Äldre inlägg (arkiv) till 2008-09-26

[Marria Ocak Gunnarsson]

Som tur är registreras väl inga barn som oäkta nuförtiden. Begreppet som sådan är ju gräsligt. Jag hoppas inte någon anser att något barn är oäkta - alla är vi väl människor oavsett om våra föräldrar och andra förfäder var ogifta. Alla är vi väl äkta människor - trots allt.  
 
Hälsningar från oäkta Maria, snart 44, som har 3 barn som inte heller är riktiga.
 
Fan - jag blir sint.............
Med önskan om att ingen blir sur eller arg.....

[Marianne Solli]

I fødselsregister for Rikshospitalet (1917) brukes betegnelsen i. e. for barn født i ekteskap, og u. e. for barn født utenfor ekteskap. Det står altså ikke ekte eller uekte etter barna.
 
Jeg er enig i at alle barn er ekte, og jeg synes at alle barn også er riktiga, jfr. Marria ovenfor. (Jeg misforstår kanskje noe der?).  
 
Marianne.

[Torbjörn Schölin]

Hej !!
 
Jag undrar en sak om barn födda utanför äktenskapet, eller egentligen om modern.
 
Jag har kvinna som heter Lusse Swensdotter, hon föder 1801-09-17 en dotter som heter Sissa.
Min undran är om man kan lita på att de uppgifter som står om modern är rätt?  
Eller med samma felmarginal som annars när det gäller uppgifterna i födsel- vigsel böcker m.m.
 
Lusse ska vara 48 år och från orten Lunnom i Östra Broby.
Min tanke är att hon kanske inte vill föda barnet i den byn man själv bor, eller församlingen. Är hon i någon annan församling till exempel, hur säker är då åldern, när det bara är hon som vet?
Det är förvisso svårt och smyga med både tjock mage och ett litet barn som plötsligt håller mor i kjoltyget, men ändå?
 
Just nu ser jag bara födsel, vigsel och när dom dog på ddss, se om jag har fler sökmöjligheter på genline när jag betalat och fått tillgång till uppgifterna dom har där, för att hitta vem fadern är.
 
Hälsningar
/Torbjörn

[Paul Bergström]

Jag tror nog att du med största sannolikthet kan lite på vem modern är. Möjligen kan man ta hennes ålder med en nypa salt. Hon är kanske yngre än det som angetts.
Däremot om det skulle stå en fader angiven, så faller ju sannolikhetsgraden att fadern är rätt, men å andra sidan det är bättre med ett tänkbart namn än inget namn alls. Sedan kan man ju inte heller vara säker på faderskapet även om barnet skulle vara fött i äkta säng.
 
Annars kan nog Genline vara bra till mycket, men nog inte för att jaga en utpekad fader. Jag skulle råda dig att kika lite i Östra Göinge Häradsrätts domböcker för året 1801 (AIA 99-101) som tyvärr ännu inte publicerats på internet av SVAR, utan du får låna/köpa film/fische eller åka till landsarkivet i Lund eller Göta Hovrätts arkiv i Jönköping (där kopiedomböcker finns).
 
Lycka till!

[Lena Sundblad]

Ernest Gustaf Evald Gustafsson född 1891-12-25 i Fullösa i Kinne Vedum fs. Han blev dräng på Åtorp i Munkedal och sedan var han runt i Västergötland, bl.a. Vara, Skara och senare i Göteborg. Han gifte sig år 1932. Mellan han var i  Munkedal och Göteborg, skulle han ha fått en son. Jag har tittat på bouppteckningen, men där finns han inte. Var skall jag hitta hans son?
Mvh
Lena

[Eva Dahlberg]

Lena, det kan finnas antecknat i församlingsboken om han haft ett barn som han erkänt. Men då borde barnet finnas med i bouppteckningen - men det är dock inte säkert att ett erkänt barn finns med vid en bouppteckning. Om barnet inte erkänts kan det vara svårt att hitta uppgift om när det skulle ha fötts.
 
Församlingsböckerna kan finnas antingen på Landsarkivet i Göteborg eller i församlingarna eftersom inlämning pågår i västsverige, se webbsidan för aktuella uppgifter.
 
Hälsningar,
Eva
 
(Meddelandet ändrat av edah den 07 februari, 2008)

[Lena Sundblad]

Hej Eva,
Tack skall du ha för upplysningen, jag får fösöka med församlingsböckerna.
 
Mvh  
Lena

[Mikael Hellman]

Hej! Jag har ett exempel bland mina anor i Sollentuna (AB) på 1830-talet där två personer, en rättare/dräng Per Olof Thunström (1798-1854) och en piga Anna Olsdotter (1800-1846) får flera barn tillsammans men de blir aldrig gifta. Min fråga är: Vad kan detta bero på? Var det inte allmänt oacceptabelt beteende vid denna tid? Vad kan de haft för speciella skäl till detta?  Alla förslag och teorier är välkomna!
 
Lite exempel:
 
Per Olof Thunström blev först gift 1821 i Närtuna med en annan kvinna som sedermera avled 1827 och lämnade Per Olof som änkeman med 2 söner. Efter flytt till Ed socken sedermera vidare till Sollentuna träffar Per Olof sannerligen Anna Olsdotter vid arbete på någon av gårdarna där.
 
Den 9 mars 1831 föds första barnet Per August i Antuna, Ed församling. Föräldrar anges vara tjänstkarlen Thunström vid Antuna boställe och dess fästekvinna Anna Olsdotter ibid.
 
Den 5 december 1833 föds sonen Klas Gustav i Tojnan, Sollentuna. I födelsenotisen anges att han föddes som oäkta son till drängen Per Thunström och pigan Anna Olsdotter i Tojnan.
 
Den 30 januari 1836 föds sonen Olaus i Tureberg, Sollentuna. I födelsenotisen anges att han föddes som oäkta son till pigan Anna Olsdotter i Tureberg. Ingen fader angiven. Han får dock Per Olofs efternamn Thunström.
 
Den 30 november 1839 föds sista sonen Anders Erik i Väderholmen, Sollentuna. I hans födelsenotis anges att han var född som oäkta son till arbetskarlen Per Olof Thunström och änkan Anna Olsdotter ifrån Väderholmen.
 
När Anna Olsdotter blev gift första gången och sedermera änka har jag inte lyckats forska fram ännu.

[Kerstin Andersson]

Jag har ett liknande exempel bland mina anor. En änkling och hans fästekvinna får oäkta barn 1837 och 1843. I husförhörslängd från Sankt Olof (L) 1854 anges att de saknar betyg om hinderslöshet.  
Jag har tolkat det så att mannen troligen inte ordnat upp bouppteckning efter sin 1829 avlidna hustru, vilket väl var en förutsättning för att få hinderlöshetsintyg och kunna gifta om sig. Finns det någon annan förklaring tar jag gärna emot förslag. I samma husförhörslängd noteras också att paret inte begått nattvarden sedan de blivit uteslutna i 1841 års längd.
Accepterat var väl inte ett sådant förhållande.  Trots detta består det till dess änklingen dör 1870.

[Mikael Hellman]

Hej Kerstin och tack för ditt inlägg! Det var mycket intressant att få veta fler exempel och vad det kan bero på. Man önskar att prästen skrev mer vissa gånger och förklarade hur det låg till.  
 
Vad menar du när du skriver att de inte begått nattvarden sedan de blivit uteslutna? Vad blev de uteslutna från?

[Kerstin Andersson]

Hej igen!
I husförhörslängden står det som anmärkning: Ola Håkansson o Pigan har uti 1841 års längd blivit uteslutna utan att .... absolverad. De hafva ej sedan den tiden begått H H Nattvard. Sakna äfven betyg om hinderslöshet 12/11 1838.
Det framgår inte varför de inte blivit absolverade (om det inte står i det ord jag inte kunde läsa). Kanske menas det absolution  på grund av lönskaläge, vilket ju uppenbarligen ägt rum! Jag vet inte vad uteslutning ur längden betyder. Kan det vara nattvardslängd? I husförhörslängden för tiden finns de i alla fall med. Att de inte begått nattvarden kan ju antingen bero på att de själva valt att inte infinna sig till nattvardsgång eller att de inte fått tillåtelse att delta  på grund av begångna synder. I senare husförhörslängder finns det dock inte liknande anmärkningar.
Det var länge sedan jag gjorde den här avskriften och har inte forskat närmare kring den, men det kan ju finnas anledning att titta på den igen.
Har någon förslag på tolkningar och hur jag kan få veta mer tar jag gärna emot detta.

[Gunni Sikström]

Hej!
Ett liknande exempel har jag hittat i Färnebo socken i Värmland. En Bergsman fick 3 barn med sin piga. I födelsboken finns anteckningen uppgav sig själv som fader. I hfl under anmärkningar finns anteckningen I fråga om äktenskap se födelseboken. Fadern dog då barnen var 8 resp. 3 år( ett barn dog som spädbarn) och i bouppteckningen hittar jag att Bergsmannen hade testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sina tvenne oäkta söner. Detta handlar om åren 1862 -1870. Var eller hur skall jag söka för att få en rimlig förklaring till att inget äktenskap blev av.

[Eva Mowitz]

Hej! Jag har en fråga som jag redan ställt som följdfråga under Läshjälp men som passar bättre här. Hur säker kan man vara på att man hittat rätt släkting? Min momors mormor hette Gustava Nilsdotter och jag hittade henne redan för 20 år sedan när jag först började släktforska. Sedan låg arbetet ner i många år men nu är det ju så mycket lättare! Gustava föddes enligt Vinslöv AI:14 Husförhör 1861-1866 sid 194 ; GID 1720.33.42100 och flera andra ställen i Vittsjö den 14 januari 1829. Det står mycket tydligt på alla ställen så det är inget läsfel. Jag lyckades aldrig hetta henne i någon födelsebok eller husförhörslängd i Vittsjö. När jag gjorde en efterlysning under Vittsjö här i Anbytarforum fick jag hjälp och anvisning att Gustava är född i Markaryd 18280124. Orterna ligger ju nära varandra och om det är rätt Gustava hade hon kanske anledning att förfalska sitt flyttbetyg? I Markaryd står på ett ställe att hon fött oäkta barn som dött. Hon födde en dotter Bengta som dog vid 2 månaders ålder. I Vinslöv står en anmärkning i kanten har icke förmåtts lämna attest. Hur kan detta hänga ihop? Är hon min anmoder? Det är ju inte så kul att fortsätta på en ana som man inte är säker på är rätt.
Tacksam för all hjälp!
Hälsningar
Eva Mowitz

[Ingrid och Olof Bergström]

Hej Eva! Går det inte att se om Gustavas flyttningar passar ihop, t ex att det står att Gustava i Markaryd flyttar till Vinslöv och att det bara finns en Gustava där, som nyss anlänt? Fick du inte ett svar som handlar om att föräldrarnas namn står på en flyttattest?  
hälsningar Ingrid

[Eva Mowitz]

Hej Ingrid! Tack för ditt intresse! Nu har jag dokumenterat de bådaGustavorna i en bifogad fil. Hoppas det funkar! Nog tycker jag att man borde kunna dra slutsatsen att det är samma person. Frågan kvarstår dock: varför fick hon nytt födelsedatum i Vinslöv? Tar gärna emot synpunkter från flera experter! Kan man lägga ut en sådan här fråga på något mer ställe?

Levnadsbeskrivning av Gustava x 2
 (12.5 k)

Hälsningar
Eva

[Sven-Ove Brattström]

Det är vanligt att födelsedatum inte stämmer i husförhörslängderna. De var inte någon folkbokföring i egentlig mening, utan längder för kyrkans husförhör.

[Eva Mowitz]

Hej Sven-Ove!
Tack för svar. Jag har förmodligen haft tur då för detta är enda gången det har varit så fel. Att det har varit någon dag som har diffat har hänt men som sagt både plats, år och dag i detta fallet fick mig att fundera över om jag hittat rätt.
Hälsningar
Eva

[Ann-Britt Ahlström]

En av mina anfäder Nicolaus Adamsson Qvick född i 1781 sägs ha varit oäkta son till Adam Wilhelm Rappe på Braås i Drevs socken. Jag har på annan plats i AF för länge sedan fått hjälp med att tyda modern Sara Nilsdotters dom från 1782. I domen finns ingen far uppgiven utan det står att  
 
”...Pigan Sara Nilsdotter i Hult Wästergård; Och berättade, att hon på Braås bruk, uti Drefs sochn, af en okjänd person sig lägra låtit, deraf hon blifwit hafwande, och wid sidstlidne Juletid framfödt et Gossebarn som än lefwer; ..”
 
Nicolaus kallas i sin ungdom, i alla fall från det han konfirmeras för Adamsson. Senare blev han soldat och kallades Qvick i efternamn.  
 
Jag har inte skrivit in släkten Rappe i mitt släktträd då jag inte varit säker, och när jag sett att denne Baron Rappe kallade sig för Wilhelm och inte Adam så trodde jag nog att släkthistorien inte stämde.  
 
Men när jag för ett tag sedan gick igenom husförhörslängderna i Nottebäck (där Nicolaus föddes) så ser jag i AI:3 sid 156 då han är ett litet spädbarn, att han ju kallas för Wiljamsson.  
 
Jag har fått tag i en bok från Sjösås hembygdsförening ”Sjösåsboken del II” 1959 . Under rubriken ”Gamla ortsnamn i Braåsbygden” sid 52 kan man läsa bl a ”Järnbruket vid Böksholm anlades på 1780-talet av Adam Vilhelm Rappe, som kallade det Adamsberg efter sitt första förnamn.”
 
Vad tror ni, vågar jag ta det som bevis att Rappe är fadern då Nicolaus kallas först Wiljamsson och senare Adamsson och att han (Rappe) kallade sitt järnbruk vid samma tid för Adamsberg efter sitt första förnamn.
 
Adam Wilhelm Rappe var inte gift vid denna tid utan först 1794. De fick aldrig några barn.  
 
Jag skulle så gärna vilja ha era synpunkter på hur jag skall hantera detta.
 
M v h
Ann-Britt

[Göran Stenberg]

Ann-Britt! Betr baron Rappe så vill jag påpeka att gränsen mellan tilltalsnamn och andra förnamn - det som numera helt felaktigt ibland kallas mellannamn - var mycket mer flytande i äldre tid. En Adam kunde alltså kalla sig Wilhelm beroende på situationen. Omgivningen var också mycket mer medveten om en persons alla förnamn och gratulerade på namnsdagar osv.

[Ann-Britt Ahlström]

Jaha, men då kanske jag ändå vågar anta att Rappe är fadern. Vad jag kunnat hitta i kyrkböckerna så finns det ingen annan med namnen Adam Wilhelm. Men jag känner mig ändå osäker.
 
Är det någon annan som har synpunkter?
 
(Meddelandet ändrat av aba den 08 september, 2008)

[Niclas Rosenbalck]

Ann-Britt, när det gäller oäkta barn kan man aldrig vara säker när fadern inte anges i källorna. Gissningar kan göras utifrån moderns boende och tjänsteförhållanden, men detta blir aldrig några bevis. I ditt fall har ni uppenbarligen en släkttradition som styrker Rappe-kopplingen. När det gäller fadersnamnen/patronymikonen Adamsson och Wiljamsson så är dessa inte vanliga i Sjösåstrakten på 1780-talet.  
En fråga:
har du undersökt om det finns fler personer i trakten som heter Adam och Wilhelm?  Kolla mantalslängderna för socknar i trakten och se hur (o)vanliga dessa namn är!
 
Jag skulle i detta fallet (stark familjetradition och barnets olika belagda fadersnamn (Adamsson o. Wiljamsson) hålla det för ett starkt indicie att det verkligen är Adam Wilhelm Rappe som är fadern. Har din Nicolaus Adamsson Qvick några manliga ättlingar (sonsons sonsons söner etc) som lever idag? Ett DNA-test med nuvarande Rappar skulle i så fall kanske kunna vara en utväg.

[Ann-Britt Ahlström]

Jo, jag är medveten om att man inte kan vara riktigt säker på att han är fadern.  
 
Namnet Adam är vanligt i Nottebäck, bl a trumslagarsläkten Mysselbom (som jag också är släkt med genom Nicolaus hustru).  Men kombinationen Adam Wilhelm har jag inte sett i trakten. Jag har inte gått igenom mantalslängderna i Drev socken, jag skall försöka göra det. Det var ju där som Sara var piga när hon blev gravid.
 
Själv är jag ättling till Nicolaus genom hans yngsta dotter, och hennes barnbarn lever än i Nottebäckstrakten. Men jag vet inte om det finns nu levande ättlingar efter Nicolaus söner. Jag undrar jag om man hade kunna få nuvarande Rappar att ställa upp på en DNA-test  
 
Jag tackar så mycket för dina synpunkter Niclas. Jag letar vidare.

[Torsten Berglund]

Ett sätt att försöka värdera en släkttradition, dess ålder och autenticitet, kan vara att undersöka om släkttraditionen förekommer i flera olika släktgrenar och om den är likalydande eller skiljer sig på några avgörande punkter.  
 
I det här fallet vore det t ex intressant att höra om ättlingar till Nicolaus som härstammar från olika barn eller barnbarn till honom oberoende av varandra återger samma tradition om vem som var hans far. Om samma tradition finns i flera avlägsnare släktgrenar kan man nog våga dra slutsatsen att traditionen om Rappe som far till Nicolaus i vart fall inte uppstått under senare tid, genom att någon, t ex en släktforskande farfars bror, för 60 år sedan dragit sina egna mer eller mindre välgrundade slutsatser om ursprunget (sådant förekommer ju även idag och kan ibland snabbt övergå till att uppfattas som en släkttradition fast det i själva verket rör sig om hypoteser).  
 
Även om en sådan undersökning inte kan bevisa något i själva faderskapsfrågan, så är det av värde att dokumentera hur släkttraditionen återberättas i olika släktgrenar och vem som återberättat den för respektive släkting. Kanske kan man t o m ha tur att påträffa äldre brev eller dokument som berättar om saken, vilket också kan ge en indikation på hur gammal traditionen är.

[Niclas Rosenbalck]

Ann-Britt , har du varit i kontakt med Camilla Blomquist som  
efterlyste uppgifter om Nils Quick 1999 ?
Hon skrev detta då:
#2758. (20 jan 1999)
Jag söker upplysningar om Nicolaus Qvick, f.1782 2/1 i Hult Wästragård, Nottebäck, (G). Han kan även vara född 1781 29/12 eftersom båda datumen är nämnda som födelsedatum. Modern är pigan Sara Nilsdotter.. Fadern är okänd men han sägs vara en baron Rappe på Drettinge Herrgård. Tacksam för alla uppgifter!  
Camilla Blomquist.
 
Är det ifrån denna uppgift du grundar dig på kopplingen till Rappe eller har ni även i din släktgren en levande tradition?
 
Kan du plocka fram någon nu levande sonsons sonson etc... (rena manslinjen) så är det inte omöjligt att det går att ordna ett DNA-test. Det krävs dock först att en grundlig research gjorts ifråga om denna tradition - precis som Torsten Berglund skriver ovan.  
 
Mer information finns även i ett inlägg av Ann-Britt Ahlström under Dädesjö den 2 oktober 2001 och under inlägg på Nottebäck med start den 13 februari 2001 etc i fortföljande inlägg

[Maria Davidsson]

Jag har en piga i min släkt (Karin Jonsdotter) som i födelseboken för Granhult år 1770 anger Wälborne Herr Nathanael Cederschiöld som fader till sitt oäkta barn, Jon. Nathanael kom från Sjösås socken, som är en grannsocken till Granhult. Jag har forskat lite för skojs skull om Nathanaels släkt (och även tagit del av en släktings forskning om honom), men inte vågat skriva in hans namn i mitt släktträd. Jag har inte kunnat bevisa Karins påstående och vet inte hur allvarligt man ska ta det. Det är svårt att veta om Jon hade någon kontakt med sin påstådde far, men jag har tyckt att det är konstigt att övriga fem bönder i Åhult, Lenhovda, där Jon sedan bodde, hade skulder och intecknade gårdar när de dog, men inte Jon, som hade 2178 daler i boet. Han hade haft pengar utlånade i 22 poster runt om i bygden. Han hade även betalat av de skulder som fanns efter hustruns första man och betalat av skulden på gården i omgångar. Jon kan ju förstås ha fått de pengarna på annat sätt än fått dem av fadern, kanske han bara var en bra affärsman.  
Eftersom jag inte har så stor erfarenhet av släktforskning, har jag lämnat över ärendet till en erfaren forskare som forskar på uppdrag. Jag hoppas att han hittar något. Det hade ändå varit roligt att veta vad Ni på forumet tror? Är det vanligt att fattiga pigor anger adelsmän som fäder till sina oäkta barn i födelseböckerna?

[Ann-Britt Ahlström]

När jag såg Camillas inlägg 2001 så försökte jag få kontakt med henne men misslyckades. Efter det så har jag haft mycket kontakt med ättlingar till Fortuna, Nicolaus dotter. Jag tror att Camilla är ättling till henne också. Så vi har nog fått ungefär samma historia berättad för oss. Adam Wilhelm Rappe var ju född på Drettinge så vi trodde att Sara varit piga där. Det var först när jag läst hennes dom som jag såg att hon varit i Braås. Platserna ligger ju nära varandra.  
 
Jag kommer att försöka följa upp Nicolaus söners ättlingar om det går. Jag har en del uppgifter på dem men vet alltså inte om det finns någon kvar i livet. Så vi får se vad det ger.

[Maria Davidsson]

Hej!
 
Jag skulle bli jætteglad om någon svarade på min fråga ovan, angående pigan som angav en adelsman som far till sitt oækta barn i fødelseboken. Om jag ska ta hennes påstående på allvar, eller om jag ska leta vidare efter en annan barnafader? Kanske var det vanligt att kvinnor ljøg om fadern før att ge sitt oækta barn en bættre start i livet.  
 
Maria.

[Ingrid och Olof Bergström]

Hej Maria! Eftersom fadern skrevs in i kyrkboken måste ju prästen tro på det. Du kan väl också leta om det står något i domboken.
hälsningar Ingrid

[Maria Davidsson]

Hej och tack för svar! Jag har också svårt att tro att prästen skulle godtagit hennes påstående utan att undersöka ärendet noga först, och att han måste ha trott på hennes berättelse. Jag ska följa ditt råd och se om det finns några uppgifter i domboken.
 
Maria.

[Anders Andersson]

Hej!
Man blir ju ganska frustrerad när det blir tvärstopp i ett släktled.
Min FF MM Anna Larsdott. f. 1823 i V.Vhg. Hon föddes oäkta. Att hon fick namnet Larsdotter bör väl tyda på att fadern hette Lars? I byn har jag i husförh.längder träfffat på tre Lars som skulle kunna vara presumtiva fäder. Hur går man vidare. I vilka domböcker kan det ev. finnas vidare uppgifter? Var det inte så att det vid denna tid utdömdes någon form av böter för den som födde ett oäkta barn?
Är det någon som kan ge ett tips om hur man kommer vidare.
 
Hälsn.
Anders A