyhundra         2,7
Sjuhundra        2,0
Bro o Vätö       2,2
Frötuna o Länna  1,6
Färentuna        2,8
Sollentuna       3,5
Danderyds        3,2
Åkers            2,4
Värmdö           2,0
Sotholms         2,9
Svartlösa        3,1
Oknebo           2,0
Städerna         4,4
KÄLLA: EU Bilaga 5 Tabell 69
NOTERING: De uppgifter som jag skrev i första inlägget gällde under 1880-talet och skriva att det var lika högt då. Jag hade endast räkna ut nettot endast de närliggande socknarna i anslutande till Husby-Långhundra. Det var antagligen högre andel i städerna än ute på landsbygden, men Husby-Långhundra hade den högsta andelen utomäktningar under 1880-talet. Tyvärr har jag inte med mig uppgifterna om de församlingar under 1880-talet. Det kanske jag kan skriva senare.

2001-09-07, 08:00
Svar #20

Utloggad Göran Ulväng

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 145
  • Senast inloggad: 2017-01-11, 09:17
    • Visa profil
    • www.ekhist.uu.se/Staff/GUlvang
Stefan m fl!
Om jag inte minns helt fel, så har det gjorts flera studier av frekvensen utomäktenskapliga barn i Sverige. En av dem, om jag inte missminner mig, är ekonomhistorikern Johan Söderbergs Civilisering, marknad och våld som utom för 10-15 år sedan, och behandlar skillnaderna mellan Väst- och Östsverige under 1700- och 1800-talen. Han tar där upp skillnaderna i våldsbenägenhet, läskunnighet, födda utomäktenskapliga barn, självmordsfrekvens m. m. m. Slutsatserna är att man i östra Sverige hade en högre grad av civilisering än i västra Sverige, med mer utbredd läskunnighet, mindre våld, fler utomäktenskapliga barn och hög självmordsfrekvens. Hans slutsatser har dock varit mycket omdiskuterade, och hans kollega i Göteborg, Christer Winberg, har skrivit flera artiklar i ämnet. Dessutom tror jag det finns en hel mängd demografisk litteratur i ämnet; vilka det är torde framgå av litteraturlistan i nämnda bok. Om jag inte minns fel behandlas ämnet även i den stora emigrationsutredningen som utkom i början av 1900-talet.  
Hälsningar
Göran

2001-09-07, 08:09
Svar #21

Utloggad Göran Ulväng

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 145
  • Senast inloggad: 2017-01-11, 09:17
    • Visa profil
    • www.ekhist.uu.se/Staff/GUlvang
Stefan m fl igen.
En sökning i LIBRIS på ordet utomäktenskaplig gav ett 40 tal titlar, varav ett 10-tal behandlar utomäktenskapliga barn under 1700- och 1800-talen i Sverige. Bland dem kan nämnas:  
Hyrenius, H 1941: Studier rörande den utomäktenskapliga fruktsamhetens variationer.
Norman, H 1997: De utomäktenskapliga fruktsamhetens lokala variationer.
Brändström, A 1997: Utomäktenskaplighet och sociala nätverk.  
I dessa finns säkerligen hänvisningar till annan litteratur på området.
Hälsningar
Göran

2001-09-08, 22:13
Svar #22

Stefan L.

Hej Göran m fl
Jag känner till att Christer Winberg har skrivit en hel del om tjänstefolk, jordbruk och är en känd författare. Jag kanske upprepar mig, skriver en uppsats på historiska institutionen i Uppsala och en uppsats som Winberg skrev i Historisk tidskrift (minns ej vilket år det var) om tre familjer i en västgötsk socknen.
Nu är det kulturnatten i Uppsala och jag har inget material med mig. Jag skall snart ut o titta lite igen, finns just på universitetet där det pågår en  konsert.
MVH
Stefan Lundgren

2001-09-10, 08:23
Svar #23

Utloggad Göran Ulväng

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 145
  • Senast inloggad: 2017-01-11, 09:17
    • Visa profil
    • www.ekhist.uu.se/Staff/GUlvang
Stefan!
Mina litteraturtips var avsedda för samtliga de som deltar i den här diskussionen.Vad jag ville säga var att utomäktenskapliga barn är ett sedan länge omdiskuterat ämne, och att det har gjorts mängder av forskning på området. (Jag tror att frågan diskuterades livligt i Riksdagen redan under 1800-talet) Det vore kanske därför en fördel att kolla upp vad som skrivits tidigare, så att man som forskare inte uppfinner hjulet igen Att du känner till Christer Winberg är bra, men det framgår inte av tidigare inlägg vilken litteratur du använt. Det verk du omnämner är inte heller det jag syftade på; det jag menade var hans forskning om skillnader mellan Öst- och Västsverige. Att du är student vid historiska institutionen har framgått av tidigare inlägg, men detta innebär inte automatiskt att du har överblick över vad som skrivits i ämnet. Jag har själv skrivit åtta B-, C- och D-uppsatser,  en licentiatuppsats, och håller nu på med min doktorsavhandling. Och jag har ännu inte på långa vägar kontroll på vad som skrivits i de ämnesområden jag intresserar mig för. Ett forum som detta är därför bra, eftersom jag kan få tips om för mig okända källor/litteratur, och samtidigt kan hjälpa andra.
Hälsningar
Göran

2001-09-24, 17:29
Svar #24

Stefan L.

Hej Göran
Jag håller på med att skriva min B-uppsats på Historiska Institutionen på Uppsala Universitet och den handlar om Befolkningsutvecklingen i Husby-Långhundra runt decennietskiftet 1880/90, om du skriver inom samma ämne kan vi nog hålla kontakt med varandra.
Hälsningar Stefan

2003-11-09, 22:44
Svar #25

Utloggad Jeanette Karlemon

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 65
  • Senast inloggad: 2017-07-15, 19:56
    • Visa profil
Hej!
Hoppas jag kan få svar på mina funderingar under denna rubrik, för jag vet inte annars under vilken jag ska söka.Lilla Ingrid Flora Maria föddes 1878-11-01 av den ogifta pigan Anna Mathilda Danielsdotter f 1858-04-30 i Ljungby (G) församling. I födelse-och dopboken står det att  såsom fader begärdes få antecknas Frithiof Fritzon, Ljungby Klockaregård. I kolumnen för särskilda anteckningar, i en husförhörslängd, rörande Mathilda är noterat: Absolution 19/12 för andra res. lönskaläge. Jag vet att Frithiof och Mathilda inte var gifta och undrar om det kan vara så att Frithiof kan ha blivit lurad att ta på sig fadersnamnet eller vad kan detta betyda? Någon som kan hjälpa mig?!
MVH/ Jeanette

2003-11-10, 10:12
Svar #26

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Hej Jeanette,
 
Det betyder troligen att Frithiof verkligen var far till barnet? Men det står inget om det för hans del i hfl 1877-81 Ljungby klockaregård: Daniel Frithiof f.1858 3/11 i Tutaryd (son till skomakaren Jonas Fritzon och Lena Kajsa Danielsdotter), däremot står att han dömts för 1:a resan stöld till 1 1/2 års straffarbete räknat från 30 nov 1878, samt förlust av medborgerligt förtroende i 2 år efter det (AI:14 s.88). I nästa hfl är han hemkommen till modern i Ljungby klockaregård, och kallas Jonasson i efternamn, skomakare; lyst till äktenskap 1882, gift med Emma Kristina Salomonsdotter Daun f.1861 i Ryssby. De får fem barn mellan 1883 och 1891 (AI:15 s.151).
 
mvh Pernilla

2003-11-10, 15:48
Svar #27

Utloggad Jeanette Karlemon

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 65
  • Senast inloggad: 2017-07-15, 19:56
    • Visa profil
Hej Pernilla!
Tack för din hjälp.
I en hfl för Mathildas del från Angelstad åren 1876-1881, har jag fått dessa uppgifter.Egntligen är det Frithiof som är min ana, men han gifte sig strax efter avkunnat straff med min mm mm Emma Kan det vara så att Mathilda var lite lösaktig eftersom det står abs andra res.lönskaläge? Jag har heller ingen aning om vad som hände sedan med Mathilda eller hennes lilla flicka Ingrid Flora Maria, vet du?Vill så gärna veta mer om vad som hände mor och barn eftersom fadern gifte sig med en annan kvinna.
MVH/Jeanette

2003-11-10, 18:34
Svar #28

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Hej Jeanette,
 
Nej, jag vet inte vad som hände med mor och barn (kan ej finna någon av dem i folkräkningen 1890), jag blev bara nyfiken på om det skulle stå något om saken hos Frithiof - ibland kan det ju göra det, och då kan man känna sig lite säkrare kanske (trodde ju att det var barnet som var din ana!). Jag tror annars att det var ganska ovanligt att kvinnor beskyllde oskyldiga män för farskap de inte hade ansvar för. För det mesta står det ju inte något farsnamn angivet alls, speciellt inte så långt fram.
 
Mvh Pernilla

2003-11-11, 12:22
Svar #29

Utloggad Jeanette Karlemon

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 65
  • Senast inloggad: 2017-07-15, 19:56
    • Visa profil
Hej igen Pernilla!
Tack igen för omtanken! Jag sökte i Sockensök och fick ett svar där det finns antecknat att familjen flyttade till Amerika, så det är inte konstigt att du inte hittade dom i Sverige vid för den tiden.Jag hade inte heller en tanke på att dom kunde ha utflyttat. Tack igen iallafall!
MVH/Jeanette

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna