Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-30

[Ingela Martenius]

Philip,
 
Utbildningen i sig är inte intressant utan just vem som betalade. Läroverk var t.ex. inte gratis på den tiden. Naturligtvis inte heller privatlärare. Har Du namnet på privatläraren kanske Du kan kontakta ättlingar som kanske möjligen har kvar brev, utbetalningsanvisningar etc.
Vad jag menade med körkorstregister etc. var att där kan stå något om föräldrar, vem som betalar eller liknande. Likadant med fordonsregister. Alla register är värda att kontrolleras. Plötsligt är där något som inte stämmer. För att ta ett ytterligt enkelt exempel: min farmor har alltid antagits ha begivit sig till USA själv. Direkt efter henne på passagerarmanifestet nämns två flickor Broberg. Inget märkligt. Men hennes kusin emigrerade några år tidigare - och precis efter hans namn står namnet på flickorna Brobergs äldre syster...tillfällighet?! Visst inte. Man kan på goda grunder anta att min farmor och systrarna Broberg sammanförts genom brev från äldsta syster Broberg/farmors kusin. Så nej, farmor reste inte själv, hon hade sällskap med två andra flickor.
Det är den här typen av tillfälligheter och indicier Du måste leta efter.
 
Ingela

[Philip Haag]

Bara några möjliga teorier.Men om det nu står att han själv betalade dessa.(jag ska givetvis kolla upp det) Då har ju antagligen pengarna han fått sats över på ett konto av någon?
Och då kanske man kan kolla i gamla bankliggare som visar vem som godkände transaktionen mellan två konton.

[Boel Sundberg Werner]

Moder okänd! Min farfar blev bortadopterad som spädbarn, fadern finns antecknad, men bara moderns födelsedata.  
Jag skulle så gärna vilja hitta modern, har någon några bra ideér?
 
Nedanstående uppgiter har jag fått från Landsarkivet i Uppsala:
 
I Kumla (Örebro län) födelse- och dopbok (C:11, FDB 3/1911) finns antecknat, Karl Erik (min farfar), född den 4 januari 1911, son till Carl Axel Andersson, född den 30 augusti 1883, järnhandelsbiträde från Enköping. Moder: okänd.
Vid barnets dop lämnades ett förseglat kuvert med moderns namn, hvilket efter påteckning om dop t. henne återlämnades. Hon är enl. uppg. f. d. 6/10 76.
Fadern erkänt sitt barn i skrifvelse af d. 14/1 1911.
 
Karl Erik Andersson Höckert (min farfar), född den 4/1 1911 i Kumla, som, enligt församlingsbok för Kumla, utflyttade till Örebro i späd ålder i januari 1911, har inte påträffats antecknad i 1911 år inflyttningslängd för Örebro. Med utgångspunkt från hans konfirmation 1926, som finns  
anteckning om i volymen DI:6, uppslag 133, i Örebro Nikolai församlings kyrkoarkiv, har han  
påträffats antecknad i 1913-1920 år församlingsbok för Örebro Nikolai församling (AIIa:9,  
uppslag 51), där han finns skriven hos skofabriksförmannen Karl Erik Höckert och hans hustru  
Viktoria Olsson. Det är där vidare antecknat, att Karl Erik erhöll namnet Höckert enl(igt) K
(ungl) B(efallningshavandes) res(olution) d(en) 31/1 1916, att han adopterades den 31/1  
1920 och att han var son till järnhandelsbiträdet Karl Axel Andersson från Enköping och  
okänd mor.
 
Adoptionshandlingarna finns i 1919-1920 års civildomböcker (AIa:49-51) i Örebro rådhusrätts  
och magistrats arkiv under §§921 (18/8 1919), 1037 (22/9 1919), 1148 (20/10 1919), 1302  
(1/12 1919), 1399 (22/12 1919) och 43 (19/1 1920). Karl Eriks biologiska mor är där inte  
omnämnd vid namn utan anges som okänd mor.
 
Fadern bor hela tiden i Enköping, varför föddes barnet i Kumla??
 
Från Landsarkivet i Uppsala:
Med början i Enköpings församlings husförhörslängd A I:33, uppslag 145, 6 kvarteret Norra  
roten, har forskning skett framåt i församlingen t.o.m. församlingsbok A II a:29, uppslag 168  
och följande framkommit.¶
¶
Karl Axel Andersson, född den 30 augusti 1883, flyttade tillsammans med föräldrarna den 11  
oktober 1898 till 3 kvarteret Östra roten, Eriksgatan 11 A. Fadern Axel Andersson, född den  
12 februari 1854, avled den 30 juli 1913 och modern, Johanna Matilda, född den 25 januari  
1853, avled den 9 november 1919. Systern, Hanna Elisabet, född den 5 september 1889,  
utflyttad den 7 juli 1915 till Matteus församling, Stockholm.¶
¶
Karl Axel flyttade år 1927 till 6 kvarteret Norra roten, Borgmästaren och han avled där den 4  
september 1931. Han var ogift och inga barn finns antecknade.¶
 
I adoptivmoderns (Viktoria Höckert) bouppteckning finns antecknat:
adopterad med Örebro rådhusrätts tillstånd nr 43 1920-01-19
Testamente bifogat - där det står:
Efter det vi båda aflidit skall hvad då finnes i boet tillkomma med full äganderätt vår fosterson Carl Erik Andersson Höckert, dock så att, därest han då ännu är omyndig, särskild förmyndare skall förordnas, men får därtill ej utses någon af hans släktingar.
 
I Sveriges dödbok 1947-2003 finns några kvinnor födda 1876-10-06, men ingen som verkar vara självklar moder.  
 
Tacksam för all hjälp / förslag på hur jag ska leta vidare.
 
Boel

[Elisabet Arvidsson]

Några tips: barnmorskeböcker, sjukhusjournal vid hans födelse, tingsrättprotokoll, första fosterhemsplacering.
Du har ju gått igenom det mesta. (Ibland, tyvärr, så finner man inga föräldrar....men ge inte upp förrän allt är igenomläst)

[Gunilla Boström]

En annan id?: De kvinnorna som föddes 1876-10-06, kolla upp dem i Sveriges befolkning 1900 för att se om någon blir lite mer intressant då, tex om någon av dem bodde i Kumla eller i närheten av KA Andersson.

[Per Göthe]

Jag var bara tvungen att lägga till en sak här. Det finns fall i födelseboken inte antecknades som oäkta (fasst föräldrarna inte var gifta). En halvboror (som f.ö. var ett oäkta barn, fadern var där otrogen) dok upp som fader till ett barn som inte stod oäkta i fb. Till slut framkom det (efter ett mål i Häradsrätten) 2 år senare att han blev tvungen att fullfölja äktenskapslöftet.
Även en förlovning kunde innebära att om dem fick ett barn under äktenskapslöftet, behövde det inte få anteckningen oäkta i Fb.
 
MVH Per

[Elisabet Arvidsson]

f 1876 boende i kumla 1900 är 161 st (både män & kvinnor)
varav dessa m efternamn & singel
Andersdotter Britta f 1876 i Rättvik
Andersson Hulda f 1876 i Kumla (ej döpt, handelsbitr)
Danielsson, Agnes Maria f 1876 i Norrby
Eklund, Beda Wilhelmina f 1876 i Vittinge
Enström, Augusta Charlotta f 1876 i Västerås domkyrkoförs.
Fredriksson, Elin Sofia f 1786 i Kumla
Gustafsson Maria Charlotta f 1876 i Kräcklinge
Jansson Anna Augusta f 1876 i Finnerödja
Johansson Ada Sofia f 1876 i Undenäs
Johansson Alfrida Josefina f 1876 Kräcklinge
Johansson Malin f 1876 i Kumla
Jönsson Augusta Alfrida f 1876 Rinna
Karlsson Frida Wilhelmina f 1876 Snavlunda
Karlsson Selma Sofia f 1876 i Sala
Lundvall Hulda f 1876 i Kumla
Olsson Hildur Anna Katarina f 1876 Kumla (Piga å hotell)
Persson Hulda Charlotta f 1876 i Kumla
Persson Hulda Maria f 1876 i Kumla
Persson Kristina Ottilia f 1876 i Kumla
Pettersson Emilia Sofia f 1876 i Askersunds landsförs (Piga å hotell)
Pettersson Vira Vilhelmina f 1876 i Kil
 
+ ett antal barn i familjer.
Då är det bara att beta av
Det går tyvärr inte att söka på datumet..endast året.

[Elisabet Arvidsson]

Måste säga det själv--1900 census-- Födelse 1911-- Hur stor är chansen att modern bodde på plats redan år 1900? Det är ju 10 år emellan Census & graviditet. Men det finns ju några födda i Kumla dock tror jag att man redan då fick åka iväg och föda om det inte var ett önskvärt barn.

[Chris Bingefors]

Eller också kom hon hem och födde!

[Boel Sundberg Werner]

Tack för alla tips!  
 
Barnmorskeböcker, sjukhusjournal vid hans födelse, har jag inte kollat (det börjar bli dyrt att få hjälp från landsarkivet i Uppsala
 
Tingsrättprotokoll är det något annat än detta?
Adoptionshandlingarna finns i 1919-1920 års civildomböcker (AIa:49-51) i Örebro rådhusrätts  
och magistrats arkiv under ??921 (18/8 1919), 1037 (22/9 1919), 1148 (20/10 1919), 1302  
(1/12 1919), 1399 (22/12 1919) och 43 (19/1 1920). Karl Eriks biologiska mor är där inte  
omnämnd vid namn utan anges som okänd mor.  
 
Jag vet att hans adoptivföräldrar även var hans första fosterföräldrar. Han var ingen annan stans mellan födelsen och foster/adoptivhemmet.
 
Min farfars adoptiv far hette Karl Erik Höckert (moder Viktoria Höckert). Verkar det inte lite konstigt att farfar fick samma förnamn som sin adoptiv far? Kan adoptionen ha varit uppgjord innan barnet föddes?
I adoptivföräldraras testamente står det ju också att hans släktingar ej får vara förvaltare vid eventuellt arv före myndighet.
 
Boel

[Carin Weiler]

Hej alla kunniga,
jag undrar om en födelse i Stockholm
det är en man som är född på Kungsholmen
1913-04-09.har tittat i födelseboken
där står att både fader och moder är okänd???
och så står det Flemminggatan och ett datum
31/87. Jag förstår inte hur det kan stå moder okänd. Vad menas?
Vet någon varför vi vet ju vem modern är.
Tack för hjälp.

[Ingela Martenius]

Carin,
 
I slutet av 1700-talet gjorde Gustav III det möjligt för kvinnor att föda barn anonymt. Orsaken var att han ville få slut på alla barnamord (med ty och åtföljande avrättning av kvinnorna) som skedde pga. att ogifta kvinnor skämdes så för sina uä barn att de hellre hade ihjäl dem än tog skammen. (Medan fadern klarade sig undan naturligtvis.)
 
Barnmorska/läkare fick inte på något sätt försöka ta reda på moderns identitet om hon insisterade på att vara anonym. För att det skulle fungera kunde man ju inte föda barn i sin egen eller ens grannförsamlingen; många begav sig till städerna.
 
Institutet okänd moder upphävdes samtidigt med att barnavårdsnämnder som eftersökte okända fäder infördes - alltså 1917. Men i ca 140 år kan man alltså finna moder okänd i kyrkböckerna.
 
Ingela

[Ingela Martenius]

Philip,
 
Överföringar mellan två bankkonton är en mycket modern uppfinning. Förr tog man ut pengar från ett konto och satte in dem på ett annat. Alltså ingen direkt förbindelse mellan kontona. Detta gällde särskilt när det var frågan om olika banker.
Det är också tveksamt om det finns några spår kvar. Företag behöver inte spara sin bokföring i längre än tio år. Och även om de gjort det, så är det ju ytterst tveksamt om de skulle lämna ut uppgifter - bankerna är ingen myndighet som måste lämna ut uppgifter utan privata företag där kunderna litar på att inga uppgifter lämnas ut annat än för t.ex. undersökning av brott.
 
Ingela

[Carin Weiler]

Jag vet att det var så förr
men är det fortfarande så  
detta var ju 1913 så man kan  
alltså fortfarande stå som okänd??
Tacksam för svar igen.Carin

[Elisabet Arvidsson]

Fram till 1917--helt OK att det står moder & fader Okänd. Närmste blir sedan barnhem/fosterhem alt adoption.

[Kristina Numa]

Till Boel.
Såg tidigare inlägg och tittade runt lite.
Ett tips är att följa upp en kvinna Julia Ingeborg Isaksson född 1876-10-06 i Finnerödja.
Hon var bosatt på Kumla Jernvägstation år 1900 tilsammans med sin mor som var änka och fyra systrar(sv.befolkning 1900).
Den ena systern var barnmoska.
Julia dog i Kumla 1965-11-08 som ogift kvinna enl. Sv.dödbok.
Mvh
Kristina

[Chris Bingefors]

Kristinas tips här ovanför låter ju som en bra väg. Du bör också kolla upp familjen Höckert, hur länge var de gifta utan att få barn (alt. barn som dött)? Varifrån kom de, hade de kontakter eller släkt i Kumla. Det låter ju troligt att adoptionen var diskuterad före födseln. Ofta gick dessa adoptioner genom kontakter eller släkt, barnmorskans kontakter kunde också användas. Hade de pigor och i så fall vilka och varifrån kom de?

[Ingela Martenius]

Carin,
 
1913 är innan 1917. Det är barn födda 1917 eller senare som de nya reglerna gäller för; inte retroaktivt.
 
Ingela

[Ingrid Falkman]

Oäkta barns efternamn:
Hemmadottern Anna får 1876 vid 30 års ålder en o.ä son enl. hfl.
Sonen skrivs med annat efternamn än modern, vilket jag tolkar som att det kan vara
faderns. Efternamnet är ovanligt vilket gör att det kan knytas till en 40-årig änkeman på orten. Något faderskapserkännande finns inte antecknat i hfl.Det jag funderar över är om Anna är i sin fulla rätt att ge sonen en annans efternamn utan ett faderskapserkännande.  
Det kan noteras att änkemannen fyra månader efter
sonens? födelse tar en 16-årig till hustru.
Annas o.ä son dör ung efterlämnande efternamnet till tre söner.
Tacksam för synpunkter.
Mvh
Ingrid

[Chris Bingefors]

Detsamma hände en av mina anor. Hon döpte en son till ett mycket ovanligt efter- och förnamn som barns av en i socknen (där hon befann sig vid barnets tillkomst) bosatt. Han var gift med en annan men det är inte svårt att räkna ut att detta var hämnden. Man fick, vad jag förstår, ta vilka namn som helst bara de inte var adliga.

[Ingela Martenius]

Innan 1901 var det fritt fram att ta vilket efternamn som helst - med, som Chris påpekar, visst skydd för adliga namn dock. På 1800-talet lade sig svenska folket till med efternamn - och bytte dem (det var också fritt att göra hur ofta som helst) - oftare än de bytte skjorta.
 
Jag har en ana som inte bara såg till att uä dottern fick patronymikon efter den förmodade fadern - utan två förnamn, i för socknen ovanlig kombination, efter kvinnan han var förlovad med och senare gifte sig med. Liten hämnd är också hämnd!
En uä kusin till min farmor använde sig av efternamnet till en av Åmåls främsta borgarfamiljer - men där kan man inte ens misstänka någon av dem för att vara far till honom. Det roade honom väl bara att som en av de genom födsel lägst ansedda bli tagen för att vara släkt med en av de främsta.
 
Ingela

[Göran Andersson]

Hej !
Ur födelseboken Nyköpings Sankt Nicolai   1778 den 18 oktober föddes ett oäkta barn i Carlbergsstugan vid Ullevi som döptes den 20 dito och kallades Petter moder qvinsperson Stina Larsdotter som tjänt i Öndersta i Stigtomta socken och för barnmorskan Carl Erikssons i Lötstugan hustru Anna Pärsdotter vid födseln bekänt barnafadern vara baron Lybecker som bor i Öndersta
Hur mycket sanning i det erkännande kan man tro på för fortsatt forskning och då kommer man in på adelsläkter. Skulle vara intressant att höra vad andra släktforskare tycker.

[Eva Nilsson]

Hej. Jag undrar om ett oäkta barn, Sven Johan född i Färgaryd, 1817-03-18. Fadern ej uppgiven.Modern är Susanna Jonasdotter f. 1792-07-14 i Drögshult.
Blev senare Soldat Sven Johan Glans (Andersson)Hur hittar jag fadern. Måste jag åka till ett riksarkiv och leta efter domböcker. Vilket riksarkiv är det i så fall. Eller räcker det med bibliotek.
Tacksam för svar.  
Mvh Eva

[Lennart Haglund]

Kallas barn ännu oäkta i folkbokföring och  andra sammanhang. Det kryllar ju av ogifta föräldrar. Om inte - när försvann detta bruk?
Mvh Lennart Haglund Varberg (oäkting)
PS. Frågan är möjligen ställd och besvarad tidigare, ha överseende i så fall!

[Margareta Danielsson]

I den här uppsatsen, kapitel 3 sid 12 i dokumentet, kan du läsa lite om det.
 
mvh Margareta

[Lennart Haglund]

Hej och tack! Tagit del och delvis förstått (gissar att det kunde skrivits enklare).  
Då kvarstår vad jag förstår en olikhet mellan barn födda av gift resp. ogift moder.  
Gör ett samboavtal skillnad i folkbokföringen, är min kvarstående undran.
Mvh Lennart

[Chris Bingefors]

Nej, det gör det inte. Man registreras i folkbokföringen som gift (likställt med registrerat partnerskap som inte är samma som samboavtal), ogift, skild, änka/änkling. Sedan kan man skattemässigt vara sammanboende med gemensamma barn.

[Lennart Haglund]

Hej Chris! Modern lär vara Man i din förklaring. Det sätts alltså ingen särskild stämpel på barnet numera? Har svårt att tänka mej epitetet 'ogift' som ersättning för 'oäkta'.
Ett 'ogift barn' eller en 'ogifting'? Kul!
Mvh Lennart

[Chris Bingefors]

Det registreras i den officiella statistiken hur många barn som föds inom och utom äktenskap (egentligen av gift kvinna), vilket blir mycket missvisande i Sverige eftersom en stor andel av alla barn här föds i samboförhållanden. Men den internationella statistiken som Sverige ingår i kräver det. Liksom tidigare här så har barn födda utanför äktenskap i många länder sämre hälsa och statistiken används för att studera detta. Sedan måste det till ett faderskapserkännande för ett barn som inte föds inom äktenskap. Barn som föds av gift kvinna räknas som hennes makes om han inte protesterar inom en viss tid.

[Chris Bingefors]

Om du vill veta mera så kan du gå in på SCBs hemsida, speciell statistik om barn finns på:
http://www.scb.se/templates/PlanerPublicerat/ViewInfo.aspx?publobjid=1803